Svenska Röda Korset
| Svenska Röda Korset | |
 | |
| Bildad | 1865 |
|---|---|
| Säte | Stockholm |
| Medlemmar | 83 300 medlemmar (2024) |
| Generalsekreterare | Ulrika Modéer (från augusti 2024) |
| Ordförande | Anna Hägg-Sjöquist (från 2021 till idag) |
| Personal | Ca 400 (2024) |
| Frivilliga | 23 000 (2024) |
Svenska Röda Korset är en svensk frivilligorganisation med cirka 347 lokalföreningar (kretsar). Svenska Röda Korset ingår i den internationella Röda Kors-rörelsen.
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Svenska Röda Korset arbetar bland annat med katastrofberedskap, stöd till flyktingar och asylsökande, efterforskning av saknade familjemedlemmar[1], vård till papperslösa och tortyrskadade, utbildningar i första hjälpen och folkrätt samt socialt arbete. På de flesta större orter finns samlingslokaler, kallade Mötesplats Kupan, med bland annat social verksamhet och försäljning av begagnade varor. Svenska Röda Korset arbetar för att de mänskliga rättigheterna ska uppfyllas genom att bland annat påverka politiker och myndigheter att göra förändringar i lagstiftningen.
Finanser
[redigera | redigera wikitext]Svenska Röda Korset, inklusive lokalföreningar, hade 2023 intäkter på 1171 miljoner kronor. Av dessa kom 33% via insamlade medel, 40% i bidrag från staten och andra offentliga organ, 23% från försäljning av second hand och 1% i medlemsavgifter. 2023 var kostnaden för insamling och administration 14 procent.[2]
Under 2009 uppdagades det att Svenska Röda Korset utsatts för bedrägeri av den anställde Johan af Donner, som attesterat bluffakturor och på så sätt kommit över flera miljoner kronor.[3][4] Han dömdes 2010 till fem års fängelse.
År 2010 kritiserades Svenska Röda Korset och dess dåvarande ordförande Bengt Westerberg av företagsledaren Roger Akelius för storleken av Westerbergs arvode som styrelseordförande.[5] Bengt Westerberg avgick därefter. År 2023 var månadslönen för generalsekreteraren 99 850 kronor, och arvodet för ordföranden 68 900 kronor per månad.[6]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Svenska Röda Korset har sin grund i Föreningen för frivillig vård av sjuka och sårade i fält som bildades den 24 maj 1865. Föreningen etablerades i anslutning till den internationella Röda Kors-rörelse som växte fram efter Genèvekonventionen 1864 och hade som syfte att organisera frivillig vård för sårade och sjuka soldater i krig. Föreningen kom senare att anta namnet Svenska Röda korset och blev då än tydligare den svenska nationella föreningen inom den internationella rödakorsrörelsen.[7]
I samband med grundandet organiserades en kvinnlig avdelning, den så kallade Damkommittén, som samla in pengar till föreningen, tillverkade sjukvårdsmateriel och rekryterade kvinnliga krigssjuksköterskor. Inspirerad av den brittiska krigssjuksköterskan Florence Nightingales reformarbete inom krigssjukvården bidrog föreningen även till att etablera utbildning av (civila) sjuksköterskor i Sverige. År 1867 inleddes en sjuksköterskeutbildning under ledning av Emmy Rappe, som hade utbildats vid Nightingales institut i London.[8]
Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet utvecklades organisationens verksamhet successivt och kom att omfatta både insatser i samband med krig och humanitära insatser i fredstid. Svenska Röda korset blev därmed en central aktör inom den framväxande internationella humanitära rörelsen liksom en viktig försvarsfrivillig organisation nationellt i Sverige.[9]
Ordförande
[redigera | redigera wikitext]- 1865–1872: Prins Oscar
- 1872–1873: Prins August
- 1873–1883: A G Leijonhufvud
- 1883–1898: Oscar Björnstjerna
- 1898–1903: Malcolm Walter Hamilton
- 1906–1945: Prins Carl
- 1945–1948: Folke Bernadotte
- 1948–1960: Emil Sandström
- 1960–1961: Clare Nordenson
- 1961–1969: Erland Hofsten
- 1970–1974: Jarl Hjalmarson
- 1974–1981: Matts Bergom Larsson
- 1981–1987: Börje Wallberg
- 1987–1993: Gudrun Göransson
- 1993–2002: Prinsessan Christina
- 2002–2005: Anders Milton
- 2005–2011: Bengt Westerberg
- 2011–2015: Eva von Oelreich
- 2015–2016: Anna Carlstedt
- 2017–2021: Margareta Wahlström
- 2021–idag: Anna Hägg-Sjöquist
Generalsekreterare
[redigera | redigera wikitext]- 1918–1943: Erik Stjernstedt
- 1943–1947: Sven Rydman
- 1947–1960: Henrik W:son Beer
- 1960–1978: Olof Stroh
- 1979–1988: Anders Wijkman
- 1989–1990: Olof Karlander
- 1991–1994: Peter Nobel
- 1994–2001: Peter Örn
- 2001–2010: Christer Zettergren
- 2010–2016: Ulrika Årehed Kågström
- 2016–2017: Anders Danielsson
- 2017–2023: Martin Ärnlöv
- 2023–2024: Anders Pedersen (tillförordnad)
- 2024–idag: Ulrika Modéer
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ ”Råd och hjälp med efterforskning”. Röda korset. https://www.rodakorset.se/var-hjalp-i-sverige/asyl-och-migration/efterforskning/rad-och-hjalp-efterforskning/. Läst 14 december 2023.
- ↑ roda-korset-arsberattelse-2023_webb.pdf (rodakorset.se)
- ↑ ”Röda Korset berättar: Förskingringen av Röda Korsets pengar 2009” (Pressmeddelande). Röda Korset. 6 juli 2009. Arkiverad från originalet den 5 november 2011. https://web.archive.org/web/20111105073222/http://www.redcross.se/RKSF/sfdesign.nsf/main?openagent&layout=nyheter&docid=0CB0874668480774C12575D2003405BC&menu0=3&menu1=%2F.
- ↑ Carlsson, Mattias (21 juni 2009). ”Lyxliv – för dina pengar”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5408772.ab.
- ↑ ”"Styrelser borde jobba gratis"”. SvD. 19 januari 2009. http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/sverige/styrelser-borde-jobba-gratis_7027115.svd. Läst 19 januari 2009.
- ↑ Om löner och arvoden på Svenska Röda korsets webbplats Arkiverad 25 juni 2017 hämtat från the Wayback Machine., läst 2017-06-24
- ↑ Sundevall, Fia (2011). Det sista manliga yrkesmonopolet : genus och militärt arbete i Sverige 1865-1989. sid. 39–40
- ↑ Sundevall, Fia (2011). Det sista manliga yrkesmonopolet : genus och militärt arbete i Sverige 1865-1989. sid. 43
- ↑ Sundevall, Fia (2011). Det sista manliga yrkesmonopolet : genus och militärt arbete i Sverige 1865-1989. sid. 39–45
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||
| |||||