Censor
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Censor är [1] en yrkestitel på en som har till uppgift att upprätthålla ett lands censur.
Det var ursprungligen ett ämbete under antikens Rom. De valdes vart fjärde, senare vart femte år. De två censorernas uppgifter var främst:
- registrering och taxering av medborgarna
- övervakning av moralen och bestraffningen i samband därmed
- revidering av listan över senatorerna
- uppgifter i samband med tullar och skatter
Censorerna såg till att folket betalade skatter och gjorde krigstjänst. De hade också uppgiften att uppta nya senatorer och avsätta de som ansågs ha misskött sig.
Efter 22 f.Kr. övertogs censorernas befogenheter av kejsaren, vilket starkt bidrog till enväldets införande då dessa omfattade rättigheter som att stöta ut senatorer på moralisk grund samt uppta nya senatorer.
Censor var (2) fram til 1968 benämningen på en universitetsprofessor eller docent som av Kungl. Maj:t förordnats att ansvara för och leda studentexamen vid ett svenskt gymnasium.
