Elton John

Från Wikipedia
Elton John
Elton John 2011.
FödelsenamnReginald Kenneth Dwight
Född25 mars 1947 (77 år)
Pinner, Middlesex, Storbritannien
GenrerRock, pop
InstrumentSång, piano
År som aktiv1964 -
SkivbolagDJM Records, Uni Records, MCA Records, Geffen Records, Island Records, Universal Records, Interscope Records, Mercury Records, Universal Music Group
ArtistsamarbetenBernie Taupin, Tim Rice, John Lennon, Yoko Ono, Kiki Dee, Billy Joel, George Michael, Eminem, Gladys Knight, Stevie Wonder, Dionne Warwick, The Hollies, Neil Sedaka, Guns N' Roses
WebbplatsOfficiell webbplats
Utmärkelser
Grammy Award (1987)
Officer av Arts et Lettres-orden (1993)
Rock and Roll Hall of Fame (1994)[1]
Oscar (1995)
Golden Globe Award (1995)
Kommendör av 2 klass av Brittiska imperieorden (1995)[2]
Golden Globe Award för bästa specialskrivna sång (1995)
Oscar för bästa sång (1995)
Grammy Legend Award (1999)
Tony Award för bästa specialskrivna musik (2000)
MusiCares Person of the Year (2000)
Disney Legends (2006)[3]
Johnny Mercer Award (2013)[4]
Crystal Award (2018)[5]
Companion of Honour (2020)[6]
National Humanities Medal (2022)[7]
Gershwin Prize (2024)[8]
Kennedy Center Honors
Silver Clef Award
Knight Bachelor
Drama League Award
Riddare av Hederslegionen
Stjärna på Hollywood Walk of Fame
Elton John under ett framträdande 1975.
Scenhatt och mask använt av Elton John på 1970-talet, i den permanenta samlingen av The Childrens Museum of Indianapolis.

Sir Elton Hercules John, ursprungligen Reginald Kenneth Dwight, född 25 mars 1947 i Pinner, Middlesex (numera en del av Harrow i nordvästra London), är en brittisk musiker, pianist, kompositör och sångare. Hans album har sålts i 250 miljoner exemplar världen över, liksom drygt 100 miljoner singlar, vilket gör honom till en av de mest framgångsrika artisterna genom alla tider. Elton John invaldes i Rock and Roll Hall of Fame år 1994.[9]

Biografi

Uppväxt och tidig karriär

Elton John föddes i Pinner och började spela piano 1952, då hans farmor satte honom vid ett piano för första gången. Han avancerade snabbt och fick 1958 ett stipendium till Royal Academy of Music, där han studerade musik fram till 1964, då karriären tog över intresset. Han började sin professionella bana som barspelare på Northwood Hills hotell och fick ett pund plus dricks per kväll. Från mitten till slutet av 1960-talet medverkade han i gruppen Bluesology.

Vändpunkten 1967, mötet med Taupin, och namnbytet

1967, på en audition i London för låtskrivare, mötte han Bernard Taupin för första gången, och kompositören "Reg" fick en bunt texter som poeten och textförfattaren "Bernie" skrivit, för att försöka sätta musik till. Sammanfösningen visade sig vara lyckad. Det nya låtskrivarteamet flyttade in hos Elton Johns mor och inledde sitt än idag fortgående samarbete. 1968 skaffade Elton John, då dittills känd som Reginald Dwight, sitt artistnam, sammansatt av två av Bluesology-medlemmarnas namn (Elton Dean och Long John Baldry), och 1972 gjorde han sitt artistnamn även till personnamn.[10]

Skivdebuten under det nya namnet kom 1969, med Empty Sky. 1970 fick Elton John sin första internationella hit med Your Song från sitt andra album, Elton John. Texten till denna sång, liksom till de flesta av Johns kommande under de närmaste åren, var skriven av Bernie Taupin.

1970-talet och etablering

Under 1970-talet blev Elton John en av världens mest framgångsrika artister med hits som Rocket Man (1972), Crocodile Rock (1973), Goodbye Yellow Brick Road (1973), Someone Saved My Life Tonight (1975) och Don't Go Breaking My Heart (1976), en duett med Kiki Dee. Många album under denna tid, och även under 1980-talet, producerades av den brittiske producentlegenden Gus Dudgeon.

1975 fick Elton en stjärna på Walk of Fame i Hollywood.

Pausen från Taupin och 1980-talet

Efter albumet Blue Moves (1976) tog Elton John och vapendragaren Bernie Taupin en ömsesidig paus och sökte sig till nya samarbetspartners, John bland annat till textförfattaren Gary Osborne, men samarbetet pågick emellertid hela tiden. Inför albumet Too Low for Zero (1983) var det Taupin som återigen skrev samtliga texter.

