Hoppa till innehållet

Nils Nessen

Från Wikipedia
Arkitekt Yngve Steen och ingenjör Nils Nessen studerar en modell av en önskebostad som ska visas upp på Nordiska Byggnadsdagen 1950.

Nils Sigvard Nessen, tidigare Nilsson, född 14 december 1907 i Maria Magdalena församling i Stockholm,[1] död 30 december 1998 i Boca Raton i USA,[2] var en svensk byggnadsingenjör och byggmästare. Han var aktiv i Stockholm med det egna företaget Byggnadsfirman Nils Nessen AB under ett halvt sekel från början av 1930-talet till början av 1980-talet.

Nils Nessen köpte Foresta 1954 av Anders Sandrew och drev hotellverksamhet till 1978 då Nessen sålde fastigheten till TCO.

Nils Nessen bedrev en stor produktion som omfattade bostadshus, kommersiella fastigheter, bankkontor, skolor, sjukhus, kyrkor och villor i Stockholm. Bland kända verk återfinns amerikanska ambassaden i Stockholm, Storbritanniens ambassad i Stockholm, Olaus Petri kyrka på Gärdet, varuhuset NK:s tillbyggnad på Regeringsgatan och Sveriges Riksbanks huvudkontor[3].

Nessens byggskylt 1964 vid bygget av Rännilen 19 vid Norrmalmstorg.

Innan han startade egen verksamhet 1932 var Nils Nessen anställd hos byggmästaren Axel Adling. Han arbetade även för byggmästaren Axel Olsson vid uppförandet av Stockholms konserthus[4].

Nils Nessen gjorde sig ett namn som intresserad av utveckling. För att medverka i moderniseringen av boendet i flerfamiljshus byggde han Kollektivhuset Gärdesgården på Erik Dahlbergsgatan 41–43 där han även ägde och drev Restaurang Grenadjären[5].

Mellan 1954 och 1978 ägde han Hotell Foresta på Lidingö.

Nessen var ordförande i Stockholms byggnadsförening 1946–50 och utsågs till hedersledamot 1973[6]. Han var även ordförande i Byggtjänst AB 1945-75, ledamot i 1947 års byggnadsutredning, ordförande i Nordisk Byggdag 1945-75 och sakkunnig i Kungliga Kammarrätten 1960-80.[7]

Privat ägde Nils Nessen herrgården och det tidigare säteriet Ronöholm i Norrtälje kommun. Han köpte egendomen år 1942 och genomförde en varsam renovering och restaurering[8].

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  • Pro Patrias guldmedalj år 1976 för medborgerlig förtjänst för mer än 30 års arbete i styrelsen för systrarna Elfvings stiftelse, se Elvinggården[10]

Fastigheter i urval där Nils Nessen var byggmästare

[redigera | redigera wikitext]

Samarbetet med Anders Sandrew

[redigera | redigera wikitext]
Höken 24. Fastigheten med biograf Victoria på Götgatan 67 i Stockholm. Arkitekt Ernst Grönwall 1936–37.

I biografin Pappa Sandrew (1964), skriver författaren och direktören i Sandrewstiftelsen Eric Wennerholm att Nils Nessen och Anders Sandrew blev goda vänner under genombrottsåren i Stockholm. En vänskap som innebar att Nils Nessen var byggmästare för ett antal av Sandrews biografer, däribland biograf Victoria som invigdes i september 1936[48].

