Carl Eldhs ateljémuseum

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Carl Eldhs Ateljémuseum)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Carl Eldhs ateljémuseum
Carl Eldhs ateljémuseum, Bellevueparken, exteriör från norr, studioateljén, 2014c.jpg
Ateljémuseet mot norr med de stora fönstren i studioateljén. Till höger skymtar tusculum.
Information
Typ av museumKonstnärsmuseum
PlatsStockholm
Koordinater59°21′10″N 18°03′05″Ö / 59.35278°N 18.05139°Ö / 59.35278; 18.05139
Etablerat1963
Besökare per år9 430 (2017)[1]
Webbplats
http://www.eldhsatelje.se/

Carl Eldhs ateljémuseum är ett konstnärsmuseum vid Lögebodavägen 10 i Bellevueparken i Vasastaden i Stockholm. Museet var skulptören Carl Eldhs ateljé. Ateljén är välbevarad såsom Carl Eldh en gång lämnade den.

Carl Eldh lät bygga sin ateljé i Bellevueparken med utsikt över Brunnsviken åren 1918-1919. Ateljén, som ritades av vännen Ragnar Östberg, var sedan hans arbetsplats i mer än trettio år.

Carl Eldhs ateljé blev museum 1963, nio år efter konstnärens död. Ateljén är renoverad, men dess ursprungliga skick är intakt med inventarier, verktyg och personliga tillhörigheter. De två ateljérummen är från golv till tak fyllda med skisser, skulpturer och andra föremål från ett långt konstnärsliv. Allt står orört kvar från Eldhs tid. På berghällen bakom byggnaden finns skulpturen Den unge Strindberg i skärgården, vilken blickar ut över ateljén och Brunnsviken. Gipsmodellen till statyn tillkom 1909 medan denna bronsskulptur kom på plats 1968.

Museet innehåller två ateljérum, studioateljén och verkstadsateljén, där det finns väggfasta hyllor med rader av statyetter och nakenstudier. På kavaletter (ställning, stöd, drejskiva)[2] och postament (sockel)[3] står förlagor till välkända statyer, skulpturgrupper och monument tätt placerade i de båda ateljérummen. Här finns även konstnärens verktyg, teckningar och medaljer samt originella möbler. I Eldhs ateljé finns även hans privata konstsamling med verk av kända och okända konstnärsvänner.

I museet finns skulpturer sparade från när Eldh själv levde där. Från studieåren i Paris finns statyetter, porträttbyster och skisser. Carl Eldh levde och verkade i över trettio år i sin ateljé i den originella byggnaden, som uppfördes 1919 efter ritningar av Ragnar Östberg. Sedan skulptörens bortgång 1954 har ateljén i stort sett stått orörd. Ateljén rymmer större delen av Eldhs samlade verk samt arbetsredskap och personliga tillhörigheter. Till största delen består samlingen i Carl Eldhs ateljémuseum av skisser och gjutmodeller till Carl Eldhs egna verk. På museet visas över fem hundra arbeten av de över tusen studier som finns och originalmodeller som finns i gips, lera, sten, marmor och brons finns utställda. Det stora antalet skulpturer i hans ateljé ger en imponerande bild av hans omfattande produktion. Många av hans verk kan följas från den första skissen till det slutliga utförandet. En viktig motivgrupp utgör kvinnostudierna och de många porträtten.

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Ett besök i museet ger inblick i en skulptörs skapande verksamhet i början av 1900-talet, samt öppnar möjlighet att studera Carl Eldhs samtid. Museet drivs av den privata tiftelsen Carl och Elise Eldhs Ateljé, vilken instiftades av parets dotter Brita Eldh. I samband med Carl Eldhs död 1954 arbetade dottern Brita Eldh målmedvetet med att omvandla faderns ateljé till museum efter återkomsten till Sverige. Hon hade tillsammans med sin mor Elise Eldh levt i USA sedan mitten av 1920-talet. Museets nuvarande chef är Åsa Cavalli-Björkman (augusti 2012) och intendent är Elle-Kari Gustafsson..

