Frankrikes bidrag i Eurovision Song Contest

Frankrike
TV-station	France Télévisions
Nationell uttagningstävling	L'Eurovision/Internval
Framträdanden
Antal framträdanden	60 (2017)
Debutår	1956
Bästa resultat	1:a, 1958, 1960,; 1962, 1969 & 1977
Sämsta resultat	26:a, 2014
Poäng genom tiderna	3340 (2016)
Externa länkar
	France 2
	Frankrikes sida på Eurovision.tv

Frankrike är ett av Eurovision Song Contests mest framgångsrika länder och de har deltagit i tävlingen varje år sedan starten förutom 1974, då landets president Georges Pompidou hade avlidit och hans begravning hölls samma dag som tävlingen, samt 1982 (se TV-bolagshistorik nedan). Frankrike är ett av de sju länder, som deltog i den allra första upplagan, 1956, och under lång tid hade landet inte kommit på sista plats, fast de medverkat i över 50 år. Men under 2000-talet började det gå sämre för Frankrike, flera gånger fick de mycket låga placeringar och 2014 kom deras första sista plats. De kan dock ha kommit sist under första året, eftersom EBU aldrig redovisade övriga placeringar än första plats.

Innehåll

1 TV-bolagshistorik
2 Vinnare
3 Senare historia
4 Bidrag
5 Röstningshistorik (1957–2017)
- 5.1 Frankrike har givit mest poäng till...
- 5.2 Frankrike har mottagit flest poäng från...
6 Referenser
- 6.1 Noter
7 Externa länkar

TV-bolagshistorik[redigera | redigera wikitext]

Marie Myriam, som vann 1977 med bidraget L'oiseau et l'enfant, har även varit röstavlämnare för Frankrike under flera år.

Tävlingen har genom åren sänts i Frankrike av RTF (från 1956 till 1964), ORTF (från 1965 till 1974) och TF1 (från 1975 till 1981). TF1 organiserade både en nationell tävling och visade Eurovisionfinalen. 1982 avsade sig TF1 att visa tävlingen (samma sak gjordes i Italien och Grekland) och bolagets nya ledning kallade programmet "Ett praktexempel på mediokert trams".

Publikreaktionen gjorde så att Antenne 2 (som senare bytt namn till France 2) tog över den nationella uttagningen samt Eurovisionfinalen. Senare övergavs dock den nationella tävlingen för att ersättas av en intern uttagningsprocess där TV-stationen tillkännagav vilken artist som skulle representera landet i tävlingen.

Systerkanalen France 3 tog över deltagandet i och visandet av Eurovision Song Contest 1999, då France 2 skulle sända en rugbymatch istället. De valde Frankrikes bidrag internt från 2001 till 2004 och 2005-2007 återgick man till att ha en nationell tävling. Sedan 2008 väljs artist och bidrag internt.

Med introduktionen av semifinalen i Eurovision Song Contest år 2004 visade France 4 (en del av France Télévisions) semifinalen, medan France 3 fortsatte att anordna en nationell uttagning samt sända den stora finalen.

Vinnare[redigera | redigera wikitext]

Storstjärnan Patricia Kaas sjöng Frankrike på en åttonde plats år 2009.

Les Fatals Picards i Helsingfors (2007).

Frankrike är ett av Eurovision Song Contests mest framgångsrika länder. De har vunnit tävlingen fem gånger (år 1958, 1960, 1962, 1969 och 1977), blivit tvåa fyra gånger och trea sju gånger. De har även arrangerat tävlingen tre gånger (1959, 1961 och 1978). År 1963 beslutade sig RTF att inte hålla i tävlingen på grund av brist på pengar och äran att få hålla i tävlingen gick till Storbritannien och BBC. Eftersom det var fyra vinnare år 1969 utsågs värdlandet 1970 genom lottdragning, och det var Nederländerna som fick äran att hålla festivalen det året.

