Försvarsmakten

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Den här artikeln handlar om den nuvarande Försvarsmakten i Sverige. För försvarsmakten i Finland, se Finlands försvarsmakt. För de militära myndigheterna i Sverige före 1974, se Krigsmakten.
Försvarsmakten
Försvarsmakten vapen bra.svg
Information
Nation  Sverige
Grundad 1 januari 1975
(samlingsnamn)[1]
1 juli 1994
(myndighet)
Organisationer Armén vapen bra.svg Armén
Marinen vapen bra.svg Marinen
Flygvapnet vapen bra.svg Flygvapnet
Flygtimmar 28,197 (2011)[2]
Högkvarter Stockholm, Sverige
Högste befälhavare Överbefälhavare General Sverker Göranson
Statsråd Försvarsminister Karin Enström
Generaldirektör Peter Sandwall
(stf. myndighetschef)
Vapenför ålder 16-49 år[3]
Militärtjänst Vilande[3]
Stående styrkor 19 995[4]
Reservstyrkor 29 823[4]
Aktiva styrkor 342[4]
Ekonomi
Budget ca 46 000 000 000 SEK (2012)[5]
Procent av BNP 1,3 % (2008)[6]
Övrigt
Historia Officiellt namn fram till 1974 var Krigsmakten
Sweden relief location map.jpg
Red pog.svg
Red pog.svg
Red pog.svg
Red pog.svg
Red pog.svg
Garnisoner och detachementsorter i Sverige (Hemvärnsgrupper ej inkluderade)
Svenska militärer med AK 5A och Granatgevär m/86.

Försvarsmakten är en svensk statlig förvaltningsmyndighet som ansvarar för landets säkerhet och sorterar under Försvarsdepartementet. Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef och har från och med år 2005 en civil generaldirektör som ställföreträdare. Förmågan till väpnad strid är det som framför allt skiljer Försvarsmakten från andra myndigheter. Försvarsmakten stöds av andra myndigheter inom Försvarsdepartementets ansvarsområde, exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Försvarets materielverk (FMV) och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Byggnader, anläggningar och mark som Försvarsmakten behöver i sin verksamhet hyrs från Fortifikationsverket, som sorterar under Socialdepartementet.

Försvarsmaktens fyra huvuduppgifter[redigera | redigera wikitext]

  • När Sveriges gränser kränks är det Försvarsmakten som avvisar den kränkande parten (hävda landets territoriella integritet).
  • Om Sverige blir angripet av främmande makt ska Försvarsmakten kunna försvara landet och avvisa angriparen (försvara Sverige i händelse av väpnat angrepp). Eller som det beskrivs i 1967 års upplaga av svensk soldat, sidan 9, krigsmans erinran: "Det svenska försvaret ska verka för att vår fred och vårt oberoende bevaras. Det skall värna om vår frihet att själva forma vår rättsordning och vår kultur. Blir Sverige angripet skall försvaret med vapenmakt hindra att vårt land faller i angriparens hand..."
  • Försvarsmakten stödjer det övriga samhället vid katastrofer, till exempel vid stormar eller översvämningar (Bistå samhället i händelse av kris).
  • Försvarsmakten skickar trupper till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runt om i världen (verka för fred och säkerhet i vår omvärld).

Försvarsmakten har förmågan till väpnad strid som grund för all verksamhet och är Sveriges yttersta säkerhetspolitiska instrument.

Försvarsmaktens myndighetsledning[redigera | redigera wikitext]

Från och med år 2005 fick försvarsmakten en civil ställföreträdande myndighetschef generaldirektör. Den första att tillträda denna post var Marie Hafström. En roll hon hade fram till och med 29 augusti 2008. Hon efterträddes av Ulf Bengtsson som den 1 oktober 2012 efterträddes av Peter Sandwall som generaldirektör för Försvarsmakten.

Försvarsmaktsledning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Högkvarteret

Försvarsmaktens ledning (FML) består av:[7]

Insatsledning[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Insatsledningen

För ledning av såväl nationella som internationella insatser har ÖB till sin hjälp Insatsledningen (INS), som består av Insatsstaben (INSS) och tre taktiska staber:

Begreppet Försvarsmakten[redigera | redigera wikitext]

Innan 1994 fanns ingen central myndighet för Sveriges militära förband. Istället var varje militärt regemente, flottilj, centra och skola en egen myndighet. Samlingsnamnet för Sveriges militära försvar var försvarsmakten med litet f, innan 1975 var samma samlingsnamn krigsmakten.[1] Försvarsmakten bildades som förvaltningsmyndighet den 1 juli 1994 genom en sammanslagning av ett stort antal fristående försvarsmyndigheter.

