Falukorv

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Falukorv.
Krokig falukorv.

Falukorv är en korv som innehåller basingredienserna kött, fett, potatismjöl, lök, salt och kryddor;[1] den är en typ av bräckkorv.[2] Falukorven räknas som en typiskt svensk produkt och ingår i många maträtter i det svenska köket och är namnskyddad sedan 1973.[3] Falukorv ska till minst 45[4] procent bestå av nöt-, häst- eller fläskkött.[4] Många falukorvar innehåller dock högre kötthalt än så (publicerat 2020).[5] I begreppet "köttmängd" ingår även köttets naturliga innehåll av fett och vatten.[6] Livsmedelsverkets regler avgör vilken mängd som får utgöras av bindväv, till exempel senor.[6] Fetthalten i fläskkött och nötkött får inte överstiga en viss procent.[6]

Traditionellt är falukorven krokig.[1] Det är ett naturligt resultat av att naturtarm använts.[1] På senare tid tillverkas även raka falukorvar, men främst till storkök eftersom en majoritet av konsumenterna föredrar den krokiga.[1]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Vid Falu koppargruva användes linor av tvinnad ox- och hästhud för att hissa upp kopparmalmen. Oxarna kom främst från närliggande bondgårdar men när behovet av rep ökade blev allt fler områden leverantörer och till slut nådde beställningar på djur ända till Småland. Dessa djur levererades i stora konvojer och slaktades vid ankomsten till Falun. Köttet som var en biprodukt saltades och röktes. Under 1500- och 1600-talen hade tyskarna stort inflytande vid gruvan, och de lärde svenskarna att göra korv av det rökta oxköttet. De korvar som i början av 1800-talet levererades i stora mängder från Dalarna kallade stockholmarna för "Fahlu Korf".[7] I en lokaltidning från Kopparbergs län kunde man 1837 läsa: "Hwarje år afgå till hufvudstaden betydliga partier af i Schedwi Socken tillverkad rökt Köttkorf. Denna är i Stockholm allmänt bekant under namn af Fahlu Korf, och den har där många år haft god afsättning."[7]

Under 1870-talet tog Anders Olsson, grundare till charkuteriföretaget Melkers, upp traditionen att röka kött i sitt slakteri. Den rökta korven utvecklades omkring 1890 till falukorv.[8] Äldsta kända förekomsten av ordet, med stavningen "falukorv", härstammar från 1889[9] och börjar förekomma i svenska dagstidningar i början av 1900-talet[10]. Under 1800-talet ansågs falukorv vara "arbetarmat".[1]

Melkers var enligt egen utsago det enda företaget som fortfarande tillverkade falukorv i Falun i början av 2000-talet,[8] innan företaget försattes i konkurs 2021 och i samband med det meddelade att fabriken skulle läggas ned.[11]

I samband med Falukalaset firas Falukorvens dag i Falun.

Namnskydd[redigera | redigera wikitext]

Namnskyddet inom EU, där falukorven godkändes som Garanterad traditionell specialitet (GTS), trädde i kraft 2001 och ersatte det tidigare svenska skyddet.[12]

Tillagning och servering[redigera | redigera wikitext]

Stekt falukorv.

Innan falukorven tillreds skalar man av det oätliga skinnet som skyddar korven. Falukorven kan sedan kokas, stekas, grillas eller ugnsgratineras. Ska den kokas brukar den skäras i bitar eller skivor, ska den stekas brukar den skivas eller skäras i strimlor och ska den ugnsgratineras kan hela korven sättas in i ugnen. Den serveras ofta med kokt potatis alternativt potatismos, pasta eller ris. Kokt falukorv kan även serveras med pepparrotssås. Falukorv kan ingå i en gryta med potatis och rotfrukter. En vanlig maträtt med stekt falukorv är korv Stroganoff, en variant av biff Stroganoff. I bland annat svenska förskolor och skolor serveras maträtten korvburgare.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] ”Falukorv”. Scan. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131028013653/http://www.scan.se/aktuellt/frangrunden/falukorv. Läst 16 september 2013. 
  2. ^ ”falukorv”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/falukorv. Läst 28 april 2018. 
  3. ^ Offentliggörande av en ansökan om registrering i enlighet med artikel 8.1 andra stycket i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd, Europeiska gemenskapernas officiella tidning, 10.3.2001
  4. ^ [a b] ”Svenskt kött – Råvara”. www.svensktkott.se. http://www.svensktkott.se/om-kott/charkuterier/ravara/. Läst 25 juni 2015. 
  5. ^ Lagerkvist/TT, Stina (27 januari 2020). ”Dyraste falukorven är inte godast – Affärsliv”. affarsliv.com. https://affarsliv.com/nyheter/dyraste-falukorven-ar-inte-godast-om6480019.aspx. Läst 28 mars 2021. 
  6. ^ [a b c] Falukorv? Nej, vattenkorv!”. Göteborgs-Posten. 29 augusti 2013. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304223509/http://www.gp.se/konsument/granskningar/1.1965351-falukorv-nej-vattenkorv-. Läst 7 september 2015. 
  7. ^ [a b] Tidning För Stora Kopparbergs Län (1837-12-14) sid:3
  8. ^ [a b] Tillverkning av falukorv i Falun hotas”. Dalarnas Tidning. 15 mars 2013. http://www.dt.se/dalarna/falun/tillverkning-av-falukorv-i-falun-hotas. Läst 10 juni 2014. 
  9. ^ SAOB (1921) Falukorv, Spalt F, 215, band 8
  10. ^ Svenska Dagstidingar, Falukorv, <tidningar.kb.se>, Kungliga biblioteket, läst 2022-03-27
  11. ^ Barrsjö, Karl (11 januari 2021). ”130 år gammal korvfabrik från Falun går i graven”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/130-ar-gammal-korvfabrik-gar-i-graven. Läst 13 januari 2021. 
  12. ^ Kommissionens förordning (EG) nr 2430/2001 av den 12 december 2001 om komplettering av bilagan till förordning (EG) nr 2301/97 om att införa vissa benämningar i det ”register över skyddade särarter” som föreskrivs i rådets förordning (EEG) nr 2082/92 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]