Enskededalen

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Enskededalen
Enskededalen 2008.jpg
Kommun Stockholm
Kommunområde Söderort
Stadsdelsområde Skarpnäck
Distrikt Skarpnäcks distrikt
Bildad 1934
Antal invånare 2 253 (2007)
Landareal 66 hektar
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Enskededalen är en stadsdel i Söderort inom Stockholms kommun. Enskededalen består huvudsakligen av småhus som byggdes som en trädgårdsstad på 1920-talet.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Området ingick till en början i stadsdelen Gamla Enskede, där Stockholms första trädgårdsstad ("Enskede trädgårdsstad") började anläggas 1909. Enskededalen, som byggdes ut från 1920 har en helt annan karaktär än Enskede trädgårdsstad. Med Enskededalen övergavs de engelska och tyska förebilderna, nu tjänade den förindustriella svenska trästaden som modell.[1]

"Förslag till ändring av stadsplan för del av Enskede Brännkyrka församling Stockholm", 1922.
Enskededalens läge i Stockholms kommun
Red pog.svg
 
Enskededalens läge i Stockholms kommun.

Det nya greppet bestod i att konsekvent lägga husen i gatulinjen. Det finns även likheter med Enskede trädgårdsstad där flerfamiljshus i två våningar bildar en sorts stadsmur mot Sandsborgskyrkogården. Stadsplanen som ritades av Axel Dahlberg och Gustaf Pettersson föreskrev en blandning mellan små sammanbyggda flerfamiljshus, friliggande enfamiljshus och dubbelhus. Pettersson gestaltade även flerfamiljshus och dubbelhus i kvarteren Tröskverket och Gammelsmedjan.[1]

Många småhus uppfördes i form av egnahemsbyggen där kommunen stod för typritningar och den enskilde själv byggde sitt hus genom självbyggeri. Dessa uppfördes normalt med 1½ våning, hade brutet tak eller sadeltak och entréerna mot gårdssidan. Olika smådetaljer skiljer de olika husen åt. En del byggnader i bland annat kvarteret Gammelsmedjan ritades av arkitekten Gustaf Pettersson mellan 1919 och 1922. År 1922 gav han ut en samling typritningar med ritningar på hus tänkta för arbetare.

År 1919 kom en grupp arbetare och hantverkare med ett förslag till fastighetsnämnden att man som egnahemsägare skulle bidra med en del av arbetet. Anledningen var att man ville komma ifrån den erforderliga kontantinsatsen (10% av anläggningskostnaden) och istället bygga huset "med egna händer" och därigenom prestera ett arbete motsvarande penninginsatsen.[2] Idén som framfördes våren 1919 uppfattades av fastighetsnämnden som verklighetsfrämmande och mottogs inte med någon större entusiasm. Förslagsställarna ville dock inte släppa idén och bildade 1920 föreningen "Hem genom eget arbete" och under åren 1920-1922 lyckades de uppföra 29 byggnader "med egna händer".[3]

För äldre pauvres honteux uppfördes redan 1906–1912 Hemmet för gamla, ett äldreboende mitt i Viloparken, ritad av arkitekt Victor Bodin. För ungdomen uppfördes 1929 före detta Skarpnäcks folkskola, ritad av Georg A. Nilsson. Åren 1917–1950 gick spårvagnarna på Enskedebanan hit. Numera nås stadsdelen bland annat med Tyresöbussarna mellan Gullmarsplan och Bollmora. Tunnelbanestationerna Sandsborg och Skogskyrkogården i Gamla Enskede samt Kärrtorps tunnelbanestation i Kärrtorp ligger alla inom några hundra meter från Enskededalens gränser.

Fram till 1970-talet ingick i norra Enskededalen det område som idag utgör bostadsområdet Dalen och som nu tillhör stadsdelen Gamla Enskede. Där låg Dalens koloniträdgård, som blev riksbekant genom boken och filmen Babels hus av P C Jersild. En mindre del av detta koloniområde finns kvar öster om Dalen och ligger numera i stadsdelen Kärrtorp.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Rådberg 1994, s. 28
  2. ^ Skarpnäcks trädgårdsstadsförening om Enskededalen Arkiverad 16 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ Dahlberg 1959, s. 76

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]