Svenska soldater

Insatsorganisation[redigera | redigera wikitext]

Insatsorganisationen är en övergripande benämning på Försvarsmaktens staber och krigsförband som används när det krävs en insats med militära resurser. Insatsorganisationen består av ÖB med högkvarteret, de operativa insatsförbanden, nationella skyddsstyrkor och utlandsstyrkan.

Grundorganisation[redigera | redigera wikitext]

Grundorganisationen har till syfte att utveckla, vidmakthålla och avveckla krigsförband och andra resurser som insatsorganisationen använder. Grundorganisationen ska också utveckla och vidmakthålla Försvarsmaktens kompetens.

Försvarsgrenar[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens lednings- och logistikförband[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktsgemensamma skolor[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktsgemensamma centra[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktsgemensamma enheter[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens specialförband[redigera | redigera wikitext]

Vapen för specialförbanden.

Hemvärnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Hemvärnet

Hemvärnet - nationella skyddstyrkorna är en svensk organisation som utgör huvuddelen av Försvarsmaktens nationella skyddsstyrkor sedan de tidigare territorialförsvarsförbanden lades ner under 1990-talet. I dagsläget skall Hemvärnet kunna bevaka och skydda viktig infrastruktur/objekt mot sabotage samt att kunna stöda samhället vid svåra påfrestningar i fred (ex. naturkatastrofer).

Försvarsmaktens logistik (FMLOG)[redigera | redigera wikitext]

En organisationsenhet inom Försvarsmakten som ansvarar för underhåll och stöd. FMLOG är intäktsfinansierat och verksamheten styrs av efterfrågan. FMLOG tar hand om bland annat materielunderhåll, transporter, ekonomiredovisning och resehantering. I enheten ingår bland annat förråd, verkstäder och militärrestauranger. FMLOG finns över hela landet.

Omdaningen till insatsförsvar[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens insatser i världen, april 2008.[9]

I samband med Sovjetunionens kollaps och kalla krigets slut i slutet av 1980/början på 90-talet omorienterades gradvis den svenska försvarsmakten från att varit ett stort invasionsförsvar, det vill säga uppbyggt att möta en stor militär invasion från Sovjetunionen, till att bli ett insatsförsvar mer inriktat på internationella insatser. Denna process, kallas ibland "smalare men vassare", det vill säga mindre men bättre. I försvarsbesluten på slutet av 90-talet och början på 2000-talet lades ett mycket stort antal militära förband ner. Kvalitet och insatsberedskap prioriterades framför kvantitet. En stor mängd äldre militär utrustning som förknippades med invasionsförsvaret kasserades eller såldes.

Diagram över försvarets utveckling 1965-2010. Gul linje representerar antalet flygflottiljer, blå infanteriregementen, röd artilleriregementen och grön kustartilleriregementen samt amfibieregementet.

Förmågan att samarbeta med andra länders militär, ofta NATO-länder, betonas starkt varvid engelska militära facktermer och uttryck ofta ersätter svenska. Omdaningen av den svenska militären sker ofta efter mönster delvis inspirerade av USA:s och Storbritanniens försvarsmakter. Förband med hög kvalitet och insatsberedskap, så kallade snabbinsatsstyrkor, (se Nordic Battlegroup) främst avsedda för internationell användning i kris- och konfliktområden prioriteras.

Svenska utlandsstyrkan har genomfört och genomför än idag omfattande insatser med trupp utomlands, ofta under FN-mandat. De största insatserna har genomförts i det forna Jugoslavien i Bosnien (se SFOR) och Kosovo (se KFOR) där Sverige bidragit med en styrka motsvarande en mekaniserad bataljon, idag uppgår styrkan i Kosovo dock endast till 248 soldater.[10] Tidvis var den svenska styrkan i Bosnien inblandad i rena stridshandlingar. De svenska förbanden har bland annat genomfört övervakning av gränser, humanitär hjälp till civilbefolkning samt under vissa perioder hantering av upplopp. Inga svenska soldater har dödats i strid på Balkan men svenska soldater har varit inblandade i strid eller stridsliknande situationer vid ett flertal tillfällen varvid både varningsskott och verkanseld avgivits.

Svenska utlandsstyrkans fänrik Per Bursell i kontrollerar blodtrycket på en äldre afghansk man efter bröstsmärtor.

Sverige har även trupp i Afghanistan som består av lätt utrustat infanteri bland annat avsett för samverkan med civilbefolkningen. Två svenska soldater, ur Särskilda skyddsgruppen, har dödats i ett oriktat bombattentat i Afghanistan. Sverige har även under 2004-2006 haft ett mekaniserat skyttekompani utrustat bland annat med stridsfordon 90 i Liberia i Afrika. Denna styrka avvecklades i november 2006.[11] Små detachement och enskilda observatörer finns på rad andra platser. Insatserna utomlands har huvudsakligen berört armén.

