Granbarkborre

Från Wikipedia
Version från den 27 oktober 2015 kl. 08.14 av RomulusBot (Diskussion | Bidrag) (Enl begäran på Wikipedia:Robothjälp, replaced: LinnaeusLinné med AWB)
Granbarkborre
Larv, puppa och vuxen individ av granbarkborre
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamLeddjur
Arthropoda
KlassInsekter
Insecta
OrdningSkalbaggar
Coleoptera
UnderordningAllätarbaggar
Polyphaga
FamiljBarkborrar
Scolytidae
SläkteIps
ArtGranbarkborre
I. typographus
Vetenskapligt namn
§ Ips typographus
AuktorLinné, 1758
Hitta fler artiklar om djur med

Granbarkborre (Ips typographus), är en art i insektsordningen skalbaggar som tillhör familjen barkborrar. Den kallas ibland även för åttatandad barkborre.

Kännetecken

Granbarkborren har en kroppslängd på 4,5 till 5,5 millimeter. Färgen är mörkbrun. På varje täckvinges bakre del finns en urgröpning som kantas av fyra så kallade "tänder".

Utbredning

I Sverige finns granbarkborren i så gott som hela landet.

Levnadssätt

Förökningen sker genom att hanen gräver sig genom barken på en gran och gör en så kallad yngelkammare under barken, där parningen sker. Honan gräver sedan en eller flera gångar ut från yngelkammaren. Där lägger hon sina ägg och efter kläckningen gör larverna egna gångar vinkelrätt mot den ursprungliga gången. På detta sätt uppstår det för arten karakteristiska gnagmönstret på träet direkt under barken. Från yngelkammaren och utåt, kan man tydligt se hur varje larvgång blir större ju längre ut man kommer. Detta beror på att larven växer och utvecklas till flygfärdig insekt. Varje larvgång avslutas följaktligen sedan med ett utflygshål.

Förhållande till människor

Granbarkborren kan uppträda som en svår skadeinsekt på gran. Den angriper främst försvagade granar, men även obarkat timmer kan bli angripet. Det är därför viktigt att obarkat virke inte får ligga kvar i skogen alltför länge. I synnerhet i samband med stormfällning av granskog kan massförökning ske och då finns risk för att även friska träd angrips. Timmer och massaved får nedsatt kvalitet, eftersom granbarkborren för med sig blånadssvampar som missfärgar splintveden. I den svenska skogsvårdslagen finns anvisningar om hur stor volym per hektar av vindfällda granar och hur länge obarkat virke får lagras i skogen.[1] Träd som granbarkborren dödat utgör livsrum för en lång rad organismer under många år. Klibbticka koloniserar döda granar och en rad insekter lever i dess fruktkroppar och den mycelrika veden.

Referenser

Noter

  1. ^ Skogsvårdslagstiftningen - Allmänna råd rörande 29 §.

Tryckta källor

  • Mandahl-Barth, Georg; Coulianos Carl-Cedric, Anthon Henning (1995). Vad jag finner i skogen. Färgserien, 99-0106281-0 (6., [omarb.] uppl.). Stockholm: Norstedt. Libris 7156886. ISBN 91-1-953082-X (inb.)