Gio Petré

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Gio Petré
Åke Falck och Gio Petré i filmen Tärningen är kastad (1960).
Åke Falck och Gio Petré i filmen Tärningen är kastad (1960).
FöddAnn-Marie Birgitta Bengtsdotter Petré
1 november 1937 (84 år)
Tureberg, Sollentuna,
Stockholms län, Sverige Sverige
MakeLorens Marmstedt
(g. 1962–1966; hans död)
Lars-Erik Thunholm
(g. 2000–2006; hans död)
Betydande roller
Gabriella von Hook i Mannekäng i rött
IMDb

Gio Birgitta Petré[1], tidigare Petré Thunholm och Marmstedt[2][3], ursprungligen Ann-Marie Birgitta Bengtsdotter Petré, född 1 november 1937 i Tureberg i Sollentuna, är en svensk skådespelare. Numera är hon bosatt i Arvika kommun.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Petré filmdebuterade 1955 i Ragnar Frisks film Flottans muntergökar, samma år som hon började hon på Dramatens elevskola. Hon medverkade i ett 25-tal filmer, men avbröt filmkarriären i början på 1970-talet.

Under 1970-talet verkade hon som politisk opinionsbildare på högerkanten[4] och förde tillsammans med sin sambo Alf Enerström en kampanj mot Olof Palme.[5] Gio Petré och Alf Enerström var under åren 1974–1976 aktiva i Kristdemokraterna. De värvades av Alf Svensson och fungerade som dragplåster och affischnamn åt Kristdemokraterna och Alf Svensson under några valrörelser.[6]

Hon var först gift med producenten och regissören Lorens Marmstedt från 1962 till dennes död 1966. Därefter var hon sambo under 27 år med läkaren Alf Enerström, varpå hon år 2000 gifte sig för andra gången med bankdirektören Lars-Erik Thunholm, som avled 2006.

Gio Petré hade tillsammans med Marmstedt två barn, som bägge omkom i en husbrand strax efter dennes död. Tillsammans med Enerström har hon barnen Vanessa Petré (f. 1972), Tatjana Skårman Petré (f. 1973), Angela Petré Strecker (f. 1975) och Johan Petré (f. 1981).[7]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

TV-produktioner[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1960 Electrical girl Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Åke Falck Skansens friluftsteater[8]
Teresa Gisslan (The Hostage)
Brendan Behan
Per-Axel Branner Dramaten
1961 Blanche av Spanien Kung John (The Life and Death of King John)
William Shakespeare
Alf Sjöberg Dramaten
Ingrid Kattorna
Walentin Chorell
Mimi Pollak Dramaten

Radioteater[redigera | redigera wikitext]

Roller[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi
1960 Liza Han som sålde sin fru
David Tutaev
Staffan Aspelin[9]
Electrical Girl Kvartetten som sprängdes
Birger Sjöberg
Åke Falck[10]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sökning på Ratsit 8 juli 2013: Petré, Gio Birgitta
  2. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, Version 1.04, Sveriges Släktforskarförbund (2002).
  3. ^ Sveriges befolkning 1990, CD-ROM, Version 1.00, Riksarkivet (2011).
  4. ^ Bra Böckers Film- och TV-lexikon, 1985, Bra Böcker, band 2, sida 337.
  5. ^ Ericson Uno, Engström Klas, red (1992). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12 Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. Libris 7665090. ISBN 9177522702 
  6. ^ Kristdemokraterna en bedrövlig historia, artikel av Karl N. Alvar Nilsson 2011-07-15. Läst 5 oktober 2020.
  7. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100612150459/http://www.realtid.se/ArticlePages/201005/05/20100505170016_Realtid460/20100505170016_Realtid460.dbp.asp. Läst 2 juni 2011. 
  8. ^ S B-l (23 juni 1960). ”Kvartetten som sprängdes”. Dagens Nyheter: s. 14. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-06-23/168/14. Läst 21 januari 2016. 
  9. ^ Radioprogrammet”. Dagens Nyheter: s. 47. 29 september 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-09-29/265/47. Läst 18 mars 2016. 
  10. ^ TV och radio”. Dagens Nyheter: s. 27. 24 december 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1960-12-24/350/27. Läst 18 mars 2016. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bra Böckers Film- och TV-lexikon, 1985, Bra Böcker, band 2, sida 337.
  • Ericson Uno, Engström Klas, red (1992). Myggans nöjeslexikon: ett uppslagsverk om underhållning. 12 Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. Libris 7665090. ISBN 9177522702 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]