Hoppa till innehållet

Gliese 1

Från Wikipedia
Gliese 1
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBildhuggaren
Rektascension00t 05m 24,4279 s[1]
Deklination-37° 21′ 26,503″[1]
Skenbar magnitud ()+8,57 (v)[2]
Stjärntyp
SpektraltypM2 V[3]
U–B+1,04[4]
B–V+1,46[4]
VariabeltypBY Draconis[5]
Astrometri
Radialhastighet ()+23,6 ± 2[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +5 633,95[1] mas/år
Dek.: -2 336,69[1] mas/år
Parallax ()230,0970 ± 0,0362[7]
Avstånd14,175 ± 0,002  (4,3460 ± 0,0007 pc)
Absolut magnitud ()+10,35[8]
Detaljer
Massa0,33 ± 0,07[9] M
Radie0,33 ± 0,06[9] R
Luminositet0,15+0,007-0,005[9] L
Temperatur3 478 ± 68[9] K
Metallicitet-0,26 ± 0,09 (Fe/H)[9] dex
Vinkelhastighet4,8[10] km/s
Ålder8,27[9] miljarder år
Andra beteckningar
HD 225213, AC2000 3152964, CD-37 15492, CPD-37 9435, G 267-25, GJ 1, HIC 439, HIP 439, IRAS 00027-3737, LHS 1, 2MASS J00052423-3721257, NLTT 134, NSV 15017, PLX 5817, SAO 192348, TYC 6995-1264-1, WISEA J000529.35-372151.0, YZC 29 15, [GKL99] 1, Gaia DR2 2306965202564506752, Gaia EDR3 2306965202564744064 [11][2]

Gliese 1 är en ensam stjärna i södra delen av stjärnbilden Bildhuggaren. Den har en skenbar magnitud av +8,57 och kräver ett teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Releaase 2 på ca 230[7] mas beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 14,2 ljusår (ca 4,3 parsec) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk hastighet av ca 24 km/s.[6]

Stjärnans stora egenrörelse dokumenterades först av Benjamin Gould 1885. Vid den tiden identifierades stjärnan som Cordoba Z.C. 23h 1584.[12] Eftersom den låg mycket nära ursprunget till de astronomiska högra uppstigningskoordinaterna under 1950-epoken blev den den första stjärnan i både Gliese Catalogue of Nearby Stars och Luyten Half-Second star catalogues.[13][14]

Gliese 1 är en röd till orange stjärna i huvudserien av spektralklass M2 V,[3] men upp till M4.0 V enligt olika källor.[15] Den har en massa av ca 0,33 solmassa[9], en radie av ca 0,33[9] solradie och avger från dess fotosfär energi som är ca 0,015[9] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 3 500 K.[9]

Stjärnan misstänks vara en variabel stjärna av typen BY Draconis-variabel med den provisoriska variabelbeteckningen NSV 15017.[5] Den misstänks också vara en flarestjärna,[16] som likt andra stjärnor av denna typ också avger röntgenstrålning.[17] Temperaturerna i lagren i stjärnans atmosfär har mätts.[18]

