Falu stad

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Falu stad. För orten se Falun, för dagens kommun, se Falu kommun.
Falu stad
Före detta kommun
Kommunens vapen.
Falu kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
Kommun, nuFalu kommun
CentralortFalun
Inrättad30 oktober 1641
Upphörd31 december 1970
Uppgått iFalu kommun
Befolkning, areal
Areal12 kvadratkilometer ()
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°36′10″N 15°39′22″Ö / 60.602736944444°N 15.656063888889°Ö / 60.602736944444; 15.656063888889
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagFalu domsagas norra tingslag (–)
DomkretsFalu rådhusrätts domkrets (–)
Koder och länkar
Kommunkod2080
Redigera Wikidata

Falu stad var en stad och kommun i Kopparbergs län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Den 30 oktober 1641 fick Falun stadsprivilegier av drottning Kristinas förmyndarregering,[1] vilka bekräftades av drottningen när hon blivit myndig den 27 februari 1646.[2]

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.[3]

1 januari 1954 överfördes till staden från Stora Kopparbergs landskommun ett område med 722 invånare och omfattande en areal av 5,20 kvadratkilometer, varav 4,70 land.[4]

Staden inkorporerade 1967 Stora Kopparbergs landskommun och Vika landskommun. 1 januari 1971 ombildades staden till Falu kommun.

1 januari 2016 inrättades distriktet Falu Kristine, med samma omfattning som Falu Kristine församling hade 1999/2000, och vari detta område ingår.

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Staden hade egen jurisdiktion till 1964 då staden uppgick i Falu domsagas norra tingslag. [5] Staden styrdes fram till 1863 av borgmästare och ett råd, vilka kallades magistrater, vilka också utgjorde rådhusrätten, som samman med den sporadiskt existerande kämnärsrätten var stadens underrätt. På grund av stadens mångfaldiga verksamheter fanns flera specialdomstolar, däribland gruvrätt (till 1854), hallrätt och tullrätt. Stadsfiskalen var allmän åklagare.[6]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Staden tillhörde (Falu) Kristine församling bildades 1665.[7]

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 2347[8] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en uppskjutande från kant till kant gående krenelerad mur och däröver tre bjälkvis ordnade kopparsymboler, allt i rött.

Det äldsta sigillet för staden Falun är från 1642 och innehåller bland annat ett koppartecken. På 1900-talet skapades vapnet och det fastställdes av Kungl. Maj:t 1932. Efter kommunbildningen 1971 förenklades vapenbilden något och registrerades hos PRV år 1988.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Falu stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 12,20 km², varav 11,30 km² land.[9]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

I Falu stad fanns del av tätorten Faluna, som hade 18 818 invånare i staden den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 100,0 procent.[10]

Borgmästare i Falu stad[redigera | redigera wikitext]

Se även Lista över borgmästare i Falun

Ämbetstid Namn Levnadstid
1858–1892 Erik Mauritz Sundell 1819–1896
1892–1900 Herman Hultberg 1839–1902
1900–1929 Johan Cornelius 1858–1937
1930–1959 Gustaf Geete 1892–1970
1959–1963 Sven Åke Fogelberg (t.f.) 1915–1997

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSCFRFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919101210
101210
3260,3
31
192091211
91211
3232,5
31
192291013
91013
3243,8
31
1926116114
11614
3246,4
31
193014414
14414
3253,3
31
193415413
15413
3261,2
31
19381859
1859
3259,8
28
19421778
1778
3262,2
28
1946115106
15106
3267,0
266
195016115
16115
3277,5
257
195415127
15127
3473,4
268
1958141910
14910
3470,8
277
1962152107
152107
3474,4
268
196632071118
3207118
5079,7
437
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

^a Tätorten Falun var delad mellan Falu stad (18 818 inv.) och Stora Kopparbergs landskommun (1 746 inv.)

  1. ^ Fakta från Falu Kommun 2007 (PDF-fil - 592 kB)[död länk]
  2. ^ Runeberg.org Sveriges statskalender 1925 sida 1098
  3. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  4. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 51. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Falu tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  6. ^ Falu rådhusrätt och magistrat NAD Riksarkivet
  7. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  8. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Falu stad Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  9. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 101. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961-10-31. sid. 25. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.