Hoppa till innehållet

Genève

(Omdirigerad från Ginevra)
Den här artikeln handlar om staden. För kantonen, se Genève (kanton).
Genève
franska: Ville de Genève
Kommun
Genève
Genève
Flagga
Heraldiskt vapen
Land Schweiz Schweiz
Kanton Genève
Höjdläge 375 m ö.h.
Koordinater 46°12′6″N 6°8′48″Ö / 46.20167°N 6.14667°Ö / 46.20167; 6.14667
Högsta punkt
 - läge Chemin du Pommier
 - höjdläge 457 m ö.h.
Lägsta punkt
 - läge Le Rhône
 - höjdläge 370 m ö.h.
Yta 15,93 km²[1]
Folkmängd 206 635 (2023-12-31)[2]
Befolkningstäthet 12 971 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 1201–1209 Genève
1227 Les Acacias
Kommunkod 6621
Geonames 7285902
Språk Franska
Genèves läge i Schweiz
Genèves läge i Schweiz
Genèves läge i Schweiz
Detaljkarta
Detaljkarta
Detaljkarta
Webbplats: www.geneve.ch

Genève (franska) (tyska: Genf, italienska: Ginevra)[3] är en stad och kommun i sydvästra Schweiz. Den är huvudstad i kantonen Genève och är, näst efter Zürich, den största staden i landet med 206 635 invånare (2023).[2] Den utbreder sig på bägge sidor av den sydvästra delen av Genèvesjön (Lac Léman). Det lokala huvudspråket är franska.

Genève förknippas med Genèvekonventionen samt är känd som Jean-Jacques Rousseaus födelsestad och Jean Calvins hemstad. Staden är även känd för att vara den plats där Henri Dunant grundade Röda korset.

Genève är ett centrum för internationell politik, näringsliv och diplomati. Ett stort antal internationella organisationer har sitt huvudkontor i staden, bland andra Röda korset, EFTA, WTO, WHO, WIPO, CERN och FN:s Europakontor.

Genève 1860.

Genève var ursprungligen en keltisk stad, som omkring 120 före Kristus kom under romerskt välde. Staden tillföll 443 Burgunderna, blev 534 frankisk, och kom 888 att ingå i transjuranska Burgund, som en tid hade sin huvudstad här. Genève blev år 1032 en del av det tysk-romerska riket och kom 1156 under furstbiskopen av Genève. Under striderna med traktens feodala herrar, hertigarna av Savojen, sökte Genève anslutning till Schweiziska edsförbundet och förmådde gentemot dem att hävda sin självständighet. 1536 genomfördes reformationen i Genève. Samma år i juli kom Jean Calvin till staden. Han fördrevs 1538 på grund av sin härsklystnad men återvände 1541 och införde den hela livet omgestaltande teokrati, som han endast med ett skräckvälde kunde upprätthålla gentemot "libertinernas" frihetsparti. Hans efterträdare som föreståndare för Genèvekyrkan blev Theodor Beza 1564. Natten 11-12 december 1602 lyckades Genèves invånare slå tillbaka Karl Emanuel I av Savoyens försök att överrumpla staden. Minnet av denna händelse firas ännu årligen i Genève med Escalade de Genève.[4]

Efter reformationen utbildades en aristokrati i staden. Borgerskapet blev uppdelat i citoyens som fick och bourgeois, som inte fick ta del i styrelsen. Därtill kom invandrare från stadens underlydande landsbygdsområden, sujets. Flera resningar gjordes för att återställa folkstyret men alla slogs ned. Först med inspiration från franska revolutionen gjorde borgerskapet i december 1792 en revolution, som 1794 fick sin framgång i införandet av en demokratisk konstitution. Frankrike annekterade 1798 stadsrepubliken och gjorde den och dess omgivande landsbygd till departementet Léman. Sedan Napoleon I besegrats återvann republiken Genève sin självständighet, nästa år kom staden att knytas till schweiziska edsförbundet i den nybildade kantonen med samma namn.[4]