Carl Eldhs ateljémuseum, Kråkvilan 24, med tillhörande trädgård förklarades som byggnadsminne i januari 2010.[4]

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Samlingarna[redigera | redigera wikitext]

Skulpturgruppen ’’Ungdom’’ var Carl Eldhs mest omtyckta och spridda verk. Bilden visar ”Ungdom” i brons i Braheparken i Gränna.

I museet finns skulpturer sparade från när Eldh själv levde där. Från studieåren i Paris finns statyetter, porträttbyster och skisser. Här finns förlagor, skisser och originalmodeller i full skala till flera av Eldhs mest kända verk i Stockholm. Dessa är med få undantag inriktade på att framhäva individen. Några av dessa är skulpturgruppen i brons av två unga nakna gestalter, Ungdom (1911), vid grav på Norra kyrkogården i Solna. En särställning i hans produktion intar de stora monumenten, och i museet finns förlagor till Strindbergmonumentet (avtäckt 1942), även kallad Titanen, i Tegnérlunden[5][6], skulpturgrupp gjuten i brons, Löparna eller Löparna vid målet (ursprungligen rest 1937), vid Maratonporten utanför Stockholms stadion, 1950 restes bronsstatyn Löparna invid E4 söder om Gränna på sluttningen högt över Vättern, Carl Eldhs största och sista fullbordade verk, ett arbetartåg den 1 maj i form av en högrelief, där Hjalmar Branting står som dominerande ledargestalt, Brantingmonumentet (1930-1942, rest i brons 1952), på Norra Bantorgeti Stockholm och fontänen i granit och brons, Eldhs fontän (1921), vid Birger Jarlsgatan i korsningen vid Grev Turegatan i Stockholm.

Skulpturgruppen Ungdom blev ett av Eldhs mest omtyckta och spridda verk. Av skulpturgruppen Ungdom (1911) i brons finns det repliker från 1919 i bland annat Eskilstuna (Parken Zoo, 1958), Gränna (Brahepaken, 1946), Göteborg (Liseberg), Huddinge, Hällefors (Mästarnas park), Järna, Kalmar (Dryadparken, 1934-1935), Lidköping (Torgbron, 1946), Nacka, Nybro, Rottneros park (Sunne), Sala (Stadsparken), Sigtuna, Umeå, Uppsala och Österbybruk. I sin ateljé, i det som nu är museum, satte Eldh direkt igång med arbetet med Brantingmonumentet, som placerades på Norra Bantorget, och som avbildar Hjalmar Branting. Det beställdes 1935 och avtäcktes 1952. I museets samlingar finns flera skisser bevarade som illustrerar arbetsprocessen. När det gäller Strindbergsmonumentet i Tegnérlunden i Stockholm så skulpterade Carl Eldh författaren August Strindberg 1916 och Strindberg skildras där som den vid klippan fjättrade titanen. Eldh modellerade en skulptur till av Strindberg, nämligen Den unge Strindberg i skärgården i brons till Strindbergs 60-årsdag 1909. Skulpturen göts i brons och sattes upp utanför Carl Eldhs ateljémuseum i Bellevueparken 1968. Den 19 juni 2000 sattes ytterligare en Carl Eldh-skulptur upp i brons av Den unge Strindberg i skärgården vid stranden mitt för Gustavslundsvägen 145 vid Alviks strand i Bromma, den är en replik från 1909.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Byggnadens historia[redigera | redigera wikitext]

Studioateljén med sina höga ateljéfönster mot norr.
Verkstadsateljén med sina ateljéfönster mot öster.
Ateljébyggnaden vid Lögdebodavägen, det runda tusculum och den gamla eken, som fanns där redan 1918-1919, då huset byggdes.