Förutom insatser bedriver svenska försvarsmakten ofta övningar tillsammans med andra länder, ofta ur NATO. Detta gäller såväl armén som marinen och flygvapnet.

Politiskt är omdaningen till ett insatsförsvar som tonar ner Sveriges traditionella alliansfrihet och neutralitet och betonar samarbete med NATO-länder och integration med försvarsmakter i EU inte helt okontroversiell. Framförallt är vänsterpartiet kritisk till denna process.

Insatsorganisationen[redigera | redigera wikitext]

Försvarsbeslut 2000[redigera | redigera wikitext]

Genom försvarsbeslutet 2000 kom Försvarsmakten att övergå från ett invasionsförsvar till en organisation bestående i huvudsak av hemvärn men också av ett mindre antal små insatsförband, i samband med detta kom Krigsorganisationen att istället benämnas för Insatsorganisation. Den insatsorganisation som gällade från och med den 1 juli 2000 skulle successivt vara klar 2004.[12] 2009 lade regeringen fram en ny försvarspolitisk inriktning där bland annat de mekaniserade bataljoner ersattes med det nya begreppet Manöverbataljon.[13]

Läget 2009[redigera | redigera wikitext]

Krigsplacering har återupptagits sedan år 2006 (efter att ha skrotats flera år tidigare). I nuläget kan Sverige mobilisera 41 000 soldater. Denna styrka inkluderar 1 300 officerare, 4 700 värnpliktiga och 30 000 hemvärnssoldater med en beslutad bantning till 22 000.[14] Denna mobilisering kan dock antas ta ett år. På några månader kan således endast 780 officerare och 1 200 värnpliktiga vara tillgängliga, med Hemvärnet tillgängligt inom några timmar.

Riksdagsbeslut om insatsorganisation 2014[redigera | redigera wikitext]

Enligt riksdagsbeslut skall armén i insatsorganisation 2014 bestå av 8 manöverbataljoner, som skall vara direkt gripbara för insats när som helst, 19 funktionsbataljoner, som skall stå stridsberedda inom en vecka, och 40 hemvärnsbataljoner som skall stå stridsberedda inom några dagar. Vid Folk och försvars konferens i Sälen 2011, informerade dock Överbefälhavaren, att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen har dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrar andra militära materielköp.[15] I april 2012 repeterade ÖB sina varningar och kallade situationen för "Allvarlig" och att "försvaret måste anpassa ambitionsnivån om man inte får höjda anslag".[16]

Ytterligare medel 2012[redigera | redigera wikitext]

I augusti 2012 meddelade partiledare för regeringen att Försvarsmakten kommer att få ökade medel från och med 2013. 300 miljoner kronor 2013 och 2014 samt 200 miljoner kronor följande år. Uttalandet kom i samband med att regeringen bestämt att 40-60 nya JAS 39 Gripen plan skulle köpas in till Flygvapnet.[17]

Insatsorganisationen färdig 2019[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmakten uttalade sig i januari 2013 om den nya insatsorganisationen och påpekade att i dess färdiga skick 2019 kunde man endast stå emot ett begränsat anfall mot Sverige i max en vecka. Regeringen har fått kritik från både oppositionen och sina egna stödpartier för att man inte verkar ta det nya försvaret på allvar. [18][19] I maj 2013 meddelade statsminister Fredrik Reinfeldt och försvarsminister Karin Enström att man kunde tänka sig att ytterligare stärka försvarets resurser redan från 2014. [20][21]

Förband i insatsorganisation 2014[redigera | redigera wikitext]

Insatsorganisation 2014 (IO 14) avses att bestå av nedanstående förband.[22][23]

Lednings- och underrättelseförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
HKV med stabsförband Stockholm Delar av förbandet är ständigt insatt
(F)HQ Ledningsregementet Enköping Förbandet upprättades den 1 juli 2011 med delar från NBG 11.
ROL Ledningsregementet Enköping Rörlig operativ ledning (samma stab som (F)HQ
11. Ledningsplatsbataljon Ledningsregementet Enköping
12. Sambandsbataljon Ledningsregementet Enköping
13. Telekrigbataljonen Ledningsregementet Enköping
10. PSYOPS-pluton Ledningsregementet Enköping Psykologisk krigföring
FMTM Försvarsmaktens telenät- och markteleförband Örebro Förbandet är ständigt insatt
Nationell underrättelseenhet Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Underrättelseförband[24]


Logistikförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
1. Logistikbataljon Trängregementet Skövde
1. Sjukhuskompaniet Försvarsmedicincentrum Göteborg
1. Sjukvårdsförstärkningskompaniet Försvarsmedicincentrum Göteborg
1. Teknikbataljonen Försvarsmaktens Halmstadsskolor Halmstad
Movcon Trängregementet Skövde Movement Control, ansvarar för att organisera, samordna och kontrollera militära rörelser och transporter samt bistå med tullformaliteter.
NSE FMLOG Stockholm National Support Element, förser Försvarsmakten med logistikstöd vid framför allt internationella insatser.


Arméförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
2. Brigadstaben Skaraborgs regemente (P 4) Skövde
3. Brigadstaben Norrbottens regemente (I 19) Boden
Livbataljon Livgardet (LG) Kungsängen
13. Säkerhetsbataljon Livgardet (LG) Kungsängen Består av 131.Säkerhetsskvadron, 133. funktionsskvadron i Stockholm och 132.Säkerhetskompani Sjö i Göteborg
21. Ingenjörsbataljonen Göta ingenjörregemente (Ing 2) Eksjö
22. Ingenjörsbataljonen Göta ingenjörregemente (Ing 2) Eksjö
31. Luftburna bataljonen Livgardet (LG) Kungsängen 7. Manöverbataljon (lätt). Utbildas tillsammans med K 3
31. Luftburna bataljonen Livregementets husarer (K 3) Karlsborg 7. Manöverbataljon (lätt). Utbildas tillsammans med LG
32. Underrättelsebataljonen Livregementets husarer (K 3) Karlsborg (lätt)
41. Mekaniserade bataljonen Skaraborgs regemente (P 4) Skövde 2. Manöverbataljon (mekaniserad)
42. Mekaniserade bataljonen Skaraborgs regemente (P 4) Skövde 1. Manöverbataljon (mekaniserad)
61. Luftvärnsbataljonen Luftvärnsregementet (Lv 6) Halmstad
62. Luftvärnsbataljonen Luftvärnsregementet (Lv 6) Halmstad
71. Motoriserade bataljonen Södra skånska regementet (P 7) Revingehed 5. Manöverbataljon (motoriserad). Vidmakthåller 711. Kompaniet)
72. Mekaniserade bataljonen Södra skånska regementet (P 7) Revingehed 6. Manöverbataljon (mekaniserad)
91. Artilleribataljon Artilleriregementet (A 9) Boden
92. Artilleribataljon Artilleriregementet (A 9) Boden
191. Mekaniserade bataljonen Norrbottens regemente (I 19) Boden 3. Manöverbataljon (mekaniserad)
192. Mekaniserade bataljonen Norrbottens regemente (I 19) Boden 4. Manöverbataljon (mekaniserad)
193. Jägarbataljonen Norrbottens regemente (I 19) Arvidsjaur (lätt)
1. CBRN-kompaniet Totalförsvarets skyddscentrum Umeå CBRN-krigföring
1. Tungtransportkompaniet Skaraborgs regemente (P 4) Skövde
1. Stridsvagnskompaniet Skaraborgs regemente (P 4) Skövde
2. Stridsvagnskompaniet Skaraborgs regemente (P 4) Skövde
3. Stridsvagnskompaniet Norrbottens regemente (I 19) Boden
14. Militärpoliskompaniet Livgardet (LG) Kungsängen
15. Militärpoliskompaniet Livgardet (LG) Kungsängen
Strategiska reserven[25] Södra Skånska Regementet (P7) Revingehed Förbandet sätts upp av olika utbildningsförband.
Marinförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort Kommentar
1. Ubåtsflottilj-ledning Första ubåtsflottiljen (1. ubflj) Karlskrona Innehåller 4 ubåtar.
HMS Orion  ? Karlskrona Signalspaningsfartyg
HMS Belos  ? Karlskrona Ubåtsräddningsfartyg
3. Sjöstridsflottilj-ledning Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
31. Korvettdivision Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två korvetter typ Stockholmsklass
Två korvetter typ Visbyklass
Tre vedettbåtar
33 Minröjningsdivision Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Två minröjningsfartyg typ Kosterklass
Ett röjdykfartyg typ Styrsöklass
34. Underhållsdivision Tredje sjöstridsflottiljen (3. sjöstridsflj) Karlskrona Ett stödfartyg
4. Sjöstridsflottilj- ledning med MWDC Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Planerar, leder, genomför och redovisar verksamhet
41 Korvettdivision Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Två korvetter typ Göteborgsklass
Fyra vedettbåtar
42. Minröjningsdivision Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Två minröjningsfartyg typ Kosterklass
Ett röjdykfartyg typ Styrsöklass
43. Underhållsdivision Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Berga Ett stödfartyg.
44 Röjdykardivison Fjärde sjöstridsflottiljen (4. sjöstridsflj) Skredsvik Vidmakthåller EOD förmåga Sjö.
2. Amfibiebataljonen Amfibieregementet (Amf 1) Berga 8.Manöverbataljon (amfibie)