Gliese 1 har undersökts för en följeslagare i omloppsbana med hjälp av speckle interferometri i den nära infraröda delen av spektrumet. Ingen följeslagare hittades dock till en magnitudgräns på 10,5 vid 1 AE från primärstjärnan, ut till en magnitudgräns på 12,5 vid 10 AE.[19] Mätningar av radiell hastighet har inte heller avslöjat närvaron av en följeslagare som kretsar kring denna stjärna. Sökningen utesluter en exoplanet med några jordmassor som kretsar i den beboeliga zonen, eller en planet med Jupitermassa som kretsar vid en radie av 1 AE eller mindre. Den radiella hastigheten uppvisar liten eller ingen variabilitet, med en mätprecision på mindre än 20 m/s.[20]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Gliese 1, 27 juni 2022.
  1. ^ [a b c d] Perryman, M. A. C.; et al. (1997). "The Hipparcos Catalogue". Astronomy & Astrophysics. 323: L49–L52. Bibcode:1997A&A...323L..49P.
  2. ^ [a b] "NSV 15017 -- Flare Star". SIMBAD. Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2006-06-12.
  3. ^ [a b] Houk, N.; Swift, C. (1982). "Michigan catalogue of two-dimensional spectral types for the HD Stars". Michigan Spectral Survey. 3. Bibcode:1982MSS...C05....0H.
  4. ^ [a b] Cousins, A. W. J. (1973). "UBV Photometry of Some Southern Stars (Third List)". Monthly Notes of the Astronomical Society of Southern Africa. 32 (2): 43–48. Bibcode:1973MNSSA..32...43C.
  5. ^ [a b] "General Catalogue of Variable Stars NSV 15017". Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2009-12-14.
  6. ^ [a b] Wilson, R. E. (1953). "General Catalogue of Stellar Radial Velocities". Carnegie Institution of Washington: 0. Bibcode:1953GCRV..C......0W.
  7. ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (2021). "Gaia Early Data Release 3: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 649: A1. arXiv:2012.01533. Bibcode:2021A&A...649A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202039657. S2CID 227254300. (Erratum: doi:10.1051/0004-6361/202039657e). Gaia EDR3 record for this source at VizieR.
  8. ^ Schmitt, JHMM; Liefke, C (April 2004). "NEXXUS: A comprehensive ROSAT survey of coronal X-ray emission among nearby solar-like stars". Astron. Astrophys. 417 (2): 651–65. arXiv:astro-ph/0308510. Bibcode:2004A&A...417..651S. doi:10.1051/0004-6361:20030495. S2CID 17464039.
  9. ^ [a b c d e f g h i j] Maldonado, J.; Micela, G.; Baratella, M.; d'Orazi, V.; Affer, L.; Biazzo, K.; Lanza, A. F.; Maggio, A.; González Hernández, J. I.; Perger, M.; Pinamonti, M.; Scandariato, G.; Sozzetti, A.; Locci, D.; Di Maio, C.; Bignamini, A.; Claudi, R.; Molinari, E.; Rebolo, R.; Ribas, I.; Toledo-Padrón, B.; Covino, E.; Desidera, S.; Herrero, E.; Morales, J. C.; Suárez-Mascareño, A.; Pagano, I.; Petralia, A.; Piotto, G.; Poretti, E. (2020). "HADES RV programme with HARPS-N at TNG. XII. The abundance signature of M dwarf stars with planets". Astronomy and Astrophysics. 644: A68. arXiv:2010.14867. Bibcode:2020A&A...644A..68M. doi:10.1051/0004-6361/202039478. S2CID 225094682.
  10. ^ Schröder, C.; Reiners, Ansgar; Schmitt, Jürgen H. M. M. (January 2009). "Ca II HK emission in rapidly rotating stars. Evidence for an onset of the solar-type dynamo". Astronomy and Astrophysics. 493 (3): 1099–1107. Bibcode:2009A&A...493.1099S. doi:10.1051/0004-6361:200810377.
  11. ^ GJ 1 (unistra.fr) Hämtad 2022-06-28.
  12. ^ Gould, B. (1885). "Star with large proper motion, in Sculptor". Astronomische Nachrichten. 111 (16): 255. Bibcode:1885AN....111..255G. doi:10.1002/asna.18851111612.
  13. ^ Gliese, W. (1969). "Catalogue of Nearby Stars". Veröffentlichungen des Astronomischen Rechen-Instituts Heidelberg. 22: 1. Bibcode:1969VeARI..22....1G.
  14. ^ Luyten, W. J. (1976). LHS (Luyten half-second) Catalogue. Minneapolis, Minnesota: University of Minnesota. Bibcode:1976lhsc.book.....L.
  15. ^ M1.5: SIMBAD. M3: Gautier, Thomas N., III; et al. (2007). M3: Schmitt, J. H. M. M.; et al. (2004). M4: Eggen, Olin J. (1996) M4: Pasinetti-Fracassini, L. E.; et al. (2001).
  16. ^ Pasinetti Fracassini, L. E.; Pastori, L.; Covino, S.; Pozzi, A. (February 2001). "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS) - Third edition - Comments and statistics". Astronomy and Astrophysics. 367 (2): 521–524. arXiv:astro-ph/0012289. Bibcode:2001A&A...367..521P. doi:10.1051/0004-6361:20000451. S2CID 425754. Note: Search the VizieR catalogue II/224 for HD 225213.
  17. ^ Schmitt, JHMM; Fleming, TA; Giampapa, MS (September 1995). "The X-ray view of the low-mass stars in the solar neighborhood". Astrophys. J. 450 (9): 392–400. Bibcode:1995ApJ...450..392S. doi:10.1086/176149.
  18. ^ E. Lexen; R. Wehrse; J. Liebert; M. S. Bessell (January 2010). "The outer atmospheric layers of the early M dwarf Gliese 1". Astronomy and Astrophysics. 509: A101. Bibcode:2010A&A...509A.101L. doi:10.1051/0004-6361/200912434.
  19. ^ Leinert, C.; Henry, T.; Glindemann, A.; McCarthy, D. W., Jr. (September 1997). "A search for companions to nearby southern M dwarfs with near-infrared speckle interferometry". Astronomy and Astrophysics. 325: 159–166. Bibcode:1997A&A...325..159L.
  20. ^ Zechmeister, M.; Kürster, M.; Endl, M. (October 2009). "The M dwarf planet search programme at the ESO VLT + UVES. A search for terrestrial planets in the habitable zone of M dwarfs". Astronomy and Astrophysics. 505 (2): 859–871. arXiv:0908.0944. Bibcode:2009A&A...505..859Z. doi:10.1051/0004-6361/200912479. S2CID 16845441.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]