År 1954 köpte Nils Nessen Foresta intill Millesgården på Lidingö av Anders Sandrew för att driva hotell. Den ursprungliga borgliknande villan bevarades och hotellet som invigdes 1957 delades upp på flera byggnader ritade av arkitekt Hack Kampman som för inredningen samarbetade med amerikanskan Susanne Wasson-Tucker och formgivaren och chefen för NK:s textilkammare Astrid Sampe.[49] Hela anläggningen inramades av en park, där det bland annat fanns en större terrasservering. Nessen drev Foresta till 1978 för att sedan sälja fastigheten till TCO.[50][51]

Protesterna vid köpet av Daneliuska huset

[redigera | redigera wikitext]

År 1964 köpte Byggnadsfirman Nils Nessen AB Daneliuska huset på Stureplan av dödsboet efter Ebba Danelius. Byggnadsfirman begärde rivningstillstånd. Arkitekt Peter Celsing arbetade med ritningar för kvarteret. Per Lindeberg skrev en protestskrivelse till stadsfullmäktige, som undertecknades av ett tjugotal framstående kulturpersonligheter. Bland annat Per Anders Fogelström, Kar De Mumma, Per Wästberg, Bo Bergman och Barbro Alving. Rivningsplanerna drogs tillbaka[52].

Bilder på byggnader i Stockholm där Nils Nessen var byggmästare

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Maria Magdalena församlings födelsebok Riksarkivet
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013
  3. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000327066&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  4. ^ ”Nils Sigvard Nessen Murmestare”. https://www.murmestare.se/historia/historisk-mastarlangd/nils-sigvard-nessen/. Läst 14 februari 2019. 
  5. ^ ”Gärdesgården, Nils Nessens prakthus – Rävjägarn”. www.ravjagarn.se. Arkiverad från originalet den 16 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160216062752/http://www.ravjagarn.se/blogg/2012/02/gardesgarden-nils-nessens-prakthus/. Läst 25 oktober 2015. 
  6. ^ ”Förteckning Hedersledamöter”. Stockholms Byggnadsförening. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131002013246/http://www.sthbyggnadsforening.se/UserFiles/Archive/FORENINGENS_HEDERSLEDAMOTER_SEDAN_1866.pdf. Läst 17 november 2019. 
  7. ^ ”Nils Sigvard Nessen”. Murmestare Embetet i Stockholm. https://www.murmestare.se/historia/historisk-mastarlangd/nils-sigvard-nessen/. Läst 17 november 2019. 
  8. ^ Söderberg, Bengt G. (1967). Sven T. Kjellberg. red. Slott och herresäten i Sverige – Uppland 2. Malmö: Allhems Förlag. sid. 46-51. Läst 20 april 2019 
  9. ^ ”Gustavsdagens Ordensregn. Vasaorden”. Svenska Dagbladet (SvD): s. 8. 7 juni 1955. https://www.svd.se/arkiv. Läst 26 maj 2020. 
  10. ^ ”Vi har hört:”. Svenska Dagbladet (SvD). 28 november 1976. https://www.svd.se/arkiv. Läst 26 maj 2020. 
  11. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008075&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2017. 
  12. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa;jsessionid=16ACB2D1EBD5BD8C6F6B593C8DADF79F?byggnadId=21420000009611&page=historik&visaBeskrivningar=true. Läst 17 november 2019. 
  13. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000001553&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  14. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008257&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  15. ^ ”Bebyggelseregistret”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008259&page=historik. Läst 17 november 2019. 
  16. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008260&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  17. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009506&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  18. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009512&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  19. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009469&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  20. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009938&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  21. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000003259&page=historik&visaHistorik=true. Läst 2 maj 2020. 
  22. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000013573&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  23. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008217&page=historik&visaHistorik=true. Läst 21 november 2019. 
