Hoppa till innehållet

Geijer (släkt)

Från Wikipedia
För andra betydelser, se Geijer. För politiska skandalen, se Geijeraffären.
Geijer
Förgreningaraf Geijerstam och von Geijer
UrsprungÖsterrike
LandSverige
StamfarChristoffer Geijer
FramståendeErik Gustaf Geijer
EgendomarRansäters bruksgård
Länkar
Anbytarforumlänk
NElänk
SBLlänk
SNLlänk
Övrigt
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Geijer ([ˈjɛ̌jɛr]) är en svensk släkt, som enligt traditionen härstammar från en adelsätt från Österrike (Geyer)[1] som inkom till Sverige i början av 1600-talet. Den namnkunnige författaren och filosofen Erik Gustaf Geijer tillhörde nämnda släkt. Ur släkten Geijer har de adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer utgått. Släkten var länge förknippad med olika svenska bruk, bland annat som ägare av Uddeholms bruk i Värmland.[2]

Den 31 december 2021 var 392 personer med efternamnet Geijer folkbokförda i Sverige.[3]

Släktöversikt

[redigera | redigera wikitext]

Släktens äldste säkerställde svenska anfader var Christoffer Geijer d.ä., bergmästare i Södermanland (död 1657),[4] gift med Dorotea De Besche (1608–1696). Enligt traditionen skulle han ha kommit till Sverige på 1620-talet,[5][1] och ha varit son till Sebastian Geijer. Gabriel Anrep uppger att ätten hade innehaft höga poster i samhället i Österrike. Anrep skriver ingenting om att Sebastian Geijer skulle ha levt i Sverige, utan uppger att han bodde i Österrike. Riddarhuset uppger däremot att Christoffer Geijer d.ä. kan ha varit son till en Sebastian Geijer som var munskänk i Nyköping.[6][7] Svenskt biografiskt lexikon anger att munskänkens namn var Bastian Geiger, i hertig Karls tjänst i Nyköping.[8]

Släkten hade länge sin huvudsakliga hemvist i Värmland, där många av dess medlemmar var bruks- och godsägare. Bengt Gustaf Geijer d.ä. (1682–1746) grundade Uddeholms bolag – Värmlands största industribolag – som han testamenterade som ett slags släktfideikommiss att ägas och förvaltas av hans efterkommande.[2] Andra medlemmar av släkten ägde och utvecklade Rörstrands porslinsfabrik under delar av 1700- och 1800-talen. Även inom kulturen har släkten Geijer lämnat betydande bidrag, inte minst genom historikern, skalden, tonsättaren, politikern med mera Erik Gustaf Geijer (1783–1847).

Bland Geijer-ättlingar märks flera namnkunniga kulturpersonligheter, däribland David Lagercrantz, Agnes von Krusenstjerna[9] och Selma Lagerlöf. Den senare härstammar från nämnda släkt på fler än ett sätt.[10][11]

Förgreningar

[redigera | redigera wikitext]

Släkten består i dag av fyra släktgrenar med namnet Geijer (Bosjö-, Krokstad-, Lindfors- och Ransätergrenarna).[5] Därutöver finns de introducerade adliga ätterna af Geijerstam och von Geijer.[5] Geijerska släktföreningen, bildad 1912, tillhör landets äldsta, och äger och förvaltar Ransäters bruksherrgård, i dag mer känd som Geijersgården i Ransäter. Geijersgården är också namnet på det hus i centrala Uppsala som ligger omedelbart norr om universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i kvarteret Slottet, Övre Slottsgatan 2. Det uppfördes 1790 och ägdes 1837–1846 av ovannämnde Erik Gustaf Geijer, som lät bygga om det och skapade den nuvarande exteriören. Släkten är även utgrenad i Norge och USA.[12]

En annan släkt med namnet Geijer uppkom på 1800‑talet när kolugnseldaren på Ljusne bruk Henrik Eriksson tilldelades namnet Geijer av en förvaltare för att särskilja honom från en namne. Henrik Geijers sonson, LO-ordförande Arne Geijer (1910–1979), var alltså inte släkt med den äldre släkten Geijer.[13]

af Geijerstam

[redigera | redigera wikitext]
Huvudartikel: af Geijerstam

Ätten af Geijerstam utgrenades ur släkten Geijer när bergsrådet och bruksägaren Emanuel Geijer (1730–1788) adlades med namnet af Geijerstam 1773,[14] och introducerades på Riddarhuset året därpå med nummer 2010.

von Geijer

[redigera | redigera wikitext]

En annan gren av ätten adlades med namnet von Geijer, nämligen överstelöjtnanten Carl Emanuel Geijer (1777–1865) år 1817 enligt § 37 av 1809 års regeringsform,[15] vilket innebär att endast huvudmannen innehar adlig värdighet. Ätten introducerades 1818 på nummer 2256, och är fortlevande.