Carl Eldh lät bygga sin ateljé i Bellevueparken med utsikt över Brunnsviken åren 1918-1919. Ateljén, som ritades av vännen Ragnar Östberg, var sedan hans arbetsplats i mer än trettio år. Byggnaden är byggd i nordisk klassicism, ibland kallad tjugotalsklassicism, och den är anpassad till den enkla bebyggelsen, som fanns i området redan på 1700-talet.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

1904 flyttade Eldh tillbaka till Stockholm. 1905 träffade han sin blivande hustru, Syster Elise Persson (1881-1958) och 1907 föddes dottern Brita Linnea Eldh (1907-2000). 1914 gifte sig Eldh med Elise Persson och gjorde en studieresa till Italien. Åren 1921-1954 var hustrun och dottern bosatta i Alhambra i Kalifornien, nära Los Angeles, i USA, och Carl Eldh var bosatt med familjen i USA åren 1925-1926. Carl Eldhs tillvaro hade under de första 15 åren efter hemkomsten från Paris 1904 präglats av en ambulerande tillvaro. Eldh flyttade otaliga gånger mellan olika lokaler som fick tjänstgöra som tillfälliga ateljéer, ofta källarlokaler med takfönster eller gamla butiker med stora skyltfönster mot gatan.

Två skulpturateljéer och ett tusculum[redigera | redigera wikitext]

I stadens norra utkanter hittade Eldh vid slutet av 1910-talet en plats alldeles utanför tullen som föreföll lämplig som permanent lösning. Det var en högt belägen tomt i den idylliska 1700-talsparken Bellevue med utsikt över Brunnsviken alldeles utanför Roslagstull som förföll lämplig som permanent lösning. Carl Eldh planerade tillsammans med sin nära vän, arkitekten Ragnar Östberg, en byggnad som skulle vara både funktionell som skulptörateljé, med både studioateljé och verkstadsateljé, och smälta samman med den äldre bebyggelsen i Bellevue.

Ateljén byggdes 1918-1919 och huset var då byggt i ett modernt formspråk med traditionella material. Fasaden hade tjärade träpanel och taket var klätt med gamla tegelpannor, som gav intryck av en byggnad som redan hade funnits på platsen i många år. De två stora ateljéerna, studioateljén och verkstadsateljén, dominerar byggnaden. Ragnar Östberg lät placera ett litet runt rum, ett tusculum (vilorum), med kopparklätt kupoltak och takfönster, som sticker ut från den rektangulära huskroppen. Invändigt är detta tusculum enkelt utformat med gråputsade väggar och rött tegelgolv. Det lilla mottagningsrummet var spartanskt inrett, vilket tidiga fotografier visar, men det blev alltmer belamrat under årens lopp. Rummet fylldes med konst av Eldhs många konstnärsvänner och andra minnen. Den egentliga bostadsdelen utgjorde ursprungligen bara ett litet övernattningsrum med entré från husets baksida. Denna del byggdes på 1960-talet ut med kök, badrum och ett rum med sovalkov och då bosatte sig Carl Eldhs dotter Brita Eldh i faderns gamla ateljé. Idag är Brita Eldhs forna lägenhet ombyggd till gallerilokal och kontor.

Husets funktion[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden var när den byggdes avsedd att bara vara ateljé och inte lämpade sig som permanent bostad, även om den kom att användas som fast bostad. Fasaderna i söder och väster har bara ett par fönster, den är sluten och diskret. Mot Lögdebodavägen är portiken öppen, entréloggian leder besökaren in i en mindre vestibul. Hallen är mörk och leder till den stora studioateljén, som har en nästan helt fönstertäckt norrvägg och en hög takhöjd. För konstnärer och skulptörer är norrljuset viktigt och tack vare de stora fönstrens ljusinsläpp i ateljén blir det ljust och inga slagskuggor. Genom ljuset och rymden i studioateljén kunde Carl Eldh obehindrat arbeta med stora monument och skapa modeller till dessa i full skala. Golvet i ateljén är ett enkelt trägolv och väggarna har gråvita plankor. Det viktigaste för Eldh var husets funktion och användbarhet. Intill den stora studioateljén finns ett långsmalt rum med lägre takhöjd, det är verkstadsateljén. Det fanns möjlighet att även arbeta här genom att det även här fanns stora fönster på den långa husväggen och på delar av taket. Med tiden blev den motsatta långväggen täckt av hyllor som kunde rymma delar av Eldhs rika produktion.

