Frankrikes politik
Frankrikes politik präglas av ett semi-presidentialistiskt statsskick, bestämd av den franska konstitutionen som stiftats i samband med bildandet av den femte franska republiken. Frankrikes nationalförsamling beskriver landet som en "odelbar, sekulär, demokratisk, och social republik".[1]
Parlamentet består av den direktvalda nationalförsamlingen och den indirekt valda senaten. Av båda kamrar har nationalförsamlingen starkast ställning då den har en avgörande röst i fråga om lagstiftning samt kan genomföra en misstroendeomröstning för att avsätta regeringen.[2]
Presidenten
Presidenten innehar posten statschef vars arbete är att utnämna och avskeda regeringen. Den utser även premiärminister, har makten att upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval, samt utlysa bindande folkomröstningar. Skulle omständigheterna kräva det kan presidenten även styra med dekret som har samma makt som lagar men inte antagits av parlamentet. Presidenten leder i huvudsak regeringens politik även om premiärministern fungerar som regeringschef. Särskilt stort inflytande har presidenten över utrikes- och försvarspolitiken.
Presidentval hålls vart femte år och kräver i första omgången att en presidentkandidat får minst hälften av rösterna för att bli tillsatt. Skulle ingen presidentkandidat få mer än hälften möts de två kandidater med mest röster i en andra valomgång.[2] Det senaste presidentvalet hölls i april och maj 2012, då socialisten François Hollande valdes till president efter den liberalkonservative Nicolas Sarkozy. Frankrikes presidentval 2017 ägde rum den 23 april. Den 7 maj vann Emmanuel Macron presidentvalet mot Marine le Pen, med 66,10 procent av rösterna.
Framträdande politiska aktörer
Frankrikes politiska debatt har sedan 2000-talets början präglats av de två stora partierna liberalkonservativa Union pour un Mouvement Populaire (UMP) och Socialistiska partiet (PS). UMP är ett högerparti med rötter i den franska politiska traditionen kallad gaullism efter den tidigare presidenten Charles de Gaulle. Partiet har marknadsliberala och socialkonservativa inslag.
Socialistpartiets inflytande i fransk politik har varierat över tiden. Partiet har innehaft presidentposten vid två tillfällen, dels under François Mitterrand mellan 1981 och 1995, dels under François Hollande sedan 2012. Under president Jacques Chiracs mandatperiod satt dock socialistpartiet i regeringsställning trots att presidenten var konservativ. I de tre presidentvalen 1995, 2002 och 2007 misslyckades dock partiet med att samla övriga vänsterpartier bakom den egna kandidaten och förlorade valen.
Utöver de två största partierna finns flera mindre partier, däribland det högerextrema Front National, det liberala Demokratiska rörelsen, Franska kommunistpartiet och det gröna partiet Europe Écologie. Eftersom valsystemet till nationalförsamlingen baserar sig på majoritetsval i enmansvalkretsar, missgynnas de små partierna till förmån för de stora. Däremot är valen till Europaparlamentet proportionella.
Se även
Referenser
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
- ^ [www2.assemblee-nationale.fr ”Nationale, Assemblée”]. www2.assemblee-nationale.fr. Läst 20 april 2017.
- ^ [a b] ”Politiskt system i Frankrike - Landguiden”. www.landguiden.se. http://www.landguiden.se/Lander/Europa/Frankrike/Politiskt-System. Läst 20 april 2017.
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-12) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| |||||||||||||||||||||||
