J.J. Thomson

Från Wikipedia
Joseph John Thomson Nobelpristagare i fysik 1906
Thomson fotograferad omkring 1920–1925.
FöddJoseph John Thomson.
18 december 1856[1][2][3]
Cheetham Hill[4][5][6]
Död30 augusti 1940[7][1][2] (83 år)
Cambridge[8][5][9]
BegravdWestminster Abbey
Medborgare iStorbritannien
Utbildad vidUniversity of Manchester
Trinity College, Cambridge
Victoria University of Manchester
Universitetet i Cambridge[10]
SysselsättningFysiker, matematiker, universitetslärare
Befattning
Ordförande för Royal Society (1915–1920)
Ordförande i Royal Geographical Society (1915–1920)
ArbetsgivareUniversitetet i Cambridge
Noterbara verkThomsons atommodell
MakaRose Thomson[11]
BarnGeorge Paget Thomson (f. 1892)[11]
Joan Paget Thomson (f. 1903)[11]
FöräldrarJoseph James Thomson
Emma Swindells
Utmärkelser
Royal Medal (1894)
Hodgkins-medaljen (1902)
Hughesmedaljen (1902)
Nobelpriset i fysik (1906)[12][13]
Copleymedaljen (1914)[14]
Albert-medaljen (1915)[15]
Franklinmedaljen (1922)
Faraday-medaljen (1925)
Namnteckning
Redigera Wikidata
J.J. Thomson

Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge. Han fick nobelpriset i fysik 1906.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Thomson visade 1897 att katodstrålar är en ström av fria partiklar, och var därmed den som upptäckte elektronen. Han visade även som den förste år 1913 på förekomsten av isotoper i ett icke-radioaktivt ämne, och var den förste att använda masspektrometri.

Han har gett sitt namn till Thomsonspridning, där elektromagnetisk strålning sprids mot laddade partiklar (främst elektroner) utan energiförlust, liksom Thomsons atommodell, där elektronerna antogs ligga inbäddade i en svagt positivt laddad smet, likt plommon i en pudding.

Thomson tilldelades Hughesmedaljen 1902, Copleymedaljen 1914, Franklinmedaljen 1922 och Faradaymedaljen 1925. Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1908. Åtta av hans studenter, liksom hans son George Paget Thomson, tilldelades även de nobelpris.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/J-J-Thomsontopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir J.J. Thomson, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6n29x8k, omnämnd som: J. J. Thomson, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, Nobelprize.org, läst: 6 mars 2023.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] läs online, Encyclopædia Britannica, läst: 6 mars 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, nationalmaglab.org, läst: 6 mars 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Томсон Джозеф Джон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  8. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk2010585094, läst: 29 januari 2023.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.phy.cam.ac.uk, läst: 6 mars 2023.[källa från Wikidata]
  10. ^ Mathematics Genealogy Project.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ The Nobel Prize in Physics 1906, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 3 augusti 2015.[källa från Wikidata]
  13. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 29 januari 2021.[källa från Wikidata]
  14. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.thersa.org.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=J.J._Thomson&oldid=50579955”