Nils Nessen

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Arkitekt Yngve Steen och ingenjör Nils Nessen studerar en modell av en önskebostad som ska visas upp på Nordiska Byggnadsdagen 1950.

Nils Sigvard Nessen, född 14 december 1907 i Stockholm, död 1998 i USA, var en svensk byggnadsingenjör och byggmästare. Han var aktiv byggmästare i Stockholm med det egna företaget Byggnadsfirman Nils Nessen AB under ett halvt sekel från början av 30-talet till början av 80-talet.

Nils Nessen köpte Foresta 1952 av Anders Sandrew och drev hotellverksamhet till i början av 1980-talet då Nessen sålde fastigheten till TCO.

Nils Nessen bedrev en stor produktion som omfattade bostadshus, kommersiella fastigheter, bankkontor, skolor, sjukhus och kyrkor i Stockholm. Bland kända verk återfinns amerikanska ambassaden i Stockholm, Storbritanniens ambassad i Stockholm, Trygg-Hansas huvudkontor på Kungsholmen, Olaus Petri kyrka på Gärdet, en stor del av Gallerian samt Sveriges Riksbanks huvudkontor[1].

Verksamhet[redigera | redigera wikitext]

Hemmet 7 med Biograf Draken. Fridhemsplan 25–29 / Sysslomansgatan 4–6. 1938–39. Arkitekt Ernst Grönwall och ridå av Isaac Grünewald

Innan han startade egen verksamhet 1932 var Nils Nessen anställd hos byggmästaren Axel Adling. Han arbetade även för byggmästaren Axel Olsson vid uppförandet av konserthuset i Stockholm[2].

Nils Nessen gjorde sig ett namn som intresserad av utveckling. För att medverka i moderniseringen av boendet i flerfamiljshus byggde han Kollektivhuset Gärdesgården på Erik Dahlbergsgatan 41–43 där han även ägde och drev Restaurang Grenadjären[3]. Åren 1943–48 bedrev Nessen byggnadsverksamhet också i USA[4].

Nessen var ordförande i Stockholms byggnadsförening 1946–50 och utsågs till hedersledamot 1973[5]. Mellan 1950- och 1980-talen ägde han Hotell Foresta på Lidingö.

Privat ägde Nils Nessen herrgården och det tidigare säteriet Ronöholm i Norrtälje kommun. Han köpte egendomen år 1942 och genomförde en varsam renovering och restaurering[6].

Fastigheter i urval där Nils Nessen var byggmästare[redigera | redigera wikitext]

Samarbetet med Anders Sandrew[redigera | redigera wikitext]

Höken 24. Fastigheten med biograf Victoria på Götgatan 67 i Stockholm. Arkitekt Ernst Grönwall 1936–37.

I biografin Pappa Sandrew (1964), skriver författaren och direktören i Sandrewstiftelsen Eric Wennerholm att Nils Nessen och Anders Sandrew blev goda vänner under genombrottsåren i Stockholm. En vänskap som innebar att Nils Nessen var byggmästare för ett antal av Sandrews biografer[32].

År 1952 köpte Nils Nessen Foresta intill Millesgården på Lidingö av Anders Sandrew för att driva hotellverksamhet. Efter omfattande renoveringar, ny- och ombyggnationer öppnade Foresta som hotell 1957. Nessen drev Foresta till i början av 1980-talet för att sedan sälja fastigheten till TCO.[33]

I sin verksamhet arbetade Nessen även med kända konstnärer och formgivare. Bland annat Isaac Grünewald vid uppförandet av Biograf Draken på Fridhemsplan. Han hade även ett nära samarbete med formgivaren och chefen för NK:s textilkammare Astrid Sampe vid ett flertal projekt, bland annat vid hotell Foresta, och Sampe bodde även i huset på Karlaplan 4 som Nessen uppförde[34].

