Datorisering

Datorisering (betydelsenära med digitalisering) är en process där tidigare manuellt intensiva arbeten förenklas med hjälp av datorkraft. Den har ibland kallats rationalisering eller automation och den digitala revolutionen är en väsentlig del i den "tredje industriella revolutionen", efter ångmaskinens och de små elmotorernas intåg under föregående epoker.

Exempel

• Bokföring, automatisk kalkylering av saldon och generering av resultatrapporter, istället för manuell summering
• Ordbehandlare, möjlighet att omfattande redigera text utan att skriva om den
• Databas, automatisk sökning i arkiv istället för papperskartotek
• E-post, brevutskick i elektronisk form istället för på papper
• Reklam och kundkontakter via hemsidor på internet, istället för information via andra medier
• Styrteknik, insamling av mätvärden från signalgivare och presentation och/eller automatisk styrning av en process, istället för manuell kontroll av panelinstrument och reglering
• CAD/CAM, ritning och datorstyrd tillverkning istället för manuell bearbetning med mätningar
• Säkerhetssystem, identitetskontroll med magnetkort och Personal Identification Number eller biometri, istället för portvakt eller enkla lås
• I fordonselektronik, datorstyrd motorstyrning för att minska bränsleförbrukningen, istället för enkel elektromekanik
• I TV-apparater, med mikroprocessorstyrd elektronik för utökade funktioner och digital kodning m.m. istället för enbart mottagning av den äldre AM-bildsignalen

Effekter

Datoriseringen började på allvar på 1970-talet med uppfinningen av den monolitiska mikroprocessorn och enchipsdatorn, mikrocontrollern, vilka gjorde att kostnaden och komplexiteten för intelligent elektronik reducerades dramatiskt och revolutionerande framsteg kunde göras för arbetsmiljö, ergonomi och effektivitet. Samtidigt förekom en debatt mot automatiseringen, där arbetstagarföreträdare fruktade arbetslöshet som följd av rationaliseringarna, likt protesterna i 1700-talets England vid mekaniseringen av textilindustrin. Ett annat fenomen i början var att fel som skedde skylldes på "datorn", när det oftast var frågan om handhavandefel med den nya tekniken. I verkligheten sjönk kostnaden för många arbetsmoment, billigare produkter producerades och välståndet kunde höjas. Den billiga hemelektroniken kom att revolutionera hemmiljön och fritidsaktiviteterna.

Kritik mot datoriseringen idag består ofta av två aspekter: att samhällssystemen blir sårbara om allt hänger på att elektroniken fungerar och manuell backup saknas samt att människor, främst unga, vänjer sig så mycket vid en elektronikcentrerad miljö att det stör normal intellektuell utveckling, och även kan vara allmänt negativt för hälsan. "Digital stress" har myntats som begrepp inom detta område. En effekt som framhållits är att barn på 2000-talet har kortare uppmärksamhetsspann och mindre uthållighet för intellektuellt krävande uppgifter när intensiva audiovisuella stimuli saknas, exempelvis vid bokläsning.

Se även

• Datorns historia