J.J. Thomson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joseph John Thomson Nobelpristagare i fysik 1906
JJ Thomson (Nobel).jpg
FöddJoseph John Thomson
18 december 1856[1][2][3]
Cheetham Hill, Storbritannien
Död30 augusti 1940[4][5][1] (83 år)
Cambridge[5]
BegravdWestminster Abbey
MedborgarskapStorbritannien
Utbildad vidUniversity of Manchester, Trinity College och Victoria University of Manchester Blue pencil.svg
SysselsättningFysiker, matematiker, universitetslärare
BefattningOrdförande för Royal Society (1915–1920)
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
Noterbara verkThomsons atommodell
ReligionAnglikan
Make/makaRose Thomson[6]
BarnJoan Paget Thomson[6]
George Paget Thomson (f. 1892)[6]
FöräldrarJoseph James Thomson[6]
Emma Swindells[6]
UtmärkelserAdams-priset (1882)
Fellow of the Royal Society (1884)[7]
Royal Medal (1894)
Hodgkins-medaljen (1902)
Hughesmedaljen (1902)
Nobelpriset i fysik (1906)[8][9]
Elliott Cresson-medaljen (1910)
Bakerföreläsningen (1913)
Copleymedaljen (1914)[10]
Albert-medaljen (1915)
Franklinmedaljen (1922)
Faraday-medaljen (1925)
Guthrieföreläsning (1928)
NamnteckningJjthomson sig.svg
Redigera Wikidata
J.J. Thomson

Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge. Han fick nobelpriset i fysik 1906.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thomson visade 1897 att katodstrålar är en ström av fria partiklar, och var därmed den som upptäckte elektronen. Han visade även som den förste år 1913 på förekomsten av isotoper i ett icke-radioaktivt ämne, och var den förste att använda masspektrometri.

Han har gett sitt namn till Thomsonspridning, där elektromagnetisk strålning sprids mot laddade partiklar (främst elektroner) utan energiförlust, liksom Thomsons atommodell, där elektronerna antogs ligga inbäddade i en svagt positivt laddad smet, likt plommon i en pudding.

Thomson tilldelades Hughesmedaljen 1902, Copleymedaljen 1914, Franklinmedaljen 1922 och Faradaymedaljen 1925. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908. Åtta av hans studenter, liksom hans son George Paget Thomson, tilldelades även de nobelpris.

Wikimedia Commons har media relaterad till J.J. Thomson.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  2. ^ , Joseph John Thomson, Comité des travaux historiques et scientifiques (på franska), CTHS person-ID: 117591, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online: biography/J-J-Thomsontopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir J.J. Thomson, läst: 9 oktober 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0, (Källa från Wikidata)
  5. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джозеф Джон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  6. ^ [a b c d e] Kindred Britain, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Andrew Bell, Encyclopædia Britannica, vol. 22, Encyclopædia Britannica, Inc., 1768, läst: 2 maj 2018, (Källa från Wikidata)
  8. ^ The Nobel Prize in Physics 1906 (på engelska), Nobelstiftelsen, läst: 3 augusti 2015, (Källa från Wikidata)
  9. ^ läs online, (Källa från Wikidata)
  10. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läst: 30 december 2018, (Källa från Wikidata)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=J.J._Thomson&oldid=47342020"