Hoppa till innehållet

Ivan Pavlov

Från Wikipedia
Ivan Pavlov Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1904
Född26 september 1849[1][2]
Rjazan[3]
Död27 februari 1936[3][4][5] (86 år)
Leningrad[3]
BegravdLiteratorskije mostki
Medborgare iSovjetunionen
Utbildad vidSankt Petersburgs universitet[6]
Kirovs militärmedicinska akademi[6]
SysselsättningKemist, neurolog[7], fysiolog[7], läkare, forskare
ArbetsgivareSankt Petersburgs universitet
Kirovs militärmedicinska akademi (1890–)[8]
Institutet för experimentell medicin (1890–)[8]
MakaSerafima Pavlova
(g. 1881–)[8]
Barn5
Utmärkelser
Karl Ernst von Baer-medaljen (1900)
Cothenius-medaljen (1903)
Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1904)[9][10]
Balymedaljen (1905)
Utländsk ledamot av Royal Society (1907)[11]
Copleymedaljen (1915)[12]
Hedersdoktor vid Sorbonne (1925)[13]
Croonian Medal and Lecture (1928)
Sankt Vladimirs orden, tredje klass
Ryska Sankt Stanislausorden
Sankt Vladimirs orden
Sankt Stanislausorden, första klassen
Sankt Stanislausorden, andra klassen
Sankt Annas orden, första klass
Sankt Vladimirs orden, fjärde klassen
Riddare av Hederslegionen
Sankt Annas orden, andra klass
Redigera Wikidata

Ivan Petrovitj Pavlov (ryska Иван Петрович Павлов), född 14 september 1849 i Rjazan, kejsardömet Ryssland, död 27 februari 1936 i Leningrad (nuvarande S:t Petersburg) i dåvarande Sovjetunionen,[14] var en rysk fysiolog[15] och pedagog.

Han blev 1890 extraordinarie professor i farmakologi vid veterinärmedicinska akademin i Sankt Petersburg. 1891 blev han chef för fysiologiska avdelningen vid institutet för experimentalmedicin, 1897 professor i fysiologi.[16]

Han erhöll år 1904 Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin förklaring av hur nerverna styr bukspottkörteln. Detta var vad han ursprungligen forskade om när han upptäckte och fastställde den klassiska betingningen.

  1. ^ Педагоги и психологи мира, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ regionální databáze Knihovny města Olomouce, läs online, läst: 25 september 2024.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Павлов Иван Петрович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  4. ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ivan-Pavlovtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6474d39, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Areas of I.M. Sechenov’s research: a quantitative analysis of term frequency in the titles of articles, vol. 12, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2020, s. 85-94, 10.24411/2076-8176-2020-11003.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 152620, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] What is the Most Difficult, the Most Terrible in Human Life?”: Lawfulness and Chance in I.P. Pavlov’s Life and Work, vol. 10, 1, Istoriko-biologitjeskie issledovanija, 2018, s. 23-41.[källa från Wikidata]
  9. ^ The Nobel Prize in Physiology or Medicine 1904, Nobelprize.org (på engelska), Nobelstiftelsen, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  10. ^ Table showing prize amounts (på engelska), Nobelstiftelsen, april 2019, läs online, läst: 4 februari 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 274, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  13. ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.[källa från Wikidata]
  14. ^ Se Nobelprize.org, Ivan Pavlov - biografi nedan
  15. ^ "Ivan Pavlov". NE.se. Läst 23 februari 2013.
  16. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1937

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]