I samband med detta återinfördes en aristokratisk författning 1814. Ett folkupplopp 1841 framtvingade en ny författning varigenom allmän rösträtt infördes. Nya oroligheter följde 1843 och 1846, och resulterade i författningen av 1847. James Fazy styrde nu Genève fram till 1864, då han störtades. I samband med detta utbröt på nytt oroligheter, och Genève besattes med trupper från schweiziska edsförbundet.[4]

År 1864 blev Genève säte för Internationella Rödakorskommittén och 1873 ombildades den 1559 grundade akademin i Genève till universitet. Åren 1920–1946 var Genève säte för Nationernas förbund (nuvarande FN). Varje år firas Savojens misslyckade erövring av Genève 1602 med Escalade de Genève.

Internationella organisationer

[redigera | redigera wikitext]
World Intellectual Property Organization.

Genève är hemvist för ett stort antal internationella organisationers huvudkontor. Några av dem är:

Många av dessa organisationer finns samlade inom ett ganska snävt område norr om stadskärnan, och till tjänst för alla organisationernas många konferenser har staden Genève byggt ett stort komplex CICG, Centre international de conférences de Genève. Detta komplex innehåller plenisal för tusenhövdade skaror samt mängder av större och mindre sammanträdesrum för arbetsgrupper. Ett särskilt presscentrum, kommunikationscentral, eget bankkontor, restaurang, anläggningar för simultantolkning korsvis för de sex officiella FN-språken: Engelska, franska, spanska, ryska, kinesiska och arabiska.

Väster om Genève är CERN beläget, en europeisk organisation för forskning inom partikelfysik. Dess kilometerlånga underjordiska anläggningar sträcker sig samtidigt under såväl schweizisk som fransk mark. CERN:s personal bor lika ofta i Frankrike som i Schweiz. Gränstrafiken löper med ett minimum av byråkrati, särskilt efter 2008, då Schweiz gick med i Schengensamarbetet.

Satellitbild över Genèveregionen.
Flygbild.

I nordväst ser man Jurabergen, som ligger Frankrike, i sydost ser man stadens "eget" berg, Mont Salève, som också ligger i Frankrike, men är ett kärt utflyktsmål för genèveborna. Så gott som dagligen kan man från schweiziskt område se oförvägna personer, som tränar bergsklättring på brantare delar av Mont Salève. Berget utmärker sig också för så kallade hangvindar, som är fördelaktiga för drakflygning, som drar till sig mången genèvebo. Populärt utflyktsmål för genèveborna är att ta sig till restaurangen på toppen av Mont Salève, dit man på kort stund kan komma med linbana (téléférique), med bil längs åtskilliga kilometer slingrande vägar (vintertid snökedjor obligatoriskt!), eller till fots på branta stigar, som genar över bilvägens slingor.

Stora klimatskillnader råder även vid kortare förflyttningar. En vanlig syn på vårvintern är personer med skidor på axeln gående på torra gator på väg mot skidåkning på Mont Salève samtidigt som vårblommorna är utslagna i stadens parker.[källa behövs] En nästan lika vanlig syn tidig vår är personer linkande genom staden med kryckor och gipsat ben.[källa behövs]

Genom staden flyter Rhône via Genèvesjön. Nedströms tar Rhône emot Arve. Vid tillräckligt klart väder, som dock inträffar ganska sällan, ser man söderut Europas näst högsta berg, Mont Blanc med ständigt snötäckt topp.

Området söder om Rhône kallas Rive Gauche ("vänster om floden") och området norr om floden Rive Droite (höger om floden).

Mitt i staden, alldeles väster om den lilla ön Isle Rosseau vid Genèvesjöns utflöde till Rhône, finns vattenkraftverket La machine som idag är ett museum.