17. Bevakningsbåtskompani Amfibieregementet (Amf 1) Göteborg Bevakningsbåtskompani med bordningsstyrka.
132. Säkerhetskompani Livgardet (LG) Göteborg Säkerhetspluton Sjö
Sjöinformationsbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona
Marin basbataljon Marinbasen (MarinB) Karlskrona
Flygförband
Krigsförband Utbildningsförband Ort(er) Kommentar
71. Transportflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs Transportflygplan 84 (Tp 84)
72. Ledningsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Malmslätt ASC 890
73. Signalspaningsflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Malmslätt Signalspaningsflygplan 102B (S 102B)
73. Signal och transportflygdivisionen F 7 Såtenäs Såtenäs/Stockholm Transportflygplan 102 (Tp 102)
162. Stridsledningsbataljonen 04 Luftstridsskolan Uppsala
171. Stridsflygdivisionen F 17 Kallinge Ronneby Upprätthåller Internationell beredskap
172. Stridsflygdivisionen F 17 Kallinge Ronneby
172. Flygbasbataljonen 04 F 17 Kallinge Ronneby
211. Stridsflygdivisionen F 21 Luleå Luleå
212. Stridsflygdivisionen F 21 Luleå Luleå
212. Regionala transportflygdivisionen F 21 Luleå Luleå/Såtenäs Transportflygplan 100 (Tp 100)
218. Flygbasbataljonen 04 F 21 Luleå Luleå
Helikopterbataljonen Helikopterflottiljen Malmslätt, Såtenäs, Luleå, Ronneby
Hemvärnet[26]
Krigsförband bataljonsnummer Ort Utbildningsgrupp
Lapplandsjägarbataljonen 10 Kiruna Lapplandsjägargruppen
Gränsjägarbataljonen 11 Kalix Lapplandsjägargruppen
Norrbottenbataljonen 12 Boden Norrbottensgruppen
Västerbottenbataljonen 13 Umeå Västerbottensgruppen
Fältjägarbataljonen 14 Östersund Fältjägargruppen
Ångermanlands hemvärnsbataljon 15 Härnösand Västernorrlandsgruppen
Medelpads hemvärnsbataljon 16 Härnösand Västernorrlandsgruppen
Dalarnas hemvärnsbataljon 17 Falun Dalregementsgruppen
Gävleborgsbataljon 18 Gävle Gävleborgsgruppen
Värmlands hemvärnsbataljon 19 Karlstad Örebro-Värmlandsgruppen
Sannaheds hemvärnsbataljon 20 Örebro Örebro-Värmlandsgruppen
Upplands hemvärnsbataljon 21 Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
Västmanlands hemvärnsbataljon 22 Enköping Upplands- och Västmanlandsgruppen
Attundaland hemvärnsbataljon 23 Kungsängen Livgardesgruppen
Stockholm hemvärnsbataljon 24 Kungsängen Livgardesgruppen
Tæliehus hemvärnsbataljon 25 Kungsängen Livgardesgruppen
Järva hemvärnsbataljon 26 Kungsängen Livgardesgruppen
Sörmlands hemvärnsbataljon 27 Strängnäs Södermanlandsgruppen
Roslagens hemvärnsbataljon 28 Haninge Södertörnsgruppen
Södertörns hemvärnsbataljon 29 Haninge Södertörnsgruppen
30.livgrenadjärbataljonen 30 Linköping Livgrenadjärgruppen
31.livgrenadjärbataljonen 31 Linköping Livgrenadjärgruppen
Gotlands hemvärnsbataljon 32 Visby/Haninge Gotlandsgruppen
Norra Smålands bataljon 33 Eksjö Norra Smålandsgruppen
Kalmarbataljonen 34 Kalmar Kalmar- och Kronobergsgruppen
Kronobergarbataljonen 35 Växjö Kalmar- och Kronobergsgruppen
Blekinge västra hemvärnsbataljon 36 Karlskrona Blekingegruppen
Blekinge östra hemvärnsbataljon 37 Karlskrona Blekingegruppen
Kåkind hemvärnsbataljon 39 Skövde Skaraborgsgruppen
Kinne hemvärnsbataljon 38 Skövde Skaraborgsgruppen
Bohusläns hemvärnsbataljon 40 Skredsvik Bohusdalgruppen
Göteborg södra hemvärnsbataljon 41 Göteborg Elfsborgsgruppen
Göteborg norra hemvärnsbataljon 42 Göteborg Elfsborgsgruppen
Göteborgs skärgård marina hemvärnsbataljon 43 Göteborg Elfsborgsgruppen
Älvsborg hemvärnsbataljon 44 Göteborg Elfsborgsgruppen
Hallands hemvärnsbataljon 45 Halmstad Hallandsgruppen
Södra skånska bataljonen 46 Revingehed Skånska gruppen
Malmöhus bataljon 47 Revingehed Skånska gruppen
Skånska dragonbataljonen 48 Revingehed Skånska gruppen
Norra skånska bataljonen 49 Revingehed Skånska gruppen