France Télévisions bidrag i tävlingen har ofta kommit på dåliga placeringar och har aldrig vunnit. Dock var Amina nära att vinna med låten C'est le dernier qui à parlé 1991 då hon slutade på sama poäng som Sveriges representant Carola. Båda länderna hade lika många tolvpoängare, men vinsten gick till Sverige då Frankrike hade färre tiopoängare. Idag, med de nya reglerna, skulle Frankrike ha vunnit tävlingen, eftersom de fick poäng av fler länder än Sverige. Året före var Frankrike också nära att vinna, då Joëlle Ursull framförde självaste Serge Gainsbourgs bidrag White and Black Blues, men även den kom på andra plats.

Senare historia[redigera | redigera wikitext]

Sébastien Tellier på scenen i Belgrad, Eurovision Song Contest 2008. Hans medverkan i tävlingen har ökat intresset för tävlingen inom fransk show business.

Frankrike är numera med i konstellationen The Big Five och är därmed direktkvalificerade till finalen nästkommande år, även om de får en dålig placering. Frankrike behöver således aldrig kvalificera sig från semifinalen.

Sedan år 1998, då telefonomröstningen togs i användning, har Frankrike varit med om en stor nedgång i tävlingen och landet har haft en serie av sämre placeringar: 24 (1998), 19 (1999), 23 (2000), 18 (2003), 15 (2004), 23 (2005), 22 (2006 och 2007) samt 19 (2008).

De flesta av de senaste årens bidrag har varit framförda av okända artister, som exempelvis hårfrisörskan Virginie Pouchain, som representerade landet 2006. På senare år har många i Frankrike ansett att Eurovision Song Contest inte är den främsta tävlingen för talangfulla musiker och vokalister.

Landet har trots allt skickat en flera välrenommerade bidrag även under 2000-talet. År 2001, var kanadensiska Natasha Saint-Pier med låten Je n'ai que mon âme vadslagningsfirmornas och fansens favorit till att vinna tävlingen och tog sig till fjärde plats. Deltagandet och resultatet gjorde henne dock välkänd i Frankrike och de frankofona länderna. Följande år slutade Sandrine François med balladen Il faut du temps, skriven av Patrick Bruel, på femte plats. Sandrine François fick första pris av den internationella juryn för årets bästa sång och performance.

Tack vare de positiva erfarenheterna med Sébastien Tellier i Eurovision Song Contest 2008, skapade tävlingen ett större intresse bland fransk show business. Eurovisionen uppfattas nu i fransk media som en fantastisk reklamkampanj och landet satsar mer på att skicka välkända namn till tävlingen. Så skedde också i Eurovision Song Contest 2009 då Patricia Kaas representerade landet. Hennes skivor har sålt över 17 miljoner exemplar världen över. Precis som år 2002, fick Kaas första pris av den internationella juryn för årets bästa sång och performance. Frankrike fick då en topp 10-placering, vilket de inte hade haft på sex år.

Bidrag[redigera | redigera wikitext]

Frankrike har sjungit på franska nästan varje år. 1996, då de sjöng på bretonska (ett keltiskt språk som talas i Bretagne i västra Frankrike). På senare tid har vissa bidrag framförts med vissa strofer på engelska och ett bidrag har haft strofer på spanska. 2008 framfördes deras bidrag för första gången övervägande på engelska. Bidraget 2011 framfördes på korsikanska vilket det även gjordes år 1993.

