Ebbe Gyllenstierna

Från Wikipedia
Ebbe Gyllenstierna
Ebbe Gyllenstierna (till höger) med Gustaf VI Adolf 1967.
Militärtjänst
I tjänst för Sverige Sverige
Försvarsgren Armén
Tjänstetid 1932–1972
Grad Överste
Befäl Livregementets grenadjärer
Personfakta
Född 12 november 1911
Engelbrekts församling i Stockholms stad, Sverige
Död 14 maj 2003 (91 år)
Oscars församling i Stockholms län, Sverige
Släkt
Frälse- eller adelsätt Gyllenstierna af Lundholm
Far Göran Gyllenstierna af Lundholm
Mor Anna Neijber
Familj
Gift 1936
Make/maka Eva Svennilson
Familj 2
Gift 2 1970
Make/maka 2 Maj Dalén
Familj 3
Gift 3 1990
Make/maka 3 Else Muusfeldt

Ebbe Gyllenstierna af Lundholm, född 12 november 1911 i Engelbrekts församling i Stockholms stad, död 14 maj 2003 i Oscars församling i Stockholm,[1] var en svensk friherre av Gyllenstierna af Lundholm och militär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gyllenstierna avlade officersexamen vid Krigsskolan 1932 och utnämndes samma år till fänrik vid Livregementet till häst,[2] där han befordrades till löjtnant 1936.[3] Han var militärattaché vid ambassaden i Bryssel 1936–1937,[4] varefter han utnämndes till ryttmästare vid Skånska kavalleriregementet 1941[5] och till kapten i Generalstabskåren 1943.[2] Därefter var han adjutant hos chefen för armén 1943–1944, tjänstgjorde vid staben i III. militärområdet från 1944,[4] vid Arméstaben[6] och var lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan 1945–1948.[4][6] Han var ryttmästare i kavalleriet från 1948, befordrades till major i Generalstabskåren 1952, tjänstgjorde vid Försvarets sjukvårdsstyrelse från 1952[2] och var åter lärare i krigshistoria vid Krigshögskolan 1953–1955.[4][6] Efter att ha befordrats till överstelöjtnant 1955[2] var han bataljonschef vid Västerbottens regemente från 1957[2][6] och chef för svenska FN-bataljonen i Gaza 1959. År 1960 befordrades han till överste,[4] varpå han var arméattaché vid ambassaden i Paris med sidoackreditering vid ambassaden i Bern 1960–1965.[4][6] Åren 1966–1972 var Gyllenstierna sekundchef vid Livregementets grenadjärer, varpå han inträdde i reserven 1972.[2]

Ebbe Gyllenstierna som idrottare.

Ebbe Gyllenstierna invaldes 1956 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.[2] Han var sekreterare i Kungliga Patriotiska Sällskapet 1973–1987.[4]

Gyllenstierna var också verksam som idrottare inom modern femkamp och deltog bland annat i olympiska sommarspelen 1936.[4]

Ebbe Gyllenstierna var son till friherre Göran Gyllenstierna af Lundholm och Anna Neijber. Han gifte sig, och blev änkling, tre gånger: första gången 1936 med Eva Svennilson (1915–1966), andra gången 1970 med Maj Dalén (1908–1983) och tredje gången 1990 med Else Muusfeldt (1921–1998).[4] Han är begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.[7]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009, DVD-ROM, version 5.00 (Sveriges Släktforskarförbund 2010).
  2. ^ [a b c d e f g] Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 160. ISBN 91-630-4181-2 .
  3. ^ Sveriges statskalender för skottåret 1940. Uppsala. 1940. sid. 318. https://runeberg.org/statskal/1940/0318.html .
  4. ^ [a b c d e f g h i] Jönsson, Lena, red (2000). Vem är det 2001. Stockholm: P.A. Norstedt & Söner. sid. 419 .
  5. ^ Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 86. ISBN 91-87184-74-5 .
  6. ^ [a b c d e] Welin, Gustaf (2003). ”Minnesteckningar över bortgångna ledamöter”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2003): sid. 3. 
  7. ^ SvenskaGravar
  8. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1964. Kungl. Svenska riddareordnarna 1964. Uppsala. 1964. sid. 109 .
  9. ^ Bihang till Sveriges statskalender 1968. Kungl. Svenska riddareordnarna 1968. Uppsala. 1968. sid. 100 .
  10. ^ Kungl. Hovstaterna: Kungl. Maj:ts Ordens arkiv, Matriklar (D 1), vol. 13 (1960–1969), p. 37, digital avbildning.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]