Försvarsmaktens personella resurser[redigera | redigera wikitext]

Svensk musiksoldat med Löjtnants tjänsteställning.

Personalkategorier[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens personal består av både militär och civil personal.

Anställd personal[redigera | redigera wikitext]

Militära personalkategorier[redigera | redigera wikitext]

Källa: [27]

Civila personalkategorier[redigera | redigera wikitext]

Källa: [27]

Tjänstgöringskategorier[redigera | redigera wikitext]
Befälskategori Kontinuerligt tjänstgörande (yrke) Tidvis tjänstgörande (reserv) Civil
Officer OFF/K OFF/T -
Specialistofficer SO/K SO/T -
Gruppbefäl, soldater och sjömän GSS/K GSS/T
Specialist SPC/K SPC/T -
Civilanställda - - CIVTJ
Källa [27]

Frivillig personal[redigera | redigera wikitext]

Kravnivåer för försvarsmaktens personal[redigera | redigera wikitext]

Försvarsmaktens planerade personalstruktur 2011-2020[redigera | redigera wikitext]

Kategori Anställda Kontrakterade Reserv
Officer 3 900 - 2 500
Specialistofficer 4 900 - (inräknas i ovanstående)
Civilanställda 5 300 - -
Gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS) 6 600 (GSS/K) 9 500 (GSS/T) -
Hemvärn - 22 000 -

Den årliga rekryteringen av GSS beräknas till 4 000 personer.

Källa: Försvarsmaktens utvecklingplan (FMUP) 2011-2020.[28]

Militära grader[redigera | redigera wikitext]

Försvarets författningssamling[redigera | redigera wikitext]

Försvarets författningssamling (FFS) innehåller författningar 1978 - 1994 och författningar 2005 - 2010 samt föreskrifter som Försvarsmakten kungjort eller givit ut. Försvarsmaktens har också utgivit interna bestämmelser (FIB) och allmänna råd som har kungjorts i Försvarsmaktens allmänna råd (FAR).

FFS, FIB och FAR beslutas av chefen för Försvarsmakten, det vill säga överbefälhavaren eller efter hans bemyndigande, generaldirektören eller chefen för en enhet i Högkvarteret. FFS, FIB och FAR får också i vissa fall beslutas av generalläkaren.

FFS, FIB och FAR kontrasigneras av chefen för juridiska staben i Högkvarteret. Chefen för juridiska staben i Högkvarteret är ansvarig utgivare för FFS, FIB och FAR. I enlighet med författningssamlingsförordningen (1976:725) utnyttjas FFS även av Fortifikationsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och Försvarets materielverk. I FIB kungörs enbart Försvarsmaktens interna föreskrifter.

Försvarets kommunikation[redigera | redigera wikitext]

Mediehantering[redigera | redigera wikitext]

Efter tortyraffären i Kongo, då militärstyrkan anklagades för att ha brukat tortyr och skenavrättningar,[29] kritiserades Försvarsmakten 2009 av flera journalister som anklagade myndigheten för mörkning och desinformation; Spin. Fredrik Laurin vid Uppdrag granskning sade "[Vi har] upplevt hur Försvarsmakten systematiskt låtit bli att lämna ut allmänna handlingar i enlighet med de regler som gäller och hur man systematiskt använder sig av det som amerikanarna kallar för spin; Att man håller på och försöker påverka publiceringar före och efter, och att man använder sin webbplats som ett sorts medium där man själv går ut och konkurrerar med övriga media om att [...] ange tonen för hur en viss fråga ska belysas." Försvarets informationsdirektör menade att "journalisterna inte har något absolut tolkningsföreträde och att man har rätt att föra fram myndighetens perspektiv på olika händelser."[30] I samband med ett reportage om tortyraffären bad Uppdrag granskning, två veckor innan programmet sändes, om en intervju med den ansvarige översten men nekades detta. Istället gav översten en intervju till Ekot där försvarsmaktens informationschef Staffan Dopping tidigare har jobbat. Eftersom Ekot inte var lika insatt i ämnet som reportrarna på Uppdrag granskning så kunde översten förneka att han fått information om tortyren.[31]

