Daneliuska huset

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Daneliuska huset
Byggnad
Daneliuska huset
Daneliuska huset
Land Sverige Sverige
Kommun Stockholm
Ort Stockholm
Arkitekt Erik Josephson
Färdigställande 1900

Daneliuska huset[1] ligger i kvarteret Landbyska Verket på en spetstriangelformad tomt mellan Birger Jarlsgatan, Biblioteksgatan och Stureplan i centrala Stockholm. Byggnaden känns igen på sitt kraftigt markerande torn mot Stureplan och sin rikt dekorerade kalkstensfasad i tidig fransk renässansstil.

Byggnaden uppfördes som bostadshus med luxuösa hyreslägenheter år 1898-1900 efter ritningar av arkitekt Erik Josephson på uppdrag av grosshandlare Bror August Danelius (1833-1908). Josephson inspirerades av de renässansslott han sett i Loiredalen i Frankrike under sin studieresa, där bland annat slotten Azay-le-Rideau, Chenonceaux och Amboise nämnts som tänkbara förebilder. Byggmästare var Andreas Gustaf Sällström.

Byggherrens initialer återfinns på portarna mot Birger Jarlsgatan och Biblioteksgatan på små vapensköldar. Fasaden i övrigt har en rik skulptural dekor.

Fasadmaterialet skulle ursprungligen ha varit tegel, men i sista minuten ändrades det till natursten som vid denna tiden sågs som modernt och äkta i motsats till den äldre putsarkitekturen. I fackpressen kritiserades dock utförandet hårt, bland annat av Ragnar Östberg som ansåg att det representerade stenarkitekturens dekadens, där putsarkitekturens slappa former bara översatts i sten.[2]

Efter Danelius bortgång tillskiftades byggnaden hans dotter Ebba Lovisa, som fortsatte faderns filantropiska verksamhet och bl. a. lät Stockholms Högskolas humanistiska bibliotek (”HumB”) disponera en del av byggnaden hyresfritt.[3] En av deckarförfattaren Maria Langs böcker, En skugga blott från 1952, utspelas till stor del på HumB.

Dödsboet efter Ebba Lovisa Danelius sålde 1964 huset till byggnadsfirman Nils Nessen AB. Samma år övertogs huset av Nils Nessen personligen.[4] Det blev känt 1964 att byggnaden skulle rivas för att ge plats för huvudkontoret till en av storbankerna. Fem år tidigare hade den ståtliga byggnaden på tomten intill, det 1885 uppförda Hotel Anglais ritat av arkitekten Helgo Zetterwall, rivits och lämnat plats för en kontorsbyggnad. Det var nu dags att ta ännu ett steg i moderniseringen av Stureplan. Den 27-årige stockholmaren Per Lindeberg tog initiativ till en protestskrivelse, som undertecknades av ett tjugotal framstående kulturpersonligheter, däribland författarna Bo Bergman, Per Anders Fogelström och Lars Gyllensten, konstkritikerna Gotthard Johansson och Ulf Linde samt flera tunga företrädare för arkitektkåren. Lindebergs kontakt i Stadshuset blev folkpartisten Eva Remens, som sedan fortsatte att driva frågan i byggnadsnämnd och fullmäktige. Den 1 augusti 1968 övergick huset till slut i Stockholms stads ägo. Rivningshotet var avvärjt.[5]

I mitten av 1980-talet öppnade krögaren Christer von Arnold restaurang Arnold, varefter Daneliuska huset under en period kom att kallas Arnoldshuset. Detta namn fortlever i en konferensanläggning inrymd i huset.[6] Vidare inryms nattklubben Spy Bar samt ett flertal andra nattlivsadresser i regi av Stureplansgruppen.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Andersson, Henrik O.; Bedoire, Fredric (1977) [1973]. Stockholms byggnader: en bok om arkitektur och stadsbild i Stockholm (3). Stockholm: Prisma. Libris 7406664. ISBN 91-518-1125-1 
  2. ^ Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920. Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 91-7324-322-1 
  3. ^ Svenskt Biografiskt Lexikon. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=17253. ”D:s allmännyttiga strävanden ha fullföljts av hans dotter, fröken Ebba Lovisa Dan el i us (f. 1882), vilken bl. a. med 150,000 kr. bidragit till uppförandet av det fjärde av de ovannämnda bostadshusen samt hyresfritt upplåtit lokaler för Stockholms högskolas humanistiska bibliotek.” 
  4. ^ Landsarkivet i Härnösand, fastighetsregistret  12B-515 Landbyska Verket nr 1, Engelbrekts församling
  5. ^ Margareta Sandström (1967-12-24). ”I vimlet”. Svenska Dagbladet. 
  6. ^ Arnoldshuset Konferenser AB

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]