Ludvig Norman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ludvig Norman
Ludvig NormanTräsnitt från 1885
Ludvig Norman
Träsnitt från 1885
Tonsättare
Född 28 augusti 1831
Stockholm, Sverige Sverige
Död 28 mars 1885 (53 år)
Stockholm, Sverige Sverige
Instrument Piano
Aktiva år 18481885

Fredrik Wilhelm Ludvig Norman, född 28 augusti 1831 i Stockholm, död där 28 mars 1885, var en svensk tonsättare, musiklärare och musikskribent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Norman tillhörde svenskt musiklivs viktigaste gestalter i Sverige under 1800-talets senare hälft. Han betydde mycket för moderniseringen av konsertrepertoaren och introduktionen av nya verk i konsert- och operaverksamheten. Stödet för svenska tonsättare, som Per August Ölander, Valborg Aulin, Franz Berwald kan särskilt nämnas.

Musikaliteten noterades i de yngre tonåren, och han erhöll musikstudier hos Adolf Fredrik Lindblad[1] och Wilhelmina Josephson. Han bedrev studier i Leipzig från 1848, under ledning av Hauptmann, Rietz och Moscheles, där han även uppmärksammades av Robert Schumann. Norman återvände till Stockholm 1852 med planer på att förbättra huvudstadens musikliv. Han samarbetade i tidskrifter med Albert Rubenson och Frans Hedberg.

Som lärare, skribent och pianist inledde han en period av etablering, som kröntes av en tjänst vid Svenska Musikaliska Akademiens musikkonservatorium 1858, där han undervisade bland andra Valborg Aulin och Helena Munktell i komposition, och som hovkapellmästare 1860, vid 30 års ålder. Från 1879 ledde han enbart den Kungliga Teaterns symfoniorkestrar. Uppförde många svenska verk, som operorna Frondörerna, Estrella de Soria, Blenda samt Franz Berwalds och Oscar Byströms symfonier.

Från 1860 reoganiserade han även tillsammans med Julius Günther Harmoniska Sällskapet under namnet Nya harmoniska sällskapet och blev också dess dirigent. 1880 grundade han tillsammans med Vilhelm Svedbom Musikföreningen i Stockholm.[1]

Som ledare för Musikaliska konstföreningen bedrev Ludvig Norman propaganda för den på 1860- och 70-talet motarbetade tonsättarkollegan Franz Berwald. 1864 gifte han sig med den danska violinisten Vilhelmine (Wilma) Neruda (1839–1911) och blev far till Ludvig Norman-Neruda.

Normans klena hälsa, där hans manodepressivitet förmodas ha resulterat i skilsmässa från hustrun 1869, och reumatism åsamkade honom stort lidande. Tomas Löndahl har i artikeln Makten att begära och tvånget att försaka (2003) även tagit upp Tourettes syndrom och dess betydelse för Ludvig Normans liv och verk.[2]

Verkförteckning[redigera | redigera wikitext]

Verk för orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Konsertuvertyr Ess-dur op 21, 1856
  • Symfoni nr 1 F-dur op 22, 1857
  • Symfoni nr 2 Ess-dur op 40, 1871
  • Sorgmarsch b-moll op 46, 1876 (Skriven för August Södermans begravning.)
  • Konsertstycke för piano och orkester op 54, rev. 1880
  • Symfoni nr 3 d-moll op 58, 1881
  • Uvertyr till Shakespeares skådespel Antonius och Kleopatra, op 57, 1881
  • Uvertyr över fosterländska motiv till Kongl Operans sekularfest, 1882

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  • Violinsonat d-moll op 3 1848
  • Stråkkvartett nr 1 Ess-dur, 1848
  • Pianotrio nr 1 D-dur op 4, 1849
  • Fünf Tonbilder im Zusammanhange op 6 (violin och piano), 1851
  • Stråksextett A-dur op 18, 1854
  • Stråkkvartett nr 2 E-dur op 20, 1855
  • Pianokvartett e-moll op 10, 1855–57
  • Stråkkvartett nr 3 d-moll op 24, 1858
  • Tio karaktärstycken op 27, 1863–83 (violin och piano)
  • Cellosonat D-dur op 28, 1867
  • Stråkoktett C-dur op 30, 1866–67
  • Sextett för piano, stråkkvartett och kontrabas a-moll, 1868–69, rev. 1873
  • Violasonat g-moll op 32, 1869
  • Stråkkvintett c-moll op 35, 1870
  • Pianotrio nr 2 h-moll, 1871–72
  • Stråkkvartett nr 4 C-dur op 42, mellan 1871 och 1883
  • Stråkkvartett nr 5 a-moll op 65, 1884