I staden finns symfoniorkestern Orchestre de la Suisse Romande (OSR, i Sverige omnämnd som Romanska Schweiz orkester), som grundades 1918 av Ernest Ansermet, som också ledde orkestern till 1967. Den spelar i Victoria Hall, byggd 1891–1894.[5]

Uppmätta normala temperaturer och normal nederbörd i Genève:[6]

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec
  Normaldygnets maximitemperaturs medelvärde 5 6 11 15 20 24 27 26 21 15 9 5
  Normaldygnets minimitemperaturs medelvärde −2 −1 2 5 9 12 14 14 11 7 2 0
 Nederbörd 76 68 70 72 84 92 79 82 100 105 88 90

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Precis som i många andra städer har man i Genève trafikproblem. För att i någon mån avhjälpa bristen på parkeringsplatser har man på senare tid byggt ett stort underjordsgarage som inte bara ligger under markytan, utan sträcker sig under vattnet i Genèvesjön. Staden har ett väl utbyggt nät av busslinjer och spårvagnslinjer. Bussar och vagnar körs med enmansbetjäning, och avgiften erläggs genom att den resande själv betalar i automaterna som finns tillgängliga, antingen kontant, via betalkort eller via förköpta kort laddade med resor. Utöver detta finns det också månadskort tillgängliga för obegränsat resande på tåg, bus, spårvagn och båt dygnet runt i en månad.

Genèves flygplats Cointrin ligger i förortskommunen Meyrin i norr, och den är unik så till vida att den har en utgång som leder till Schweiz med schweizisk pass- och tullkontroll, samtidigt som en annan utgång leder direkt till Frankrike med fransk pass- och tullkontroll.

Genèvesjön trafikeras av ett antal veteranfartyg, hjulångare. Dessa har en förmåga som Waxholmsbolagets klassiker saknar: De kan "vända på en femöring" genom att gå framåt med det ena hjulet samtidigt som man kör back med det andra hjulet. Med hjulångarna kan man ta sig ända till filmens Montreux vid sjöns nordöstra ände.

Tvärs över nedre delen av Genèvesjön finns ett antal linjer med småbåtar (La Mouette, Fiskmåsen), som ger en i många fall snabbare transport mellan stränderna än med buss via en lång omväg över en bro. Många fritidsbåtar har hamn vid sjöns södra strand, och vackra sommardagar är sjön alldeles full av segelbåtar.

På grund av de många internationella organisationer, som håller till i Genève, är den också en konferensernas stad, vilket gör att det finns ett stort antal hotell. Därmed finns en speciell möjlighet, som inte är så vanlig. Den som ska delta en längre tid i en konferens hyr lämpligen per vecka "utan betjäning", vilket innebär att man får bädda sängen och sopa golvet själv, och förväntas också att lämna rummet välstädat, när man flyttar ut. Annars debiteras man extra för slutstädning. Förenat med detta är möjligheten att hyra in sig i rum med "kitchinette", vilket innebär tillgång till ett minimalt kök med spis, kylskåp och diskbänk samt en enkel grunduppsättning av kastruller, porslin och bestick för självhushåll.

Flera av de stora flerstjärniga internationella hotellkedjorna finns också representerade, där priserna ligger långt över vad "kitchinette-hotellen" betingar.

Turistattraktioner

[redigera | redigera wikitext]
Jet d'eau.

Mitt i Genèvsjön finns sommartid en enorm fontän, Jet d'eau, som skickar upp sjövattnet i en grov vattenstråle mer än 100 m högt. Pumpmaskineriet har dimensioner därefter: flera hundra kW går åt, och munstycket slits så hårt av vattnet att det måste förnyas varje år.

Centralt i staden Genève finns en badplats på en udde i sjön. Staden har många intressanta museer; bland dessa naturligtvis även ett klockmuseum i detta land som är känt för sin klocktillverkning.

Det finns många restauranger av alla klasser. Värt att nämna är Café de Paris, som alltså inte ligger i Frankrike. Enda varmrätt på den stående matsedeln är Entre côte med den berömda sås, som heter just Café de Paris.

På söndagarna öppnar en jättestor utomhusloppmarknad vid Plaine de Plainpalais med en del krims-krams, men där även fynd kan göras av den som söker något antikt eller annat speciellt.

Servette FC var tidigare ett av Schweiz bästa fotbollslag. Stade de Genève i förortskommunen Lancy var en av arenorna under EM i fotboll 2008 som Schweiz arrangerade tillsammans med Österrike. Genève-Servette HC spelar i högsta ligan för ishockey i Schweiz.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]