I januari 2009 rapporterade Svenska Dagbladet att mailkorrespondens mellan tidningen och militär personal i Afghanistan hade samlats in av styrkan på plats och sänts till Högkvarteret i Stockholm.[32] Informationsdirektör Erik Lagersten ifrågasatte uppgifterna och sade att det kunde bli svårt att göra en egen undersökning av händelsen eftersom de då själva skulle kunna komma nära att själva stöta på en källa.[33]

Justitiekanslern (JK) inledde en förundersökning mot Försvarsmakten med anledning av det inträffade. Förundersökningen lades ner i september 2009 då JK inte kunde konstatera lagbrott. [34].

Marknadsföring[redigera | redigera wikitext]

2010 satsade Försvarsmakten 100 miljoner kronor på marknadsföring vilket var fem gånger så mycket som 2009. Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys, kommenterade 2011 att "Sverige är inte vant att vara i krig och nu är vi det. Det innebär att vi dras in i alla de processer som är typiska för krigförande nationer. Bland annat försöken att hålla kontroll över bilden av kriget". En av anledningarna till satsningen var det stora rekryteringsuppdraget myndigheten hade framför sig.[35]

När Försvaret 2010 skulle köpa reklamtjänster för 300 miljoner kronor gick uppdraget till mediebyrån Carat, men enligt försvarets revisorer var kraven för upphandlingen formulerade på ett sätt att det i praktiken bara var Carat som kunde komma i fråga. Revisorerna konstaterade att de tre ansvariga tjänstemännen hade så nära band till Carat att det varit svårt att undvika jäv.[36] En förundersökning inleddes, men lades ned då det inte framkom något som styrkte risken för jäv. När myndigheten prövade frågan i Försvarsmaktens personalansvarsnämnd (FPAN) konstaterades att "informationsdirektörens syfte varit att uppnå verksamhetens mål och inte att tillskansa sig egen vinning" men att han "visat en uppenbar nonchalans mot gällande bestämmelser i samband med upphandlingar".[37]

Kritik och debatt[redigera | redigera wikitext]

Insatsorganisation 2014[redigera | redigera wikitext]

Enligt kritiker verkade Insatsorganisation 2014 bli ett fiasko. De kontrakt som skulle skrivas för att kalla in soldater och sjömän vid behov fanns inte. Överbefälhavaren meddelade att "dagens ekonomiska förutsättningar räcker inte för ett långsiktigt genomförande och vidmakthållande av Insatsorganisationen 2014". Regeringen hade dessutom beslutat att köpa nya helikoptrar för 4,7 miljarder, som hindrade andra militära materielköp.[38][39]

Arméinspektören generalmajor Berndt Grundevik sade: "Med arméns insatsorganisation år 2014 är vi begränsade till att uppträda inom brigadledningsförmågan till två platser och ca 6500 soldater på respektive plats. På respektive plats kan traditionellt en motståndare som är tre ggr mindre med säkerhet försättas ur stridbart skick". Detta uppfattades av militära debattörer och fackliga företrädare som en indirekt kritik mot regeringen och svensk försvarspolitik.[40]

Försvara Sverige en vecka[redigera | redigera wikitext]