Museets historia[redigera | redigera wikitext]

År 1963 invigdes Carl Eldhs Ateljémuseum. Det blev museum nio år efter konstnärens död då det öppnade för allmänheten. Ateljén är renoverad, men dess ursprungliga skick är intakt med inventarier, verktyg och personliga tillhörigheter. De två ateljérummen är från golv till tak fyllda med skisser, skulpturer och andra föremål från ett långt konstnärsliv. Det står skisser i gips och lera intill flera meter höga gjutförlagor och ett fåtal verk i sten och brons. Allt står orört kvar från Eldhs tid. På museet finns nästan hela Eldhs rika och varierade produktion med statyetter, porträttbyster, skulpturgrupper och utkast till konstnärens många monument. Carl Eldh var en anspråkslös person, vilket återspeglas i hans museum.

Carl Eldhs hustru, Elise Eldh, hade gått bort redan 1958 och därefter lät dottern Brita Eldh uppföra en mindre lägenhet i anslutning till ateljén. Därmed började hon både att bo och arbeta i sin fars gamla ateljé och hon drev under flera decennier museet helt i egen regi. Men i början av 1990-talet fick Brita dock avsluta museiverksamheten på grund av sin höga ålder och sviktande hälsa. Under ett par år höll museet stängt och visningarna upphörde. Men 1995 återinvigdes museet under ledning av en nybildad styrelse och en nyanställd intendent. Då hade byggnaden renoverats och moderniserats varsamt för att bättre kunna anpassas till mer kontinuerlig visningsverksamhet. Därefter var Eldhs ateljé öppen för allmänheten varje år. Med ordinarie öppethållande på sommarhalvåret och bokade gruppvisningar under övrig tid. Stiftelsen tvingades åter att stänga museet och evakuera samlingen under vintern 2006 på grund av sprängningsarbeten för Norra länken, en ny trafikled under Bellevueparken. Efter mer än sex år i magasin är Carl Eldhs skulptursamling åter på plats i hans ateljé. Femtio år efter den första invigningen, i maj 2013, kunde museet återinvigas med utökad verksamhet och ett nytt utställningsrum i den tidigare bostadsdelen.

Bibliotek, arkiv och verk i andra samlingar[redigera | redigera wikitext]

I Carl Eldhs ateljémuseum finns konstnärens efterlämnade bibliotek och ett förhållandevis omfattande arkivmaterial i form av brev och anteckningar, olika dokument och handlingar, tidningsurklipp och ett stort antal fotografier samt glasnegativ. Att sortera, registrera och arkivera detta material återstår till viss del innan det kan bli tillgängligt för forskare och allmänhet. En inventering av samlingen har påbörjats, men i brist på ekonomiska resurser saknas ännu en fullständig katalog. I ett stort antal privata och offentliga samlingar finns Carl Eldhs verk representerade i Sverige och utomlands. Verk av Carl Eldh finns bland annat i Nationalmuseum, Moderna Museet och Prins Eugens Waldemarsudde i Stockholm, Uppsala konstmuseum, Göteborgs konstmuseum, Kalmar konstmuseum, Skissernas museum i Lund, Ny Carlsberg Glyptotek (eller Glyptoteket) och Statens Museum for Kunst , båda i Köpenhamn, samt i Svenska institutet (SI) som sorterar under Svenska kulturhuset i Paris.

Museets trädgård[redigera | redigera wikitext]

Museets trädgård, vid den lilla dammen växer iris, blomsterfunkia och ormbunke.

Brita Eldh (1907-2000), Carl Eldhs dotter, satte senare sin prägel på trädgården under åren hon var bosatt i ateljén och drev museet. Byggnaden och trädgården är sedan 2010 byggnadsminne. Under 2017 genomfördes en restaurering av trädgården med ekonomiskt stöd från Länsstyrelsen. Resultatet av arbetet kommer att bli tydligt under årets säsong.

