Frankrikes bidrag i Eurovision Song Contest
![]() | |
TV-station | France Télévisions |
---|---|
Nationell uttagningstävling | L'Eurovision/Internval |
Framträdanden | |
Antal framträdanden | 62 (2019) |
Debutår | 1956 |
Bästa resultat | 1:a, 1958, 1960, 1962, 1969 & 1977 |
Sämsta resultat | 26:a, 2014 |
Poäng genom tiderna | 3 750 (2019) |
Externa länkar | |
France 2 | |
Frankrikes sida på Eurovision.tv |
Frankrike är ett av Eurovision Song Contests mest framgångsrika länder och de har deltagit i tävlingen varje år sedan starten förutom 1974, då landets president Georges Pompidou hade avlidit och hans begravning hölls samma dag som tävlingen, samt 1982 (se TV-bolagshistorik nedan). Frankrike är ett av de sju länder, som deltog i den allra första upplagan, 1956, och under lång tid hade landet inte kommit på sista plats, fast de medverkat i över 50 år. Men under 2000-talet började det gå sämre för Frankrike, flera gånger fick de mycket låga placeringar och 2014 kom deras första sista plats. De kan dock ha kommit sist under första året, eftersom EBU aldrig redovisade övriga placeringar än första plats.
TV-bolagshistorik[redigera | redigera wikitext]

Tävlingen har genom åren sänts i Frankrike av RTF (från 1956 till 1964), ORTF (från 1965 till 1974) och TF1 (från 1975 till 1981). TF1 organiserade både en nationell tävling och visade Eurovisionsfinalen. 1982 avsade sig TF1 att visa tävlingen (samma sak gjordes i Italien och Grekland) och bolagets nya ledning kallade programmet "Ett praktexempel på mediokert trams".
Publikreaktionen gjorde så att Antenne 2 (som senare bytt namn till France 2) tog över den nationella uttagningen samt Eurovisionsfinalen. Senare övergavs dock den nationella tävlingen för att ersättas av en intern uttagningsprocess där TV-stationen tillkännagav vilken artist som skulle representera landet i tävlingen.
Systerkanalen France 3 tog över deltagandet i och visandet av Eurovision Song Contest 1999, då France 2 skulle sända en rugbymatch istället. De valde Frankrikes bidrag internt från 2001 till 2004 och 2005-2007 återgick man till att ha en nationell tävling. Sedan 2008 väljs artist och bidrag internt.
Med introduktionen av semifinalen i Eurovision Song Contest år 2004 visade France 4 (en del av France Télévisions) semifinalen, medan France 3 fortsatte att anordna en nationell uttagning samt sända den stora finalen.
Vinnare[redigera | redigera wikitext]
Frankrike är ett av Eurovision Song Contests mest framgångsrika länder. De har vunnit tävlingen fem gånger (år 1958, 1960, 1962, 1969 och 1977), blivit tvåa fyra gånger och trea sju gånger. De har även arrangerat tävlingen tre gånger (1959, 1961 och 1978). År 1963 beslutade RTF att inte hålla i tävlingen på grund av brist på pengar och äran att få hålla i tävlingen gick till Storbritannien och BBC. Eftersom det var fyra vinnare år 1969 utsågs värdlandet 1970 genom lottdragning, och det var Nederländerna som fick äran att hålla festivalen det året.
France Télévisions bidrag i tävlingen har ofta kommit på dåliga placeringar och har aldrig vunnit. Dock var Amina nära att vinna med låten C'est le dernier qui à parlé 1991 då hon slutade på samma poäng som Sveriges representant Carola. Båda länderna hade lika många tolvpoängare, men vinsten gick till Sverige då Frankrike hade färre tiopoängare. Idag, med de nya reglerna, skulle Frankrike ha vunnit tävlingen, eftersom de fick poäng av fler länder än Sverige. Året före var Frankrike också nära att vinna, då Joëlle Ursull framförde Serge Gainsbourgs bidrag White and Black Blues, men även den kom på andra plats.
Senare historia[redigera | redigera wikitext]

Frankrike är numera med i konstellationen The Big Five och är därmed direktkvalificerade till finalen nästkommande år, även om de får en dålig placering. Frankrike behöver således aldrig kvalificera sig från semifinalen.
Sedan år 1998, då telefonomröstningen togs i användning, har Frankrike varit med om en stor nedgång i tävlingen och landet har haft en serie av sämre placeringar: 24 (1998), 19 (1999), 23 (2000), 18 (2003), 15 (2004), 23 (2005), 22 (2006 och 2007) samt 19 (2008).