I januari 2013 uttalade överbefälhavaren Sverker Göransson, att om Sverige angrips "kan vi med dagens försvar hålla stånd i ungefär en vecka". Därefter måste vi få hjälp av andra länder, framförallt Norge som Sverige samövat med.[41] För liten underhållsorganisation, dålig kommunikationsförmåga och för svagt luftvärn gör att Sveriges försvarsförmåga kommer att vara mycket låg när det nya försvaret står klart 2019. Det menar krigsvetenskapsakademien efter en bred analys.[42] Insatsorganisationen är skapad för fredsinsatser utomlands ihop med andra länder och är illa utformad för att försvara Sverige, enligt generalmajor Karlis Neretniks, som lett krigsvetenskapsakademiens analys.[43]Folk och försvars konferens i Sälen sa Natos generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen, att Sverige inte kan räkna med militär hjälp från Nato så länge vi inte är medlemmar.[44]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SFS 1974:615
  2. ^ http://www.forsvarsmakten.se/upload/dokumentfiler/%C3%85rsredovisningar/%C3%85rsredovisning%202011/Huvuddokument%20%C3%85R%2011.pdf
  3. ^ [a b] https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/sw.html
  4. ^ [a b c] ”FÖRSVARSMAKTEN I SIFFROR”. http://www.forsvarsmakten.se/sv/information-och-fakta/forsvarsmakten-i-siffror/. Läst 12 april 2014. 
  5. ^ http://www.regeringen.se/content/1/c6/17/55/29/61bae7a5.pdf
  6. ^ SIPRI Military Expenditure Database, 2011-03-24
  7. ^ Forsvarsmakten.se Försvarsmaktsledningen Läst 14 april 2011
  8. ^ Forsvarsmakten.se (2011-04-14) Ny ekonomidirektör Läst 14 april 2011
  9. ^ ”Insatser i välden - Försvarsmakten”. Försvarsmakten. 2008. http://www2.mil.se/sv/Insatser/. Läst 2008-04-23. 
  10. ^ Försvarsmakten - Pågående insatser/Kosovo 10 augusti 2008
  11. ^ Försvarsmaktens faktasida om Liberia mil.se, Läst 27 april 2009.
  12. ^ regeringen.se Det nya försvaret Prop. 1999/2000:30 Läst 1 juli 2010
  13. ^ regeringen.se - Regeringens proposition 2008/09:140 Ett användbart försvar Läst 25 april 2010
  14. ^ Riksdagsbeslut om Hemvärnet
  15. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 2011 (http://dagbladet.se/ledare/1.2685433-ofolkligt-forsvar?headlineDate=20110130).
  16. ^ http://www.dn.se/nyheter/sverige/forsvaret-vill-ha-mer-pengar-pa-sikt
  17. ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=504&artikel=5248667
  18. ^ http://www.sydsvenskan.se/sverige/politiker-till-attack-vill-ha-mer-an-en-veckas-skydd/
  19. ^ http://www.metro.se/nyheter/kritik-mot-reinfeldt-om-forsvaret/HdzmaD!pGb2E@n0byjeDPG4gGe7dw/
  20. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/bjorklund-genant-incident-med-ryska-plan
  21. ^ http://www.svt.se/nyheter/sverige/article1203011.svt
  22. ^ Forsvarsmakten.se (2011-08-12) Försvarsmaktens delårsrapport 2011 Läst 1 november 2011
  23. ^ Sweden.gov.se Förslag till insatsorganisation Läst 2 november 2011
  24. ^ Forsvarsutbildarna.se (2011 Nr 2) Nationell underrättelseenhet Läst 2 november 2011
  25. ^ http://www.forsvarsmakten.se/p7/Sok-strategisk-reserv-nu/
  26. ^ http://tidningenhemvarnet.se/sites/default/files/issues/hv2011-5_hela.pdf
  27. ^ [a b c] Försvarsmaktens personalförsörjningsinstruktion 2013-06-04.
  28. ^ Ulf Jonsson & Peter Nordlund, Frivilliga soldater istället för plikt (FOI-R-3053--SE),s. 41 (www2.foi.se/rapp/foir3053.pdf 2011-02-28).
  29. ^ Sveriges televisions program Rapport och Uppdrag granskning från 25 mars 2008. Läst 2008-03-25.
  30. ^ "Medierna 20090110 (MP3)", Medierna i Sveriges Radio P1, 10 januari 2009. Hört den 11 juli 2011.
  31. ^ Tobias Rydergren. "'Försvaret sprider förtal och desinformation'" Resumé den 18 november 2008. Läst den 13 januari 2009.
  32. ^ Försvaret läste soldaters mejl", Svenska Dagbladet, 16 januari 2009. Läst den 25 frebruari 2012.
  33. ^ Helena Giertta. "Försvaret misstror SvD", Journalisten, 23 januari 2009. Läst den 25 februari 2012.
  34. ^ ”Svenska Dagbladet”. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/inget-lagbrott-av-forsvaret_3465803.svd.  Svenska Dagbladet, “Inget lagbrott av försvaret”. Läst 2012-07-15.
  35. ^ Julia Lundberg. "Svällande marknadsföringskonto för försvaret", Sveriges Radios Ekot, 10 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  36. ^ Peter Andersson. "Försvaret misstänks för jäv i upphandling", Sveriges Radios Ekot, 18 juli 2011. Läst den 13 januari 2012.
  37. ^ Informationsstaben. "Löneavdrag för informationsdirektören", forsvarsmakten.se, 16 december 2011. Läst den 18 januari 2012.
  38. ^ Ledare i "Dagbladet" 26 januari 20112011-02-28.
  39. ^ Svenska Dagbladet 17 jan 2011: ”Reformen är ett hafsverk”2012-02-23.
  40. ^ Generalmajor oroas över svensk försvarsförmåga 27 oktober 20112012-02-23.
  41. ^ Aftonladet 2013-01-03 2013-03-01
  42. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01
  43. ^ [Svenska Dagbladet 14 februari 2013] 2013-03-01
  44. ^ Nyheter/Ekot 14 februari 2013 2013-03-01

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]