Bland hans största hits på 1980-talet var I Guess That's Why They Call It the Blues (1983), I'm Still Standing (1983), Sad Songs (1984), Nikita (1985), och Sacrifice (1989). Den sistnämnda blev hans första sololistetta i hemlandet Storbritannien (Don't Go Breaking My Heart från 1976 blev en listetta i Storbritannien, men den låten sjöng han som en duett med Kiki Dee).

1990-talet och filmmusiken

1995 erhöll Elton John Polarpriset, instiftat av Stikkan Anderson. Den första januari 1998 adlades han av drottning Elizabeth II, och tituleras därmed sir Elton.

Candle in the Wind, en hyllning till Marilyn Monroe som ursprungligen spelades in 1973, skrevs 1997 om av Taupin till en ny text inför prinsessan Dianas begravning, och då med undertiteln England's Rose.

Sedan 1983 har de enda avbrotten i samarbetet med Bernie Taupin i stort sett skett i filmmusiksammanhang, då Tim Rice i de flesta fall varit Eltons ordmakare. Några filmer som Elton John komponerat originalmusik till är:

Sångerna Circle of Life och Can You Feel the Love Tonight från Disneyfilmen Lejonkungen från 1994 är några av Elton Johns mest kända filmmelodier. På 1994 års Oscarsgala utsågs Can You Feel the Love Tonight till bästa sång.

Privatliv

1976 kom han ut som bisexuell. 1984–1988 var han gift med Renate Blauel. Efter detta har han sedan 1993 levt i ett förhållande med sin partner David Furnish, som han ingick äktenskap med den 21 december 2005. Han har själv öppet berättat om sitt kokainmissbruk, som blev verkligt allvarligt på 1980-talet. 1991 behandlades han på en drogklinik i Chicago och han är i dag rehabiliterad. 2010 fick han tillsammans med David Furnish en son vid namn Zachary Jackson Levon. I januari 2013 föddes deras andra son Elijah Joseph Daniel.[11] Båda gångerna använde de sig av samma surrogatmamma.

Välgörenhet

Elton John har ställt upp på flera stödgalor och ofta har det handlat om att stödja AIDS-forskningen på olika sätt. Exempelvis spelade han tillsammans med Dionne Warwick, Gladys Knight och Stevie Wonder in låten That's What Friends Are For 1985, pengarna från denna gick till American Foundation for AIDS Research.

Den 13 juli 1985 deltog han i Bob Geldofs Live Aid-galan, där han framförde sin låt Bennie and the Jets. Han deltog även i Live 8-galan 2005. Han har numera sin egen fond till förmån för AIDS-forskning, The Elton John Aids Foundation.[12]

Kuriosa

  • Blev 1975 gudfar till John Lennons son Sean Lennon. Fick samma år en stjärna i Hollywood Walk of Fame.
  • Körade och spelade piano på John Lennons "Whatever Gets You Through The Night”. På en konsert i Madison Square Garden, NY gästade John Lennon en Elton John-konsert där de framförde låten efter att den blivit list-etta. Det blev John Lennons sista "Live-framträdande"
  • Blev 1976 vald till årets sämst klädda man i USA.
  • Vann en Oscar 1994 för bästa låt (Can You Feel the Love Tonight?). Tackade i tacktalet sin då nyligen avlidna farmor, som var den som såg till att han började spela piano 1951.
  • Låten Blood on the Dance Floor av Michael Jackson är dedicerad till Elton John eftersom Elton John hjälpte honom igenom sitt missbruk av smärtstillande medel. Elton tolkade dock låten som en låt om AIDS och könssjukdomar och gillade inte gesten.
  • Blev 2002 gudfar till Victoria och David Beckhams son Romeo.
  • Satt tidigare som ordförande för sitt favoritlag Watford FC.

Textförfattare som Elton John har samarbetat med (urval)

Andra kompositörer som Elton John har samarbetat med (urval)

Diskografi

Studioalbum

EP

Livealbum

Samlingsalbum

Soundtrackalbum

Referenser

  1. ^ Källangivelsen på Wikidata använder egenskaper (properties) som inte känns igen av Modul:Cite
  2. ^ The London Gazette 54255, 54255, 29 december 1995, s. 9, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ läs online, d23.com .[källa från Wikidata]
  4. ^ läst: 11 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.weforum.org , läst: 16 april 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ The London Gazette 62866, 62866, 28 december 2019, s. N25, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, variety.com , läst: 25 september 2022.[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, The Washington Post .[källa från Wikidata]
  9. ^ Rock and Roll Hall of Fame – Elton John
  10. ^ Namnbytescertifikat. Läst 3 mars 2013.
  11. ^ "Elton John pappa igen"
  12. ^ ”Charity Navigator — EJAF”. https://www.charitynavigator.org/index.cfm?bay=search.summary&orgid=9850. Läst 13 juli 2017. 

Externa länkar