Drillsnäppa

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Drillsnäppa
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Common sandpiper lake geneva-4.jpg
Adult drillsnäppa i häckningsdräkt.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningVadarfåglar
Charadriiformes
UnderordningVadare
Charadrii
FamiljSnäppor
Scolopacidae
SläkteDrillsnäppor
Actitis
ArtDrillsnäppa
A. hypoleucos
Vetenskapligt namn
§ Actitis hypoleucos
AuktorLinné, 1758
Synonymer
  • Tringa hypoleucos Linné, 1758 (protonym)
  • Totanus hypoleucos
Juvenil drillsnäppa i vinterkvarter i Thailand.
Juvenil drillsnäppa i vinterkvarter i Thailand.
Hitta fler artiklar om fåglar med

Drillsnäppa (Actitis hypoleucos) är en eurasisk vadare inom familjen snäppor.

Systematik[redigera | redigera wikitext]

Den beskrevs taxonomiskt första gången 1758 av Linné under det vetenskapliga namnet Tringa hypoleucos. Tillsammans med sin systerart, fläckdrillsnäppa (Actitis macularia), som häckar i Amerika, utgör den släktet Actitis. Deras båda utbredningsområden överlappar inte varandra men enstaka felflugna individer har hybridiserat med den andra arten. Hybridisering har också observerats mellan drillsnäppa och skogssnäppa, där den senare tillhör det närbesläktade släktet Tringa.

Utseende och läte[redigera | redigera wikitext]

Krävan och den övre delen av halsens sidor är brungrå, med svarta fläckar och tvärstreck samt bronsglans på manteln. De undre delarna är vita, stjärten brungrå, med de mellersta pennorna tvärbandade av svart och de yttre alltmer vita. Näbbfåran sträcker sig förbi näbbens mitt och stjärten når en bra bit utanför de hoplagda vingarnas spets. Hela fågelns längd är 20-22 cm och vingspannet 38-41 cm.

Den använder ofta sitt karakteristiska lockläte, ett vemodigt, ofta fyr- eller femstavigt pipande läte som sjunker i tonläge för varje stavelse och låter som "hi-diii-dii-dii".

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Drillsnäppan är en flyttfågel som häckar över stora delar av Europa och Asien. Den övervintrar i Afrika, södra Asien och Australasien.

Förekomst i Sverige[redigera | redigera wikitext]

På våren anländer drillsnäppan till Sverige i april. De äldre återvänder mot södern i augusti, de yngre något senare. Den häckar allmänt över hela landet, inte minst i Lappland.

Populationen har dock minskat under flera års tid tid och på 2010 års rödlista upptogs drillsnäppan som nära hotad. Det beräknas finnas omkring 115 000 häckade par, en uppskattad minskning med 30-49 procent jämfört med för 30 år sedan. Från och med 2015 är den återigen placerad i kategorin livskraftig.[2]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Ofta flyger drillsnäppan med nedböjda, lite stela, dallrande vingar tätt utmed vattenytan.
Drillsnäppans bo med sina fyra spräckliga ägg. Drillsnäppan gömmer sällan sitt bo särskilt väl, utan litar på äggens kamouflerande teckning.

Drillsnäppan är en livlig, försiktig och skygg fågel, som springer omkring på marken med trippande steg och då och då sätter sig på stenar eller trädstammar som sticker upp ur vattnet. När den sitter vippar den ofta upp och ned med stjärten, ungefär som en sädesärla. Ofta flyger drillsnäppan med nedböjda, lite stela, dallrande vingar tätt utmed vattenytan, samtidigt som den ofta låter höra sitt drillande läte som upprepas flera gånger.

Drillsnäppan är en flyttfågel som häckar vid steniga, buskbeväxta stränder, såväl inne i landet som, fast mera sällan, vid havskusten. Dess föda består av maskar, insekter och insektslarver, särskilt sländor och flugor, som den plockar på stranden eller fångar i flykten. Boet placeras på marken, oftast nära, men ibland ganska långt från vatten, och den lägger i snitt fyra vitgula, brunt och askgrått fläckiga, 36 mm långa ägg. Drillsnäppan gömmer sällan sitt bo särskilt väl, utan litar på äggens kamouflerande teckning.

Drillsnäppan och människan[redigera | redigera wikitext]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till 2,6-3,2 miljoner individer, varav det i Europa tros häcka mellan knappt 800 000 och knappt 1,5 miljoner par.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Drillsnäppan kallades förr bland annat för strandsittare, lilla strandsittaren eller fisklita. På öarna i Östersjön kallades den för tolkapiga för att den ansågs vara ett tjänstehjon åt tolken d.v.s. rödbenan.[3]

Den har också lokalt kallats för strandpipare, vilket är förståeligt när man hör dess vemodiga drillande kring stränderna där den springer omkring och piper. På engelska heter den sandpiper och på finska rantasipi, vilket bidrar till förvirringen. De egentliga strandpiparna är dock inte närbesläktade utan tillhör en annan familj av vadarna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] BirdLife International 2012 Actitis hypoleucos Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2013.1 www.iucnredlist.org. Läst 6 januari 2014.
  2. ^ Artdatabankens rödlista 2015
  3. ^ Sven Nilsson, Foglarna, 1858

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag
  • Drillsnäppsläktet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]