Drillsångare

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drillsångare
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Pale-legged Leaf-Warbler - Thailand S4E7133 (19261533432).jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljLövsångare
Phylloscopidae
SläktePhylloscopus
ArtDrillsångare
P. tenellipes
Vetenskapligt namn
§ Phylloscopus tenellipes
AuktorSwinhoe, 1860
Hitta fler artiklar om fåglar med

Drillsångare[3] (Phylloscopus tenellipes) är en östasiatisk tätting inom familjen lövsångare.[4]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Drillsångaren är en 12 centimeter lång lövsångare med brunaktig ovansida och kontrasterande gråbrun krona och nacke. Det vitaktiga kraftiga ögonbrynsstrecket når inte fram till pannan men sträcker sig långt bakom ögat. Ögonstrecket är mörkbrunt och vidgar sig bakom ögat. Kinden är blekt brun och fläckad, strupen är vit. Vita undre stjärttäckare konstrasterar med olivbrun övergump och övre stjärttäckare som saknar inslag av grönt. Bröst och buk är vitaktiga.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever och häckar vid floddalar i nordöstra Asien och övervintrar i Sydostasien.[4] Den är en mycket sällsynt gäst i Europa med ett enda fynd, en död fågel som hittades 21 oktober 2016 på ön Saint Agnes i Scillyöarna väster om Cornwall i England.[6]

Tidigare behandlades både izusångaren och sachalinsångaren som underarter till drillsångaren.[7]

Släktestillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Drillsångaren är nära släkt med nordsångaren och lundsångaren. De står tillsammans närmare ett antal östasiatiska och sydostasiatiska arter än exempelvis lövsångaren[8][9] och förs därför av vissa till ett annat släkte, Seicercus.

Ekologi och beteende[redigera | redigera wikitext]

Drillsångaren häckar i glesa lövskogar och floddalar, men även i undervegetation i mer höglänt terräng, upp till 1.800 meter över havet. Vintertid ses den i buskmarker i låglänta områden samt mangroveskogar.[7]

Den häckar från slutet av maj till slutet av juli. I en gräsboll gömd bland multnande löv och rötter på marken lägger den fem till sex äg som ruvas tolv dagar. Den boparasiteras av tajgagök.[7]

Fågeln är aktiv och pumpar gärna nedåt med stjärten. Den födosöker efter små insekter lågt i vegetationen eller på marken.[7]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar internationella naturvårdsunionen IUCN arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som relativ vanlig.[1]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Phylloscopus tenellipes Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 2016-02-01.
  2. ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
  3. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  4. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2016) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2016 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-08-11
  5. ^ A Field Guide to the Birds of Korea (2005). ISBN 89-951415-3-0.
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av drillsångare i Västpalearktis
  7. ^ [a b c d] Clement, P. (2017). Pale-legged Leaf-warbler (Phylloscopus tenellipes). I: del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. (hämtad från https://www.hbw.com/node/58889 24 december 2017).
  8. ^ Johansson, U.S., P. Alström, U. Olsson, P.G.P. Ericson, P. Sundberg, and T.D. Price (2007a), Build-Up of the Himalayan Avifauna through Immigration: A Biogeographical Analysis of the Phylloscopus and Seicercus Warblers, Evolution 61, 324-333.
  9. ^ Olsson, U., P. Alström, P.G.P. Ericson, and P. Sundberg (2005), Non-monophyletic taxa and cryptic species — evidence from a molecular phylogeny of leaf-warblers (Phylloscopus, Aves), Mol. Phylogenet. Evol. 36, 261-276.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]