  24. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000010854&page=historik&visaHistorik=true. Läst 19 november 2019. 
  25. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000007953&page=historik&visaHistorik=true. Läst 3 maj 2020. 
  26. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000007954&page=historik&visaHistorik=true. Läst 3 maj 2020. 
  27. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000281083&page=historik&visaHistorik=true. Läst 3 maj 2020. 
  28. ^ ”Hypermodern folkskola får barnen på Gärdet”. Svenska Dagbladet. 1 december 1945. https://www.svd.se. Läst 1 maj 2020. 
  29. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000009420&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  30. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaFoto.raa?byggnadId=21400000332784&page=foto. Läst 21 november 2019. 
  31. ^ Lettström, Gustaf (1950). Nordisk Arkitektur 1946-1949. Tidskriften Byggmästarens Förlag, Stockholm. sid. 16. Läst 16 oktober 2019 
  32. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000008341&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  33. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21420000001146&page=historik. Läst 17 november 2019. 
  34. ^ ”Amerikanska ambassaden i glänsande glaspalats”. Dagens Nyheter. 2 juni 1954. https://www.dn.se. Läst 1 maj 2020. 
  35. ^ ”Rapphönan - Stockholms stad”. Stockholmskällan. https://stockholmskallan.stockholm.se/PostFiles/KUL/SSM_Ostermalm__byggnadsinventering_3_1986_06.pdf. Läst 16 oktober 2019. 
  36. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000344355&page=historik&visaHistorik=true. Läst 27 maj 2020. 
  37. ^ ”Olaus Petri kyrka på Gärdet. Praktisk kyrka i storstaden”. Svenska Dagbladet. December 1959. sid. 5. https://www.svd.se/arkiv/1959-12-12/5. Läst 14 februari 2019. 
  38. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000622077&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  39. ^ ”Fritt torn”. Svenska Dagbladet (SvD): s. 1. 16 september 1959. https://www.svd.se/arkiv. Läst 24 maj 2020. 
  40. ^ ”Schönborg 6”. https://www.einarmattsson.se/vara-fastigheter-och-projekt/schonborg-6/. Läst 14 februari 2019. 
  41. ^ ”Bebyggelseregistret (BBR) - Riksantikvarieämbetet”. www.bebyggelseregistret.raa.se. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa;jsessionid=5ECF668FB8DA9B8945A17FD4F438AB84?byggnadId=21420000000376&page=historik&visaHistorik=true. Läst 25 oktober 2015. 
  42. ^ ”Taklagsfest på NK”. Svenska Dagbladet: s. 13. 27 januari 1962. https://www.svd.se/arkiv. Läst 24 maj 2020. 
  43. ^ ”Britternas nya ambassadbygge”. Expressen: s. 28. 1 september 1966. https://www.expressen.se. Läst 22 maj 2020. 
  44. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?anlaggningId=21320000001874&page=historik&visaHistorik=true. Läst 16 oktober 2019. 
  45. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvariatämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000301708&page=historik&visaHistorik=true. Läst 17 november 2019. 
  46. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaHistorik.raa?byggnadId=21400000320196&page=historik&visaHistorik=true. Läst 1 maj 2020. 
  47. ^ ”Byggnadsinventering Centrum/Torsvik”. Lidingö Stad. Arkiverad från originalet den 27 juni 2022. https://web.archive.org/web/20220627061925/https://www.lidingo.se/download/18.111aa5a413d22deda61886/1571312971830/4_Kultur_CentrumTorsvik.pdf. Läst 1 maj 2020. 
  48. ^ Wennerholm, Eric (1964). Pappa Sandrew. Rabén & Sjögren. sid. 85. Läst 20 april 2019 
  49. ^ ”Det nya Foresta”. Dagens Nyheter. 23 september 1955. https://arkivet.dn.se/?phrases=Aladåb--Pasta. Läst 3 maj 2020. 
  50. ^ Rosengren, Björn (2016). Mitt i Steget. Albert Bonniers Förlag. Läst 14 februari 2019 
  51. ^ ”TCO köper Foresta”. Svenska Dagbladet. 24 juni 1977. 
  52. ^ ”Markant silhuett som försvinner”. Svenska Dagbladet. 24 september 1965. https://www.svd.se/arkiv/1965-01-20/15. Läst 14 februari 2019. 
  53. ^ ”Bebyggelseregistret (BeBR)”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/byggnad/visaFoto.raa?byggnadId=21400000332784&page=foto. Läst 21 november 2019. 

Övriga källor

[redigera | redigera wikitext]