Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk

Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (European Charter for Regional or Minority Languages) är ett mellanstatligt avtal ingånget 1992. Syftet är att skydda och gynna traditionella landsdels- och minoritetsspråk.

Det ska finnas möjlighet för de som talar dessa språk att bland annat nyttja dem vid utövande av sina medborgerliga rättigheter och fullgörande av sina skyldigheter. Även minskning av diskriminering är ett viktigt mål. Det är Europarådets uppgift att se till och kontrollera att stadgans bestämmelser beaktas och följs.

Minoritetsspråksstadgan är uppbyggd av 23 olika artiklar. De länder som godkänner stadgan får själva underteckna och välja frivilligt vilka artiklar som ska godkännas. 1998 trädde stadgan i kraft efter att fem länder hade ratificerat den.

Sverige

År 2000 ratificerade och godkände den svenska regeringen stadgan och Sverige godkände då samiska, finska, tornedalsfinska (meänkieli), jiddisch och romani som officiella minoritetsspråk i landet.

Se även

• Nationell minoritet
• Officiellt språk
• Ramkonvention om skydd för nationella minoriteter
• Europeiska byrån för mindre använda språk

Externa länkar

• Sveriges internationella överenskommelser: Nr3: Europeisk stadga om landsdels- eller minoritetsspråk (SÖ 2000:3) – Utrikesdepartementet
• Regeringens webbplats om mänskliga rättigheter
• Council of Europe: European Charter for Regional or Minority Languages

Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia.