Fanny Brate

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Fanny Brate, porträtterad av Hildegard Thorell, 1918
Namnsdag, 1902, Brategården
Konstvänner, 1885

Fanny Ingeborg Matilda Brate, född Ekbom 26 februari 1861 i Stockholm, död 24 april 1940 i Stockholm, var en svensk målare.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Fanny Brate var dotter till hovbokhållaren Johan Fredric Gustaf Oscar Ekbom och Henriette Alexandrine Dahlgren, och föddes i Arvfurstens palats.

Hon påstås ha inspirerat den samtida Carl Larsson i hans akvareller av idylliskt familjeliv. Som andra sekelskiftesmålarinnor stod hon i viss mån i skuggan av sina manliga kollegor. Men till skillnad från många av sina kvinnliga kollegor som gifte sig, fortsatte hon att måla efter äktenskapet och livet ut. Fanny Brate verkade vidare för kvinnliga bildkonstnärers möjlighet att etablera sig på den mansdominerade arenan, samt barns pedagogiska utveckling.

Fanny Brate var elev vid Klara Strömbergs flickskola 1868–77, hade undervisning i ritning vid Slöjdskolan i Stockholm vintern 1877–78 och var elev där 1878–79. Hon började studera vid Konstakademien i Stockholm 1879 med August Malmström som lärare.[1] År 1885 erhöll hon Kunglig medalj för verket Konstvänner, vilken porträtterar målarinnan själv omgiven av en barnaskara. Hon studerade på Académie Colarossi i Paris 1887 med understöd av ett Konstakademiens resestipendium och gjorde ytterligare studieresor, bland annat till Paris 1889 och till Tyskland, Danmark, Norge, England, Österrike och Italien. Vid sekelskiftet utvidgade hon de motivkretsar, som främst förknippas med hennes namn, nämligen genreporträtt och intima hemskildringar. I dessa ofta ljusdränkta interiörer tolkas motiven med en finstämd realism, som för tanken till impressionisterna och Skagenmålarna[2]. Många av hennes målningar avbildar hennes egna barn i olika sammanhang, och hennes intresse för barn sträckte sig till att illustrera en rad barnböcker, exempelvis Mormors eventyr, och även till att aktivt delta i utbildningsdebatten.

Fanny Brates produktion består av interiörer, landskap och porträtt, samt – enligt hennes egen uppgift – "blommor och stilleben som rekreation och vila". Främst är hennes få stora dukar Konstvänner (1885),Sommardag vid Burgsviks hamn, (1887), En ledig stund eller Musse (1892), Studiehufud senare kallad Läsande flicka vid fönster (1899), samt Namnsdag (1902), vilken har ett motiv från Brategården. Bland de mindre dukarna märks Blind gumma (1903), Nyckelharpspelare (1903), En ledig stund, Sol i stugan.

Fanny Brate blev medlem i Svenska konstnärernas förening 1891. Hon målade både akvareller och i olja.

Hon gifte sig 1887 med runologen Erik Brate. Paret hade fyra döttrar: Astrid Billström (1888–1929), Torun Munthe, Ragnhild (1892–94) och Ingegärd (1899–1951)[3][4]

Fru Fanny Brate utställer en liten samling porträtt och studier. Porträttgenren "Vår" framställer en rosenkindad liten flickprofil i ett fönster. Framför sig har hon en läxbok, men ögonen dröja hellre vid de gula påskliljorna i glaset på bordet, och hela den täcka taflan skulle kanna vara en illustration till Topelii visa Alauda cantat. När fru Brate de sista åren utställt, har det gärna varit en af dessa rundhyllta småflickor, och man nickar åt dem som åt gamla bekanta. De andra barnporträtten, en liten flicka i rutig klädning och med en trovärdig blick i sina blå ögon samt en liten tjockis till baby, tillhör samma ämnessfär; man känner, att fru Brate helst dväljes i den, och det återverkar äfven på hennes konst, som här ger sig tylligast och bäst. ”En nyckelharpspelare” är en kärleksfullt iakttagen studie, likaså ”Studiehufvud”, och bland landskapen utmärker sig särskildt ”I hagaparken” genom sin friskhet.

Signaturen Eko i tidskriften Dagny om Brate deltagande i en utställning på Konstföreningens lokal 1901.[5]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Fanny Brate finns representerad på bland andra Nationalmuseum, Nordiska museet och Bohusläns museum.

  • Internationale Kunstausstellung, München, 1892
  • Stockholmsutställningen 1897
  • Grosse Kunstausstellung, Berlin, 1900
  • Internationale Kunstausstellung, München, 1901
  • Konstföreningen[förklaring behövs], Stockholm 1901
  • Svenska konstnärernas förening 1903
  • Världsutställningen i Saint Louis 1904, Missouri, USA (bronsmedalj för målningen "Nyckelharpspelare")
  • Den kvinnliga konsten Svenska konstnärernas förenings utställning, 1909
  • Baltiska utställningen 1914
  • Minnesutställning, Nationalmuseum,1943
  • Leksands konstmuseum, 2007
  • Hemma - skandinaviska interiörer i konsten, Nationalmuseum, 2010
  • Ljusets magi - Friluftsmåleri från sent 1800-tal, Prins Eugens Waldemarsudde 2016

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Idun 1897:29
  • Dagny 1901:3
  • Dagny 1908:46
  • Idun 1912:49
  • Idun 1912:50
  • Gunilla Edh: Fanny Brate – barnens och hemmets konstnär, C-uppsats konsthistoria, Stockholms universitet 2000

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ http://gagnefsminnesstuga.wordpress.com/2013/08/30/hilma-af-klint-i-gagnef/
  2. ^ http://www.skagensmuseum.dk/samlingen/kunstnerne/
  3. ^ Rotemannen, CD-ROM, Sveriges Släktforskarförbund/Stockholms Stadsarkiv (2012).
  4. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  5. ^ Tidskriftens Dagny nummer 3, 1901 fulltext

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]