De flesta av de senaste årens bidrag har varit framförda av okända artister, som exempelvis hårfrisörskan Virginie Pouchain, som representerade landet 2006. På senare år har många i Frankrike ansett att Eurovision Song Contest inte är den främsta tävlingen för talangfulla musiker och vokalister.
Landet har trots allt skickat flera välrenommerade bidrag även under 2000-talet. År 2001, var kanadensiska Natasha Saint-Pier med låten Je n'ai que mon âme vadslagningsfirmornas och fansens favorit till att vinna tävlingen och tog sig till fjärde plats. Deltagandet och resultatet gjorde henne dock välkänd i Frankrike och de frankofona länderna. Följande år slutade Sandrine François med balladen Il faut du temps, skriven av Patrick Bruel, på femte plats. Sandrine François fick första pris av den internationella juryn för årets bästa sång och performance.
Tack vare de positiva erfarenheterna med Sébastien Tellier i Eurovision Song Contest 2008, skapade tävlingen ett större intresse bland fransk show business. Eurovisionen uppfattas nu i fransk media som en fantastisk reklamkampanj och landet satsar mer på att skicka välkända namn till tävlingen. Så skedde också i Eurovision Song Contest 2009 då Patricia Kaas representerade landet. Hennes skivor har sålt över 17 miljoner exemplar världen över. Precis som år 2002 fick Kaas första pris av den internationella juryn för årets bästa sång och performance. Frankrike fick då en topp 10-placering, vilket de inte hade haft på sex år. Därefter fick Frankrike vänta sju år tills nästa topp-10 placering. 2016 hamnade man sexa med Amir och låten "J'ai cherché ".
Bidrag[redigera | redigera wikitext]
Frankrike har sjungit på franska nästan varje år. 1996 sjöng de på bretonska (ett keltiskt språk som talas i Bretagne i västra Frankrike). På senare tid har vissa bidrag framförts med vissa strofer på engelska och ett bidrag har haft strofer på spanska. 2008 framfördes deras bidrag för första gången övervägande på engelska. Bidraget 2011 framfördes på korsikanska vilket det även gjordes år 1993.
År | Artist | Bidrag | Språk | Placering | Poäng | Semi | Poäng |
---|---|---|---|---|---|---|---|
1956 | Mathé Altèry | Le temps perdu | Franska | 2 | ? | Inga semifinaler | |
1956 | Dany Dauberson | Il est là | Franska | 2 | ? | ||
1957 | Paul Desjardins | La belle amour | Franska | 2 | 17 | ||
1958 | André Claveau | Dors, mon amour | Franska | 1 | 27 | ||
1959 | Jacques Philippe | Oui, oui, oui, oui | Franska | 3 | 15 | ||
1960 | Jacqueline Boyer | Tom Pillibi | Franska | 1 | 32 | ||
1961 | Jean-Paul Mauric | Printemps, avril carillonne | Franska | 4 | 13 | ||
1962 | Isabelle Aubret | Un premier amour | Franska | 1 | 26 | ||
1963 | Alain Barrière | Elle était si jolie | Franska | 5 | 25 | ||
1964 | Rachel | Le chant de Mallory | Franska | 4 | 14 | ||
1965 | Guy Mardel | N'avoue jamais | Franska | 3 | 22 | ||
1966 | Dominique Walter | Chez nous | Franska | 16 | 1 | ||
1967 | Noëlle Cordier | Il doit faire beau là-bas | Franska | 3 | 20 | ||
1968 | Isabelle Aubret | La source | Franska | 3 | 20 | ||
1969 | Frida Boccara | Un jour, un enfant | Franska | 1 | 18 | ||
1970 | Guy Bonnet | Marie-Blanche | Franska | 4 | 8 | ||
1971 | Serge Lama | Un jardin sur la terre | Franska | 10 | 82 | ||
1972 | Betty Mars | Comé-comédie | Franska | 11 | 81 | ||
1973 | Martine Clemenceau | Sans toi | Franska | 15 | 65 | ||
1974 | Dani | La vie à vingt-cinq ans | Franska | Drog sig ur | |||
1975 | Nicole Rieu | Et bonjour à toi l'artiste | Franska | 4 | 91 | Inga semifinaler | |
1976 | Catherine Ferry | Un, deux, trois | Franska | 2 | 147 | ||
1977 | Marie Myriam | L'oiseau et l'enfant | Franska | 1 | 136 | ||