År	Artist	Bidrag	Språk	Placering	Poäng
1956	Mathé Altèry	Le temps perdu	Franska	2	?
1956	Dany Dauberson	Il est là	Franska	2	?
1957	Paul Desjardins	La belle amour	Franska	2	17
1958	André Claveau	Dors, mon amour	Franska	1	27
1959	Jacques Philippe	Oui, oui, oui, oui	Franska	3	15
1960	Jacqueline Boyer	Tom Pillibi	Franska	1	32
1961	Jean-Paul Mauric	Printemps, avril carillonne	Franska	4	13
1962	Isabelle Aubret	Un premier amour	Franska	1	26
1963	Alain Barrière	Elle était si jolie	Franska	5	25
1964	Rachel	Le chant de Mallory	Franska	4	14
1965	Guy Mardel	N'avoue jamais	Franska	3	22
1966	Dominique Walter	Chez nous	Franska	16	1
1967	Noëlle Cordier	Il doit faire beau là-bas	Franska	3	20
1968	Isabelle Aubret	La source	Franska	3	20
1969	Frida Boccara	Un jour, un enfant	Franska	1	18
1970	Guy Bonnet	Marie-Blanche	Franska	4	8
1971	Serge Lama	Un jardin sur la terre	Franska	10	82
1972	Betty Mars	Comé-comédie	Franska	11	81
1973	Martine Clemenceau	Sans toi	Franska	15	65
Deltog inte 1974
1975	Nicole Rieu	Et bonjour à toi l'artiste	Franska	4	91
1976	Catherine Ferry	Un, deux, trois	Franska	2	147
1977	Marie Myriam	*L'oiseau et l'enfant*	Franska	1	136
1978	Joël Prévost	Il y aura toujours des violons	Franska	3	119
1979	Anne-Marie David	Je suis l'enfant soleil	Franska	3	106
1980	Profil	Hé, hé M'sieurs dames	Franska	11	45
1981	Jean Gabilou	Humanahum	Franska	3	125
Deltog inte 1982
1983	Guy Bonnet	Vivre	Franska	8	56
1984	Annick Thoumazeau	Autant d'amoureux que d'étoiles	Franska	8	61
1985	Roger Bens	Femme dans ses rêves aussi	Franska	10	56
1986	Cocktail Chic	Européennes	Franska	17	13
1987	Christine Minier	Les mots d'amour n'ont pas de dimanche	Franska	14	44
1988	Gérard Lenorman	Chanteur de charme	Franska	10	64
1989	Nathalie Pâque	J'ai volé la vie	Franska	8	60
1990	Joëlle Ursull	White and Black Blues	Franska	2	132
1991	Amina	C'est le dernier qui a parlé qui a raison	Franska	2	146
1992	Kali	Monté la riviè	Franska, Haitisk kreol	8	73
1993	Patrick Fiori	Mama Corsica	Franska, Korsikanska	4	121
1994	Nina Morato	Je suis un vrai garçon	Franska	7	74
1995	Nathalia Santamaria	Il me donne rendez-vous	Franska	4	94
1996	Dan Ar Braz & l'Héritage des Celtes	Diwanit Bugale	Bretonska	19	18
1997	Fanny	Sentiments songes	Franska	7	95
1998	Marie Line	Où aller	Franska	24	3
1999	Nayah	Je veux donner ma voix	Franska	19	14
2000	Sofia Mestari	On aura le ciel	Franska	23	5
2001	Natasha St-Pier	Je n'ai que mon âme	Franska, Engelska	4	142
2002	Sandrine François	Il faut du temps	Franska	5	104
2003	Louisa Baïleche	Monts et merveilles	Franska	18	19
2004	Jonatan Cerrada	À chaque pas	Franska, Spanska	15	40
2005	Ortal	Chacun pense à soi	Franska	23	11
2006	Virginie Pouchain	Il était temps	Franska	22	5
2007	Les Fatals Picards	L'amour à la française	Franska, Engelska	22	19
2008	Sébastien Tellier	Divine	Engelska, Franska	19	47
2009	Patricia Kaas	Et s'il fallait le faire	Franska	8	107
2010	Jessy Matador	Allez Ola Olé	Franska	12	82
2011	Amaury Vassili	Sognu	Korsikanska	15	82
2012	Anggun	Echo (You and I)	Franska, Engelska	22	21
2013	Amandine Bourgeois	L'enfer et moi	Franska	23	14
2014	Twin Twin	Moustache	Franska	26	2
2015	Lisa Angell	N'oubliez pas	Franska	25	4
2016	Amir	J'ai cherché	Franska, Engelska	6	257
2017	Alma	Requiem	Franska, Engelska	12	132