Hoppa till innehållet

Arthur Evans

Från Wikipedia
För amerikanske författaren, se Arthur Evans (författare).
Arthur Evans
FöddArthur John Evans
8 juli 1851[1][2][3]
Nash Mills, Storbritannien
Död11 juli 1941[1][2][3] (90 år)
Youlbury House[4], Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[5] och Förenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidBrasenose College[4]
Harrow School[4]
SysselsättningAntropolog, numismatiker, arkeolog[6], konsthistoriker[7], förhistoriker[8]
Befattning
Ordförande för Royal Numismatic Society (1914–1919)
MakaMargaret Freeman Evans
FöräldrarJohn Evans[4]
Harriet Ann Dickinson[9]
Utmärkelser
Lyellmedaljen (1880)
Fellow of the Royal Society (1901)[4]
Medal of the Royal Numismatic Society (1902)
Ledamot av British Academy (1902)
Royal Gold Medal (1909)[4]
Knight Bachelor (1911)
Huxley Memorial Medal (1925)[10]
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (1932)[11]
Copleymedaljen (1936)[12]
Huntington Medal Award (1940)
Fellow of the Society of Antiquaries
Redigera Wikidata
Staty föreställande Arthur Evans.

Arthur John Evans, född 8 juli 1851 i Nash Mills nära Hemel Hempstead i Hertfordshire, död 11 juli 1941 nära Boars Hill utanför Oxford, var en brittisk arkeolog. Han är känd framför allt för att han upptäckte den minoiska kulturen, som före honom var känd endast som en diffus myt.

Evans var son till John Evans, en papperstillverkare och amatörarkeolog. Arthur Evans utbildades vid Harrow School, Brasenose College vid Oxfords universitet och universitetet i Göttingen.

1873–74 företog han resor i Lappland och Finland och sedan under en lång rad av år i Balkanländerna och Syditalien i arkeologiskt och etnografiskt syfte. Mellan 1884 och 1908 arbetade han som intendent vid Ashmolean Museum i Oxford, och blev senare professor i klassisk arkeologi där. Evans specialintresse var Kreta, där han började sina forskningar 1893 och det var till stor del hans förtjänst att man gjorde en arkeologisk utgrävning av palatsstaden Knossos. Hans studier i kretensiska skriften var banbrytande. [13]

Utgrävningsplatsen är nu öppen och tillgänglig för allmänheten. Knossos visade sig vara centrum för den minoiska kulturen. Evans publicerade sina fynd i ett verk om fyra volymer, The Palace of Minos at Knossos (1921–1935), som hör till de klassiska verken inom arkeologin. Han restaurerade också platsen och rekonstruerade en del av byggnaderna. I rekonstruktionsarbetet använde han delvis modern teknik och moderna material. Han lyckades inte tyda de skrivna meddelanden som fanns på platsen.

En annan viktig sida av Evans akademiska gärning var hans långtgående betoning av Kretas betydelse för regionen. Denna ledde till intensiv debatt med arkeologer som arbetade på det grekiska fastlandet, till exempel Carl Blegen och Alan Wace.

Evans har även undersökt grottan på ön Ukonkivi i Enare träsk 1873, som samerna använt som offerplats.

Bland Evans arbeten märks Cretan pictographs and prae-Phœnician spript (1895), The Mycenæan tree and pillar cult (1901), Scripta minoa (1909), hans grävrapporter i The annual of the British school at Athens (1899–1905) samt The palace of Minos (3 band, 1921–30).[13]

Utmärkelser, ledamotskap och priser

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Arthur-Evanstopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6nc66vg, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. 1 2 KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00000186, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. 1 2 3 4 5 6 Colin Matthew & David Cannadine (red.), Oxford Dictionary of National Biography, Oxford University Press, 2004, ODNB-ID: 33032.[källa från Wikidata]
  5. ↑ Libris, Kungliga biblioteket, 4 juni 2007, Libris-URI: hftwwwd10lkpz8r, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
  6. ↑ Union List of Artist Names, 2 maj 2019, ULAN: 500212319, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
  7. ↑ Dictionary of Art Historians, Dictionary of Art Historians-ID: evansa, läst: 23 april 2022.[källa från Wikidata]
  8. ↑ Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1186855627749153-1, läst: 20 april 2026.[källa från Wikidata]
  9. ↑ Leo van de Pas, Genealogics, 2003.[källa från Wikidata]
  10. ↑ läs online, www.therai.org.uk .[källa från Wikidata]
  11. ↑ s. 316, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ↑ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  13. 1 2 Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  14. ↑ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arthur_Evans&oldid=59272389”