Bergtajgasångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Bergtajgasångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Hume's Warbler I2 IMG 3401.jpg
Bergtajgasångare fotograferad på 3000 meter över havet i Himachal Pradesh i Indien
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Fåglar
Aves
Ordning Tättingar
Passeriformes
Underordning Passeri
Överfamilj Sångare
Sylvioidea
Familj Lövsångare
Phylloscopidae
Släkte Phylloscopus
Art Bergtajgasångare
P. humei
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus humei
Auktor (Brooks, 1878)
Underarter
  • Phylloscopus humei humei
  • Phylloscopus humei mandellii (Brooks, 1879)
Synonymer
  • Phylloscopus inornatus humei (Brooks, 1878)
  • Phylloscopus inornatus mandellii
  • Bergstaigasångare (felstavat)
  • Bergtaigasångare
  • Abrornis humei[2]
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bergtajgasångare[3] (Phylloscopus humei) är en liten sångare i familjen lövsångare som häckar i bergsområden i centrala- och södra Asien.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

I Biskeri Thatch, 3400 meter över havet i Kulludistriktet Himachal Pradesh, Indien.

Bergtajgasångare är en art inom familjen lövsångare (Phylloscopidae) som tidigare ingick i den idag uppdelade familjen sångare. Arten delas upp i den västliga underarten humei och den östliga mandellii. De båda taxonen är helt allopatriska och underarten mandellii förekommer enbart på östra tibetanska högplatån. De båda underarterna uppvisar skillnader i mtDNA och lockläte men deras sång är fortfarande samma och de behandlas vanligtvis inte som två arter.[4] Tidigare behandlades dess båda underarter som delar av den närbesläktade arten tajgasångare men delas idag upp baserat på skillnader i morfologi, läten och DNA. Häckningsutbredningen för den västliga nominatformen av bergtajgasångaren överlappar med tajgasångarens i västra Sajanbergen utan att hybridisera. Uppdelningen mellan dessa båda arter uppskattas ha skett för cirka 2,5 miljoner år sedan, och för humei och mandelli skedde uppdelningen för ungefär 1 miljon år sedan.[5][6][4][7][8]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Bergtajgasångaren är en flyttfågel som häckar i bergsskogar på höjder mellan 2000 och 4200 meter över havet[9] i södra och centrala Asien, i Altaj, Sajan, Tarbagataj, Tianshan och Alatau[särskiljning behövs] och i bergsområden i Dzungariet, östra Uzbekistan, Kirgizistan, Tadzjikistan, nordöstra Afghanistan, norra Pakistan, Ladakh, Kumaun och i centrala Kina.[9] Den övervintrar främst i ett område som sträcker sig från norra Pakistan, Indien, Tibet och Nepal till Sydostasien österut till norra Vietnam, men även lokalt i Oman, Förenade Arabemiraten, Qatar, Iran och Afghanistan.[9]

Den observeras sällsynt i Västeuropa, främst under höstflytten. I Sverige påträffades den första gången 1975 i Smygehuk, Skåne. Fram till och med 2014 har den observerats 70 gånger, oftast i månadsskiftet oktober-november.[10]

Icke-häckande adulta individer av underarten mandelli kan dra runt ganska mycket under sommaren och arten är en relativt vanlig besökare i subtropiska och tempererade fuktiga bergsskogar i Bhutan, på 2 000-3 500 meters höjd över havet men är en sällsynt häckfågel i dessa trakter.[11]

Utseende, fältkännetecken och läte[redigera | redigera wikitext]

Födosökande i undervegetationen i Kulludistriktet i Himachal Pradesh, Indien

Bergtajgasångaren är en av de minsta sångarna med en längd på 9-10 centimeter.[12] Som merparten av lövsångarna har den grönaktig ovansida och vitaktig undersida. Med sitt långa kraftigt gulfärgade ögonbrynsstreck och gulkantade ving- och armpennor påminner den om tajgasångaren (P. inornatus). Men till skillnad ifrån denna art har den enbart ett tydligt ljust vingband och det andra vingbandet är bara en svag antydan och den är överlag dovare färgad och har en mindre kontrasterande fjäderdräkt. Till skillnad från tajgasångare har den också mörk undre näbbhalva och mörk tars. Till skillnad från kungsfågelsångaren saknar tajgasångarna ett tydligt gult centralt hjässband, men kan ha ett svag antydan av ett centralt band på bakre delen av hjässan. I flykten skiljs de båda tajgasångarna ifrån kungsfågelsångare på att den senare har en tydlig vit övergump.[12]

Bergtajgasångaren är inte en skygg fågel, men dess kryptiskt färgade fjäderdräkt tillsammans med att den lever i skogsbiotoper gör den svårobserverad och den är i ständig rörelse.

Den skiljs säkrast ifrån tajgasångaren på lätena. Dess sång är en utdragen högfrekvent sträv summerton som faller något på slutet, bzzzzzzzyu. Dess lockläte är mer tvåstavigt i jämförelse med tajgasångarens. Den östliga och västliga underarterna av bergtajgasångare uppvisar olika lockläten medan sången är samma.

Ekologi och status[redigera | redigera wikitext]

Som merparten av sångarna är den främst en insektsätare. Den lever i bergskogar och placerar sitt bo på marken. Bergtajgasångaren är en vanlig art över merparten av sitt utbredningsområde och den kategoriseras av IUCN som livskraftig (LC).[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Bergtajgasångaren har fått sitt vetenskapliga artepitet humei för att hedra Allan Octavian Hume.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Texten bygger delvis på en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Hume's Leaf-warbler, läst 2010-11-25

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2012 Phylloscopus humei Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-03-14.
  2. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  4. ^ [a b] Irwin, D.E.; Alström, Per; Olsson, U. & Benowitz-Fredericks, Z.M. (2001): Cryptic species in the genus Phylloscopus (Old World leaf warblers). Ibis 143(2): 233–247. doi:10.1111/j.1474-919X.2001.tb04479.x PDF fulltext
  5. ^ Alström, Per & Olsson, U. (1988): Taxonomy of Yellow-browed Warblers. British Birds 81: 656–657.
  6. ^ Ernst, S. (1996): Zweiter Beitrag zur Vogelwelt des Östlichen Altai. Mitteilungen aus dem Zoologischen Museum Berlin 72, Suppl. Ann. Ornithol. 20: 123–180 [på tyska].
  7. ^ Sangster, George; Knox, Alan G.; Helbig, Andreas J. & Parkin, David T. (2002): Taxonomic recommendations for European birds. Ibis 144(1): 153–159. doi:10.1046/j.0019-1019.2001.00026.x (HTML sammanfattning)
  8. ^ Shirihai, H. & Madge, S. (1993): Identification of Hume's Yellow-browed Warbler. Birding World 6: 439–443.
  9. ^ [a b c] Larsson, Lars (2001) Birds of the World, CD-rom
  10. ^ Bergtajgasångare, Sveriges ornitologiska förenings raritetskatalog.
  11. ^ Inskipp, Carol; Inskipp, Tim & Sherub (2000): The ornithological importance of Thrumshingla National Park, Bhutan. Forktail 14: 147-162. PDF fulltext
  12. ^ [a b] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. Sid. 334-335. ISBN 978-91-7424-039-9  Svensson et al. (2009)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Price, Trevor & Jamdar, N. (1991): Breeding biology of the Yellow-browed leaf warbler Phylloscopus inornatus (humei) in Kashmir. Journal of the Bombay Natural History Society 88(1): 1–19.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]