Personer med efternamnet Geijer eller von Geijer

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] ”Geijer”. Nordisk familjebok. Stockholm: Nordisk familjeboks förlags aktiebolag. 1908. sid. 851. https://runeberg.org/nfbi/0444.html 
  2. ^ [a b] ”Uddeholm 350 years: The Geijer Family Legacy” (på brittisk engelska). Uddeholms AB. 24 april 2018. https://www.uddeholm.com/en/2018/04/24/uddeholm-350-years-geijer-family-legacy/. Läst 9 december 2022. 
  3. ^ ”Sök på namn – Hur många heter ...?”. Sverige i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/. Läst 9 december 2022. 
  4. ^ ”Geijer”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/geijer. Läst 1 november 2022. 
  5. ^ [a b c] Lindahl 1905, sid. 73.
  6. ^ ”von Geijer”. Riddarhusets ätte- och vapendatabas. Riddarhuset. Arkiverad från originalet den 28 november 2020. https://web.archive.org/web/20201128083712/https://www.riddarhuset.se/blog/att/von-geijer/. Läst 26 februari 2008. 
  7. ^ Anrep, Gabriel. Sveriges ridderskaps och adels kalender. "1". sid. 919 
  8. ^ Svenskt biografiskt lexikon. Stockholm. 1967. sid. 1 
  9. ^ ”En släkthistoria som rymmer både framgång och tragedier”. www.gu.se. Göteborgs universitet. 23 september 2019. https://www.gu.se/nyheter/en-slakthistoria-som-rymmer-bade-framgang-och-tragedier. Läst 1 november 2022. ”Bland ättlingarna till historikern och diktaren Erik Gustaf Geijer finns många kända namn, som författarna Agnes von Krusenstjerna och David Lagercrantz.” 
  10. ^ ”Selma Lagerlöf – militärer, präster och brukspatroner”. Släktingar.se. 7 december 2014. https://blogg.slaktingar.se/selma-lagerlof-militarer-praster-och-brukspatroner/. Läst 1 november 2022. ”Selma Lagerlöf härstammar flera gånger från Geijer-släkten” 
  11. ^ P. M. G. (18 februari 1903). ”Ur Selma Lagerlöfs anträd. Lite om ärftliga släktanlag.”. Karlstadstidningen. https://tidningar.kb.se/4112729/1903-02-18/edition/164998/part/1/page/3/?q=%22sl%C3%A4kten%20Geijer%22&from=1903-01-01&to=1903-12-31. Läst 1 november 2022 (via Svenska dagstidningar). 
  12. ^ Lindahl 1905, sid. 74.
  13. ^ ”Bakom släktnamnet: Jusitieministern är inte adelsman”. Svenska Dagbladet. 28 november 1969. https://www.svd.se/arkiv/1969-11-28/16. Läst 14 juli 2021. 
  14. ^ ”Geijerstam, af, släkt”. sok.riksarkivet.se. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/sbl/mobil/Artikel/12985. Läst 1 november 2022. 
  15. ^ ”Geijer, släkt”. sok.riksarkivet.se. Riksarkivet (Sverige). https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/12982. Läst 1 november 2022. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • Geijer, Bengt Johan (1897). Geijerska slägten i Sverige. Libris 1233620 
  • Geijer, Per Adolf (1918). Släkten Geijer : Historisk-statistisk skizz. Almqvist & Wiksell. Libris 1652310 
  • Geijer, Lennart (1953). Släkten Geijer jämte dottersläkterna von Geijer och af Geijerstam : en sammanställning på grundval av ett manuskript av Nils af Geijerstam. Stockholm. Libris 121991 
  • Lönnroth, Lars (2019). Geijerarvet : en släkthistoria om dikt och galenskap. ISBN 9789178110452 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
• SBL: 12982
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Geijer_(släkt)&oldid=55416917”