På våren prunkar lökväxter som snödroppe, krokus, tulpan och narciss. Tidigt på säsongen kan man även se ormöga med sina klart blommande blå blommor. Syren och ståtlig rhododendron finns i trädgården. De doftande gula dagliljor som Elise Eldh (1881-1958), Carl Eldhs hustru, planterade har en självklar plats. Nyttoväxter som rabarber och gräslök samsas med prästkrage, stjärnflocka och mycket annat. Traditionella växter som rosor och pion samt doftande lavendel är andra inslag. Vid den lilla dammen, fåglarnas favorittillhåll, växer iris och blomsterfunkia.[7]

Skulpturen på berghällen[redigera | redigera wikitext]

Carl Eldhs skulptur i brons Den unge Strindberg i skärgården, som står på berghällen utanför ateljémuseet.

På berghällen bakom byggnaden finns skulpturen Den unge Strindberg i skärgården, vilken blickar ut över ateljén och Brunnsviken. Gipsmodellen till statyn tillkom 1909, medan denna bronsskulptur kom på plats 1968.

Byggnadsminne[redigera | redigera wikitext]

Carl Eldhs ateljémuseum, Kråkvilan 24, med tillhörande trädgård förklarades som byggnadsminne 18 januari 2010.[8][9] Övrig bebyggelse i området är Paschens malmgård (även Pachs malmgård eller Paschens fåfänga), som byggdes 1757 för hovmålaren Johan Pasch och Sparres träslott, som byggdes 1782 på andra sidan vägen av baron Carl Sparre, som således lät bygga ytterligare en gård på malmgårdens mark. Paschs malmgård fick senare namnet Bellevue. Carl Sparre, som var landshövding och politiker, gav parken namnet Bellevueparken. För att omgestalta Bellevues marker till en engelsk parkanläggning anlitade han trädgårdsarkitekten Fredrik Magnus Piper. Liksom Carl Eldhs ateljé är malmgårdens bebyggelse, som utöver huvudbyggnaden med flygeln av stallet och det så kallade Sparreska träslottet blåklassad av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär att bebyggelsens kulturhistoriska värde av stadsmuseet anses motsvara fordringar för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen.[10][11]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Riksförbundet Sveriges museer (11 januari 2018). ”Svenska museibesök i topp”. Pressmeddelande. Läst 28 januari 2018.
  2. ^ En kavalett kan vara en ställning med vridbar skiva på vilken skulpturer formas.
  3. ^ Ett postament kan vara en sockel eller ett fotställ för en skulptur eller en staty.
  4. ^ ”Länsstyrelsen: Carl Eldhs ateljé byggnadsminnesförklarad på Länsstyrelsens i Stockholms län webbplats”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160311204855/http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/nyheter/2010/CEAtelje_Beslut_Byggnadsminnesforklaring_20100118.pdf#. Läst 3 februari 2012. 
  5. ^ Carl Eldhs Strindbergmonument, även kallat Titanen (tidningsurklipp 8 november 1937), Uppvisning av förlagan i gips. Carl Eldh kunde själv visa upp förlagan av skulpturen Strindbergsmonumentet i gips i november 1937. Men det skulle dröja till 1942 till monumentet kom på plats i brons i Tegnérlunden i Stockholm.
  6. ^ Stockholmskällan, Strindbergmonumentet i Tegnérlunden uppsattes 1942.
  7. ^ Carl Eldhs ateljémuseum och trädgård, Stockholm. Trädgårdsriket, Lögdebodavägen 10, 113 47 Stockholm. Webbplats: www.eldhsatelje.se
  8. ^ Beslut Länsstyrelsen i Stockholms län, 2010-01-18, Byggnadsminnesförklaring av Carl Eldhs Ateljé, Kråkvilan 24, med tillhörande trädgård inom fastigheten Vasastaden 1:64, Bellevue, Stockholm.
  9. ^ CEAtelje_Beslut_Byggnadsminnesforklaring_20100118.pdf hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 11 mars 2016).
  10. ^ Om Bellevue och Paschens malmgård.
  11. ^ Historiehuset, Paschs malmgård.

Allmänna källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Åsa Cavalli-Björkman, Petra Gröminger m.fl. Carl Eldhs Ateljémuseum, ISBN 91-631-7296-8
  • Karl Asplund Carl Eldh, Stockholm 1943
  • Konstnärsförbundets årshäfte 1904

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]