De Geer

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Adliga ätten De Geer
UrsprungSlottet Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas i Holland
Förgrenad urDe Geer de Chainée
StamfarLouis De Geer (1587–1652)
AdladNaturaliserad och adlad 1641
Utgrenad iDe Geer af Finspång, friherrl 1797
de Geer af Leufsta, friherrl 1773
De Geer af Leufsta grevlig 1818
De Geer af Tervik, friherrlig 1766
de Geer till Tervik grevlig i Finland 1809
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1642
GradAdlig ätt nr 291
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
VärdighetAdlig ätt nr: 26
Friherrliga ätten De Geer af Finspång
Finspångs slott, grundat av De Geer d.y.
Förgrenad urAdliga ätten De Geer
UpphöjdFriherrlig 1797
FramståendeLouis De Geer (1818–1896), Sveriges förste statsminister, Carl Johan De Geer (född 1938), konstnär
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1798
GradFriherrlig ätt nr 312
Friherrliga ätten de Geer af Leufsta
Förgrenad urAdliga ätten De Geer
Upphöjdfriherrlig 1773
StamfarCharles De Geer
ValspråkNON SANS CAUSE
Utgrenad iEn gren grevlig 1818-05-11, enl. 37 § R.F., introd. 1819. Utdöd 1861-07-30.
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1773
GradFriherrlig ätt nr 253
Friherrliga ätten De Geer af Tervik
Salen på egendomen Tervik i Pernå.
Förgrenad urAdliga ätten De Geer
UpphöjdGrevlig 1809
StamfarOtto Vilhelm De Geer
SätesgårdTervik
Sverige Sveriges riddarhus
Introducerad1776
GradFriherrlig ätt nr 271
† Utslocknad i Sverige
UtslocknadÖvergick till Finska Riddarhuset efter 1809
Finland Finlands riddarhus
Introducerad1818
VärdighetGrevlig ätt nr: 3
† Utslocknad i Finland
Utslocknad1855
SvärdssidanRobert Otto Vilhelm
SpinnsidanLovisa Fredrika Adelaide, finsk grevinna

De Geer (svenskt uttal: [dœˈjæːr])[1] är en månghövdad svensk adelsätt från Nederländerna, som enligt en osäker tradition härstammar från den brabantiska släkten de Hamal som under 1100-talet levde i Liège. Ätten utgörs av tre, av olik adelsvärdighet förgrenade adelsätter; de Geer af Leufsta och De Geer af Finspång, vilka är introducerade på Riddarhuset i Stockholm. Den tredje ätten De Geer af Tervik var tidigare introducerad på Riddarhuset i Stockholm men överflyttade till Finland 1818 och vann därmed adelskap vid Finlands riddarhus. De Geer har inte varit representerad i Finland sedan 1925.[2]

Den 31 december 2020 var 190 personer med efternamnet De Geer folkbokförda i Sverige.[3][a] År 2014 var 43 personer i Nederländerna, 22 personer i USA och 17 personer i Kanada folkbokförda med efternamnet De Geer.[5]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Namnet De Geer ska enligt denna tradition ha tagits av Renaud de Hamal efter ett slott, Geer, som en gång hade funnits vid en biflod till Maas. Äldsta kända stamfader är Lambert De Geer de Chainée (död 1399), som var förfader till Louis De Geer (1535–1602), som blev far till Louis De Geer (1587–1652) vilken inkom till Sverige 1627. Ätten har i Sverige erhållit adlig, friherrelig och grevlig värdighet, och släkten är indelad i flera grenar.

De Geer lät hämta vallonerna till bruksorterna Lövstabruk och Österbybruk när släkten invandrade till Sverige på 1630-talet. På detta sätt infördes det så kallade vallonsmidet i Sverige, en metod för framställning av smidesjärn ur tackjärn, något som gjorde de uppländska brukens ägare mycket förmögna. De Geer har även gjort sig kända genom att anlägga några av Sveriges första parker; dessa hade därför ofta en holländsk förebild och ibland var deras trädgårdsmästare skolade i Holland. Släkten De Geer lyckades också med att knyta kontakter med dåtidens största arkitekter och trädgårdsarkitekter, som Carl Hårleman.

Från släkten kommer flera betydande personer inom såväl politik och statsförvaltning som industri, vetenskap och konst.

Grenar av ätten[redigera | redigera wikitext]

I huvudsak skriver Finspångs-grenen av ätten De Geer med versalt D, såsom de första generationerna i Sverige, medan den uppländska grenen vanligen använder gement d.

Personer ur släkten[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Anmärkningar[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Antal bärare av ett adlig namn inbegriper inte att samtliga är adliga. Namnet kan ha tagits av modern, vilket kan tyda på adlig börd men inte att personen i sig är adlig. Adelskap ärvs nämligen enbart på fädernet.[4]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nordisk familjebok, De Geer, 1904–1926
  2. ^ ”Suvut ja vaakunat - Finlands riddarhus”. www.ritarihuone.fi. https://www.ritarihuone.fi/fi/ritarihuoneesta/suvut_ja_vaakunat/view-166684-10621. Läst 21 juli 2021. 
  3. ^ ”Sök på namn – Hur många heter ...?”. Sverige i siffror. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/namnsok/. Läst 21 juli 2021. 
  4. ^ ”Hur ärvs adliga titlar?”. DN.SE. 29 oktober 2009. https://www.dn.se/blogg/etikettfragan/2009/10/29/hur-arvs-adliga-titlar-5178/. Läst 21 juli 2021. 
  5. ^ https://forebears.io/surnames/de_geer
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=De_Geer&oldid=49634234"