Falukorv

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Falukorv.
Stekning är en vanlig tillagningsmetod

Falukorv är en korv som innehåller basingredienserna kött, fett, potatismjöl, lök, salt och kryddor.[1] Falukorven räknas som en typiskt svensk ingrediens och ingår i många maträtter i det svenska köket och är namnskyddad sedan 1973.[2] Falukorv måste till minst 45[3] procent bestå av nöt-, häst- eller fläskkött.[3] Många falukorvar innehåller dock mer kött än så.[4] I begreppet "köttmängd" ingår även köttets naturliga innehåll av fett och vatten.[5] Livsmedelsverkets regler avgör vilken mängd som får utgöras av bindväv, till exempel senor.[5] Fetthalten i fläskkött och nötkött får inte överstiga en viss procent.[5]

Traditionellt är falukorven krokig.[1] Det är ett naturligt resultat av att naturtarm använts.[1] På senare tid tillverkas även raka falukorvar, men främst till storkök eftersom de flesta konsumenter föredrar den krokiga.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vid Falu koppargruva användes linor av tvinnad oxhud för att hissa upp kopparmalmen. Oxarna kom från bland annat Småland i stora konvojer och slaktades vid framkomsten till Falun. Köttet saltades sedan, och röktes. Under 1500- och 1600-talet lärde tyskarna, som hade stort inflytande vid gruvan, svenskarna att göra korv av det rökta oxköttet.

1870-talet tog Anders Olsson, far till Melker Olsson, upp traditionen att röka kött i sitt enkla slakteri. Den rökta korven utvecklades omkring 1890 till falukorv. Enligt Scan lanserades namnet falukorv i Stockholm i början av 1800-talet på de korvar som i stora mängder levererades från Dalarna.[1] På 1800-talet ansågs det vara "arbetarmat".[1]

Melkers är enligt egen utsago numera det enda företaget som tillverkar falukorv i Falun.[6]

I samband med Falukalaset firas Falukorvens dag i Falun.

Namnskydd[redigera | redigera wikitext]

Namnskyddet inom EU, där falukorven godkändes som Garanterad traditionell specialitet (GTS), trädde i kraft 2001 och ersatte det tidigare svenska skyddet.[7]

Tillagning och servering[redigera | redigera wikitext]

Innan falukorven tillreds skalar man av det oätliga skinnet som skyddar korven. Falukorven kan sedan kokas, stekas eller ugnsgratineras. Ska den kokas brukar den skäras i bitar eller skivor, ska den stekas brukar den skivas eller skäras i strimlor och ska den ugnsgratineras kan hela korven sättas in i ugnen. Den serveras ofta med kokt potatis alternativt potatismos, pasta eller ris. Kokt falukorv kan även serveras med pepparrotssås. Falukorv kan ingå i en gryta med potatis och rotfrukter. En vanlig maträtt med stekt falukorv är korv Stroganoff.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f] ”Falukorv”. Scan. http://www.scan.se/aktuellt/frangrunden/falukorv. Läst 16 september 2013. 
  2. ^ Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 8.1 andra stycket i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd, Europeiska gemenskapernas officiella tidning, 10.3.2001
  3. ^ [a b] ”Svenskt kött – Råvara”. www.svensktkott.se. http://www.svensktkott.se/om-kott/charkuterier/ravara/. Läst 25 juni. 
  4. ^ Smakduellen - Falukorv, Dagens Nyheter, läst 25 november 2007.
  5. ^ [a b c] Falukorv? Nej, vattenkorv!”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. http://www.gp.se/konsument/granskningar/1.1965351-falukorv-nej-vattenkorv-. Läst 7 september 2015. 
  6. ^ Tillverkning av falukorv i Falun hotas”. Dalarnas Tidning. 15 mars 2013. http://www.dt.se/dalarna/falun/tillverkning-av-falukorv-i-falun-hotas. Läst 10 juni 2014. 
  7. ^ Kommissionens förordning (EG) nr 2430/2001 av den 12 december 2001 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2301/97 om att införa vissa benämningar i det ”register över skyddade särarter” som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel