Astri Taube

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Astri Bergman-Taube)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Astri Taube och författaren Bo Bergman i samband med utdelandet av Evert Taube-stipendiet för 1964 i Nationalmuseums föreläsningssal.

Astrid (Astri) Linnéa Matilda Taube, född Bergman 9 december 1898 i Kungsholms församling i Stockholm, död 23 december 1980 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk målare, grafiker och skulptör.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Astri Taube var dotter till hovkonstgjutaren Herman Bergman (1869–1954) och Emilia (Mélen) Tholff (1872–1962).[1] Hon var gift med visdiktaren, trubaduren, författaren och konstnären Evert Taube från 14 januari 1925 till dennes bortgång 31 januari 1976,[2] och blev mor till arkitekt Per-Evert (1926–2009), Rosemarie (1928–1928), Ellinor (1930–1998) och Sven-Bertil Taube (1934–) samt farmor till Jesper Taube och Sascha Zacharias.

Bronsstaty föreställande Elsa Borg 1972 i Vitabergsparken i Stockholm.

Astri Taube föddes 1898 och växte upp i Stockholm som äldsta barnet i en syskonskara på fyra. Fadern drev ett eget konstgjuteri och en egen utställningshall. Hon kom därför tidigt i kontakt med många av tidens konstnärer, såsom Carl Milles, Carl Eldh och Christian Eriksson. Efter Franska skolan gick hon på Tekniska skolan, Sigrid Blombergs skulpturskola samt Caleb Althins och Carl Wilhelmsons målarskolor. År 1920 studerade hon i Paris och därefter fyra år på Konstakademien i Stockholm där hon bland andra hade sin gudfar Carl Milles som lärare. Under studietiden i Paris träffade hon Evert Taube och de gifte sig 1925. Efter bröllopet reste paret till Italien där de arbetade och studerade. De gjorde flera gemensamma utställningar, den första 1925 på Galleri Gummeson i Stockholm. Tidigt i sin karriär ägnade sig Astri Taube åt konsthantverk och gravutsmyckningar, som göts och såldes genom Herman Bergmans firma. Som ung gjorde hon utsmyckningarna till biografen RioHornsgatan i Stockholm (nuvarande Folkoperan), vilken invigdes 1928. Till taket har hon modellerat eleganta hundar, fåglar, fiskar och blommor i vit stuck.

Efterhand som barnen föddes fick Astri Taube ta allt större ansvar för familj och hem. Hon gjorde dock en stor mängd beställningsverk, framför allt porträtt, som var avgörande för familjens försörjning. Det var också hon som skaffade pengar för att köpa in tomten där familjens sommarställe Sjösala senare byggdes, bland annat genom försäljning av en fontänfigur till Finland. De egna barnen stod ofta modell för hennes skulpturer och hon porträtterade maken åtskilliga gånger. Den första gången hon skulpterade hans porträtt var 1920 i Rom och det sista porträttet, en minnesplakett, utfördes 1978.

Sin första separatutställning hade Astri Taube inte förrän 1974, men åren därefter och fram till sin död hann hon med mer än 25 egna utställningar. Hon målade också akvareller, ofta med motiv från Sjösala, Grekland och Provence eller med inspiration från makens visor. Hennes grafiska blad trycktes i Paris hos Fernand Mourlot. Men det är framför allt för sina barnporträtt som Astri Taube har gått till eftervärlden. Ett av dem finns på Moderna museet.

Ur hennes övriga produktion märks ett porträtt av skådespelaren Ulf Palme i Svenska statens porträttsamling på Gripsholm och medaljer och plaketter på Myntkabinettet. Fontänfiguren Gosse med fiskar finns utanför Ulleråkers sjukhus i Uppsala och i Falkenberg. Porträtt av Evert Taube finns på Liseberg i Göteborg och på makarna Taubes gravmonument på Maria Magdalena kyrkogård i Stockholm. På Liseberg finns även hennes skulptur av fyra clowner, som Charlie Rivel stått modell för. I Rottneros skulpturpark finns ett av hennes porträtt av Selma Lagerlöf.

Många av Evert Taubes låtar är skrivna om eller till henne, bland annat Nocturne och Så skimrande var aldrig havet.[1] I låtarna används inte hennes namn utan hon omnämns som fröken Blåklint, Fragrancia och Linnea.

Hon fick 2009 ett torg i Enskededalen i Stockholm uppkallat efter sig.[3]

Under hösten 2011 spelades föreställningen Hovkonstgjutarens dotter om Astri Taubes liv på Kungsbacka teater, Varbergs teater och Halmstad Teater[1]. Medverkande var sonen Sven-Bertil Taube och Maia-ensemblen. SVT:s K-special sände en film om henne i december 2015 med titeln "Håll fast solen..." gjord av Rex Brådhe och Michaela Brådhe Hennig.[4] Programmet gick i repris i september 2016.[5] Taube finns representerad vid bland annat Nationalmuseum[6] i Stockholm och Göteborgs universitetsbibliotek.[7]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1964). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Taube, Evert; Taube Astri (1966). I Najadernas gränd: De fyra vindarnas gata. [Bokklubben Svalan]. Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1967). Samlade berättelser med tillhörande visor och ballader. 8, Återkomst ; Ur Guatemala ; Vid tiden för Astri och Apollon. Stockholm. Libris länk 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri (1970). Vid tiden för Astri och Apollon: okända dikter och berättelser. Exlibris, 99-0117059-1 ([Ny utg.]). Stockholm: Bonnier. Libris länk 
  • Taube, Evert; Fredholm Inga-Britt, Taube Astri, Taube Evert (1978). Eldflugorna dansar: berättelser. Stockholm: Bonnier. Libris länk. ISBN 9100437247 
  • Engman, Kerstin; Taube Evert, Hansson Kjell, Taube Astri (1992). Sjung & minns Evert Taube. Stockholm: Brevskolan. Libris länk. ISBN 9157435863 

Se även[redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Hallandsposten”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013143853/http://www.hallandsposten.se/n%C3%B6je-kultur/musik/sven-bertil-ber%C3%A4ttar-om-sin-mamma-astri-taube-1.1659478. Läst 12 oktober 2016. 
  2. ^ Vem är det : Svensk biografisk handbok 1953, red. Stina Svensson, P A Norstedt & Söners Förlag, Stockholm 1953 s. 1043.
  3. ^ ”Fastighetssverige 2009-03-05”. Arkiverad från originalet den 31 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100831080934/http://www.fsve.se/dev/article.php?id=2736. 
  4. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”svt.se”. http://www.svt.se/k-special/astri-taube-hall-fast-solen. Läst 12 oktober 2016. 
  5. ^ Sweden, Sveriges Television AB, Stockholm,. ”svt.se”. Arkiverad från originalet den 13 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161013080724/http://www.svt.se/k-special/se-program/astri-taube-hall-fast-solen-avsnitt-1. Läst 12 oktober 2016. 
  6. ^ Nationalmuseum
  7. ^ Göteborgs universitetsbibliotek

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bergström, Irja (2012). Skulptriserna: Alice Nordin och hennes samtida 1890-1940. Göteborg: Makadam. sid. 202-203. Libris länk. ISBN 9789170611155 
  • Edberg, Lars (1994). ”Från Paris till Gammelboda: en slingrig seglats mot äktenskapet”. Jag vill gifta mig med dig, Carmencita / [Nina Bergström ...] (Stockholm : Evert Taube-sällsk., 1994): sid. 26-67: ill..  Libris 2044037
  • Gynne Göran, red (2008). Plats för en poet: Evert Taube på Liseberg. Årsskrift (Taubesällskapet), 1652-8514 ; 2008. Stockholm: Taubesällskapet. sid. 100-123. Libris länk 
  • Nilsson, Pål-Nils (1964). Porträtt på Evert och Astrid Taube. [1964?]. Libris länk 
  • Schmidt de Graaf, Pia (2016). ”Kärleken till konsten: Astri och Evert Taube”. Bohuslän 2016(38),: sid. 8-28. 0348-937X. ISSN 0348-937X.  Libris 19970689
  • Schmidt de Graaf, Pia (????). ”Astri Bergman Taube - sångmö, maka och konstnär”. Elva sidor av Taube : [en antologi / (2014): sid. 102-108.  Libris 16262977
  • Schmidt de Graaf, Pia; Taube Astri, Berg Håkan (2008). Astri Bergman Taube - ett konstnärsliv. Göteborg: Warne. Libris länk. ISBN 9789185597062 
  • Schmidt de Graaf Pia, red (2006). Astri Bergman Taube: utställning på Röhsska museet och Göteborgs universitetsbibliotek 15 september-26 november 2006. Göteborg: Göteborgs universitetsbibliotek. Libris länk 
  • Schmidt de Graaf, PiaAstrid (Astri) Linnéa Mathilda Taube i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (8 mars 2018)
  • Taube Evert, red (1925). Evert Taube och Astri Bergman Taube: Katalog. Gummesons konsthall... Stockholm. Stockholm. Libris länk 
  • Taube Evert, Taube Astri, red (1930). Evert Taube och Astri Bergman Taube: utställning av skulpturer, målningar och teckningar ; "Lilla utställningen" mars 1930. Astri och Evert Taube ; 1930. Stockholm. Libris länk 
  • Winell-Garvén, Iréne (2010). ”Astri och Evert - två konstnärer under yrkesutövning”. Konst- och kultursektorn : ett pionjärområde för ett arbetsliv i omvandling / (cop. 2010): sid. 14-35.  Libris 12282505

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]