1978 | Joël Prévost | Il y aura toujours des violons | Franska | 3 | 119 | ||
1979 | Anne-Marie David | Je suis l'enfant soleil | Franska | 3 | 106 | ||
1980 | Profil | Hé, hé M'sieurs dames | Franska | 11 | 45 | ||
1981 | Jean Gabilou | Humanahum | Franska | 3 | 125 | ||
Deltog inte 1982 | |||||||
1983 | Guy Bonnet | Vivre | Franska | 8 | 56 | Inga semifinaler | |
1984 | Annick Thoumazeau | Autant d'amoureux que d'étoiles | Franska | 8 | 61 | ||
1985 | Roger Bens | Femme dans ses rêves aussi | Franska | 10 | 56 | ||
1986 | Cocktail Chic | Européennes | Franska | 17 | 13 | ||
1987 | Christine Minier | Les mots d'amour n'ont pas de dimanche | Franska | 14 | 44 | ||
1988 | Gérard Lenorman | Chanteur de charme | Franska | 10 | 64 | ||
1989 | Nathalie Pâque | J'ai volé la vie | Franska | 8 | 60 | ||
1990 | Joëlle Ursull | White and Black Blues | Franska | 2 | 132 | ||
1991 | Amina | C'est le dernier qui a parlé qui a raison | Franska | 2 | 146 | ||
1992 | Kali | Monté la riviè | Franska, Haitisk kreol | 8 | 73 | ||
1993 | Patrick Fiori | Mama Corsica | Franska, Korsikanska | 4 | 121 | ||
1994 | Nina Morato | Je suis un vrai garçon | Franska | 7 | 74 | ||
1995 | Nathalia Santamaria | Il me donne rendez-vous | Franska | 4 | 94 | ||
1996 | Dan Ar Braz & l'Héritage des Celtes | Diwanit Bugale | Bretonska | 19 | 18 | 11 | 55 |
1997 | Fanny | Sentiments songes | Franska | 7 | 95 | Inga semifinaler | |
1998 | Marie Line | Où aller | Franska | 24 | 3 | ||
1999 | Nayah | Je veux donner ma voix | Franska | 19 | 14 | ||
2000 | Sofia Mestari | On aura le ciel | Franska | 23 | 5 | Del av "The big four" | |
2001 | Natasha Saint-Pier | Je n'ai que mon âme | Franska, Engelska | 4 | 142 | ||
2002 | Sandrine François | Il faut du temps | Franska | 5 | 104 | ||
2003 | Louisa Baïleche | Monts et merveilles | Franska | 18 | 19 | ||
2004 | Jonatan Cerrada | À chaque pas | Franska, Spanska | 15 | 40 | ||
2005 | Ortal | Chacun pense à soi | Franska | 23 | 11 | ||
2006 | Virginie Pouchain | Il était temps | Franska | 22 | 5 | ||
2007 | Les Fatals Picards | L'amour à la française | Franska, Engelska | 22 | 19 | ||
2008 | Sébastien Tellier | Divine | Engelska, Franska | 19 | 47 | ||
2009 | Patricia Kaas | Et s'il fallait le faire | Franska | 8 | 107 | ||
2010 | Jessy Matador | Allez Ola Olé | Franska | 12 | 82 | ||
2011 | Amaury Vassili | Sognu | Korsikanska | 15 | 82 | Del av "The big five" | |
2012 | Anggun | Echo (You and I) | Franska, Engelska | 22 | 21 | ||
2013 | Amandine Bourgeois | L'enfer et moi | Franska | 23 | 14 | ||
2014 | Twin Twin | Moustache | Franska | 26 | 2 | ||
2015 | Lisa Angell | N'oubliez pas | Franska | 25 | 4 | ||
2016 | Amir | J'ai cherché | Franska, Engelska | 6 | 257 | ||
2017 | Alma | Requiem | Franska, Engelska | 12 | 132 | ||
2018 | Madame Monsieur | Mercy | Franska | 13 | 173 | ||
2019 | Bilal Hassani | Roi | Franska, Engelska | 16 | 105 | ||
2020 | Tom Leeb | "The Best in Me" | Franska, Engelska | Tävlingen inställd |
Röstningshistorik (1957–2017)[redigera | redigera wikitext]
Källa: Eurovision Song Contest Database
Frankrike har givit mest poäng till...[redigera | redigera wikitext]
|
|
Frankrike har mottagit flest poäng från...[redigera | redigera wikitext]
Endast finaler | ||
---|---|---|
Nr | Land | Poäng |
1 | ![]() |
181 |
2 | ![]() |
162 |
3 | ![]() |
159 |
4 | ![]() |
157 |
5 | ![]() |
155 |
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter[redigera | redigera wikitext]
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
- France Télévision (officiell)
- Eurovision.tv (officiell)
- Eurovision-fr.net, fransk webbplats (inofficiell)
- Eurovision-info.net, fransk webbplats (inofficiell)
- myspace Eurovision France (inofficiell)
|
|