Dmitrij Mendelejev
| Dmitrij Mendelejev | |
 Porträtt av Dmitrij Mendelejev som bär Edinburgh universitets professors kläder. (1885) | |
| Född | Dmitri Ivanovich Mendeleev 8 Februari 1834 Verkhnie Aremzyani, Ryssland |
|---|---|
| Död | 2 februari 1907 (72 år) St. Petersburg, Ryssland |
| Forskningsområde | kemist |
| Alma mater | St. Petersburg universitet |
| Känd för | Periodiska systemet |
| Namnteckning | Mendelejew signature.jpg |
Dimitrij Ivanovitj Mendelejev (ryska: Дмитрий Иванович Менделеев), född 8 februari 1834, avliden i lunginflammation 2 februari 1907, var rysk kemist berömd som upphovsman till det periodiska systemet.
Biografi
Mendelejev föddes i närheten av Tobolsk i Sibirien som den yngste av 11-17 barn (uppgift om antalet varierar, men troligast är 17, varav ej alla överlevde, därav de varierande uppgifterna) till Marija Dmitrijevna Mendellejeva, född Korniljeva, och Ivan Pavlovitj Mendelejev (1783-1847). Fadern blev blind och fick avsluta sin lärartjänst med följd att familjen fick det mycket påvert. Modern öppnade en glasfabrik för försörjning, vilket emellertid brann och efter faderns död i TBC flyttade modern med sonen 1849 via först Moskva till Sankt Petersburg där han påbörjade universitetsstudier 1850. Under barnaåren hade en ingift dekabrist väckt intresset för och lärt Mendelejew de första grunderna av naturvetenskapen. I samband med sin mors död strax efter hans avslutade studier förvärrades hans tuberkulos och han flyttade på läkares inrådan till Simferopol på Krim vid Svarta havet där han fick anställning som vetenskaplig lärare. När Krimkriget bröt ut begav han sig till Odessa för att därefter vid 22 års ålder återvända till Sankt Petersburg som oavlönad privatdocent i kemi vid universitetet.
Mellan 1859 och 1861 studerade han i Paris och Heidelberg där han bland annat undersökte gasers olika egenskaper. Han återvände till Ryssland 1863 och gifte sig där med Feozva Nikititjna Lesjtjova.
Han var professor vid polytekniska institutet i Sankt Petersburg 1864-1866 och vid universitetet i Sankt Petersburg 1867-1890. År 1893 utnämndes han till chef över Byrån för mått och vikt.
Mendelejev valdes in som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien år 1905 och grundämne nummer 101, Mendelevium är uppkallat efter honom.
Periodiska systemet
Om grundämnena ordnas efter stigande atomnummer i en serie och denna på lämpligt sätt indelas i perioder som skrivs under varandra, visar sig det märkliga förhållandet att grundämnena i de lodräta kolumnerna är besläktade. Med stigande atomnummer ändras grundämnenas egenskaper och återkommer periodiskt. Då Mendelejev uppställde sitt schema var han tvungen att lämna flera platser tomma, för att fysikaliskt likartade grundämnen skulle komma att stå under varandra. Från detta förutsade han existensen och egenskaperna av flera då okända grundämnen som senare bekräftades.
Upptäckten att grundämnenas egenskaper varierade periodiskt med stigande atomvikt gjorde Mendelejev när han arbetade på läroboken Kemins grundvalar 1867-1871. Den brittiske kemisten John Newlands hade 1866 presenterat sina idéer om grundämnenas oktaver vilket sammanföll med mycket av Mendelejevs egna resultat. Han presenterade sin första version av periodiska systemet för det Ryska kemistsamfundet i mars 1869. Den form i vilken det senare blev berömt uppställde han i mars 1871 i uppsatsen Die periodische Gesetzmässigkeit der chemischen Elemente i Annalen der Chemie und Pharmacie.
Oberoende av Mendelejev hade den tyske kemisten Lothar Meyer gjort samma upptäckter nästan samtidigt med Mendelejev, men han publicerade sina resultat först 1870.
Övrig verksamhet
Mendelejev ägnade stort intresse åt teknisk tillämpning av kemin, bedrev lantbrukskemisk forskning och arbetade intensivt för ett rationellt utnyttjande på vetenskaplig grund av Rysslands tillgångar på kol, petroleum, mineral och salter.
Källor
- Mendeleev, Dimitri Ivanovitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1913)
- Newman, James R. (1956, tryckt 1959). Sigma. Forum. sid. 650-662 (Band 2, kapitel 12)
- Nationalencyklopedin Multimedia plus på DVD. Bokförlaget Bra Böcker AB. 2000. sid. Mendelejev, Dmitrij. ISBN 91-7133-749-0