Protesterna vid köpet av Daneliuska huset[redigera | redigera wikitext]

År 1964 köpte Byggnadsfirman Nils Nessen AB Daneliuska huset på Stureplan av dödsboet efter Ebba Danelius. Byggnadsfirman begärde rivningstillstånd. Per Lindeberg skrev en protestskrivelse till stadsfullmäktige, som undertecknades av ett tjugotal framstående kulturpersonligheter. Bland annat Per Anders Fogelström, Kar De Mumma, Per Wästberg, Bo Bergman och Barbro Alving. Rivningsplanerna drogs tillbaka[35].

Bilder på byggnader i Stockholm där Nils Nessen var byggmästare[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000327066&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  2. ^ ”Nils Sigvard Nessen Murmestare”. https://www.murmestare.se/historia/historisk-mastarlangd/nils-sigvard-nessen/. Läst 14 februari 2019. 
  3. ^ ”Gärdesgården, Nils Nessens prakthus – Rävjägarn”. www.ravjagarn.se. http://www.ravjagarn.se/blogg/2012/02/gardesgarden-nils-nessens-prakthus/. Läst 25 oktober 2015. 
  4. ^ ”Nils Sigvard Nessen”. Murmestare Embetet i Stockholm. https://www.murmestare.se/historia/historisk-mastarlangd/nils-sigvard-nessen/. Läst 17 november 2019. 
  5. ^ ”Förteckning Hedersledamöter”. Stockholms Byggnadsförening. https://web.archive.org/web/20131002013246/http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Archive/FORENINGENS_HEDERSLEDAMOTER_SEDAN_1866.pdf. Läst 17 november 2019. 
  6. ^ Söderberg, Bengt G. (1967). Sven T. Kjellberg. red. Slott och herresäten i Sverige – Uppland 2. Malmö: Allhems Förlag. sid. 46-51 
  7. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008075&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2017. 
  8. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa;jsessionid=16ACB2D1EBD5BD8C6F6B593C8DADF79F?byggnadId=21420000009611&page=historik&visaBeskrivningar=true. Läst 17 november 2019. 
  9. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000001553&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  10. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008257&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  11. ^ ”Bebyggelseregistret”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008259&page=historik. Läst 17 november 2019. 
  12. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008260&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  13. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009506&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  14. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009512&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  15. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009469&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  16. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009938&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  17. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000013573&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  18. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008217&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  19. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000010854&page=historik&visaHistorik=true. Läst 19 november 2019. 
  20. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009420&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  21. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaFoto.raa?byggnadId=21400000332784&page=foto. Läst 21 november 2019. 
  22. ^ Lettström, Gustaf (1950). Nordisk Arkitektur 1946-1949. Tidskriften Byggmästarens Förlag, Stockholm. sid. 16 
  23. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008341&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  24. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000001146&page=historik. Läst 17 november 2019. 
  25. ^ ”Rapphönan - Stockholms stad”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_3_1986_06.pdf. Läst 16 oktober 2019. 
  26. ^ ”Olaus Petri kyrka på Gärdet. Praktisk kyrka i storstaden”. Svenska Dagbladet. December 1959. sid. 5. https://www.svd.se/arkiv/1959-12-12/5. Läst 14 februari 2019. 
  27. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000622077&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  28. ^ ”Schönborg 6”. https://www.einarmattsson.se/vara-fastigheter-och-projekt/schonborg-6/. Läst 14 februari 2019. 
  29. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa;jsessionid=5ECF668FB8DA9B8945A17FD4F438AB84?byggnadId=21420000000376&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  30. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21320000001874&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  31. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000301708&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  32. ^ Wennerholm, Eric (1964). Pappa Sandrew. Rabén & Sjögren. sid. 85 
  33. ^ Rosengren, Björn (2016). Mitt i Steget. Albert Bonniers Förlag 
  34. ^ ”Astrid Zampes fina Karlaplansvåning”. Rävjägaren. http://www.ravjagarn.se/blogg/tag/astrid-sampe/. Läst 16 oktober 2019. 
  35. ^ ”Markant silhuett som försvinner”. Svenska Dagbladet. 6 april 1965. https://www.svd.se/arkiv/1965-01-20/15. Läst 14 februari 2019. 
  36. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaFoto.raa?byggnadId=21400000332784&page=foto. Läst 21 november 2019. 

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]