Pianoverk[redigera | redigera wikitext]

  • Två karaktärsstycken op 1, 1850
  • Zwei Klavierstücke (Leipzig), 1852
  • Fantasistycken op 5, 1852
  • Vier Klavierstücke op 9, 1856
  • Nya albumblad op 14, 1850–72
  • Barnens dansar och lekar op 47, omkr. 1878
  • Livets åldrar op 51, 1878
  • Kontraster op 61, 1880–84
  • Tre albumblad op 64, 1883

Körverk (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Sju sånger för blandad kör a cappella op 15, 1851
  • Sånger för mansröster op 23
  • Rosa rorans bonitatem op 45, kantat för mezzosopran kör och stråkar, 1876
  • Motett op 50 (Johan Olof Wallin), 1878
  • Det guddommelige lys
  • Humleplockningen op 63, kantat, soli, kör, ork. Text ur Karl Alfred Melins dikt , 1884
    • Kung Hakes död
    • Adils gästabud
  • Fem sånger för blandad kör op 66, 1884–85

Röst(er) och piano[redigera | redigera wikitext]

  • Åtta smärre sånger op 13, 1850–51
  • Duetter op 17, 1851–72
  • Sånger op 23
  • Waldlieder op 31, (Wolfgang Müller von Königswinter) 1867
    • 1. Im grünen Wald, im grünen Wald
    • 2. Was rauschet über mir in trüber Luft?
    • 3. Die Heide ist braun
    • 4. Mir war das Herz so wund und krank
    • 5. Wieder grünen diese Tale
    • 6. Es streckt der Wald die Zweige so grün
  • Sånger och visor op 37
  • Tolv sånger (Carl David af Wirsén) op 49, 1877–78
    • 1. Hvad du liknar
    • 2. Månestrålar
    • 3. Aftonklockan
    • 4 Ögonkast
    • 5. Böcker och kärlek
    • 6. Ungt mod
    • 7. Den döda
    • 8. Mitt tycke
    • 9. Den ångrande
    • 10. Återvunnet hopp
    • 11. Höst
    • 12. Ännu (Till en sångare)
  • Sånger (Carl David af Wirsén) op 55, 1880
    • 1. Sången
    • 2. Pagens visa
    • 3. Från sol och stjärnor
    • 4. Kom!
    • 5. Längtan till landet
    • 6. Varför tvista?
    • 7. Ahasverus
    • 8. Skogvaktarens dotter

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Framåt!: national-divertissement i en akt. Stockholm: Brudin. 1862. Libris 2501472 
  • Qvartett för 2 violiner, altviol och violoncell (A):. Bagge. Libris 9754720 
  • Musikaliska uppsatser och kritiker: 1880–1885. Stockholm: Carl Gehrman. 1888. Libris 1625204 
  • Några brev från Ludvig Norman.. Stockholm. 1920. Libris 2940228 
  • Tyska brev från Ludvig Norman: Meddelade av Daniel Fryklund (Hälsingborg.). Stockholm. 1929. Libris 2940229 
  • Glimstedt, Herman (1931–1932). Ludvig Normans brev till Ludvig Josephson: kompletterade med utdrag ur den senares självbiografi samt andra källor. Stockholm. Libris 1904969 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Carlquist, Gunnar, red (1937). Svensk uppslagsbok. Bd 20. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 190 
  2. ^ Löndahl, Tomas (2003). ”Makten att begära och tvånget att försaka: Tourettesyndromets betydelse för Ludvig Normans liv och verk”. Svensk tidskrift för musikforskning 2003(85),: sid. 45-57. ISSN 0081-9816. ISSN 0081-9816 ISSN 0081-9816.  Libris 10507389

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Norman, Fredrik Vilhelm Ludvig, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]