Grundstam

Från Wikipedia

En grundstam används vid ympning av olika fruktvarieteter. Grundstammen utgörs av rotsystemet och den delen av trädet som befinner sig under ympningsstället. Grundstammar används vid odling av de flesta olika sorters fruktträd, bland annat äpplen och plommon. Men även vid odling av rosor.

Starkväxande[1] grundstammar ger i allmänhet större träd med god jordförankring och stadiga grenar.

Svagväxande' grundstammar ger mindre träd med klenare rotsystem som gör att trädet inte står lika stadigt.

Körsbär[redigera | redigera wikitext]

Prunus avium[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande, ger stora träd med god förankring i jorden. Något senare fruktsättning. God härdighet, upp till zon 5. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Gisela 5´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande. Träden blir endast 35% av storleken jämfört med P. avium. Börjar bära frukt tidigt, 2-3 år efter plantering. Mycket god härdighet, till zon 6. Bildar inga rotskott. Planteringsyta 9-12 m2 .

Plommon[redigera | redigera wikitext]

Prunus cerasifera körsbärsplommon[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande med god jordförankring. Något senare fruktsättning. God härdighet. Planteringsyta 15-20 m2

Prunus `St. Julien´[redigera | redigera wikitext]

En mer svagväxande grundstam än P cerasifera. Träden blir 70 % av storleken jämfört med P cerasifera. Börjar bära frukt 3-4 år efter planteringen. Mycket god härdighet. Planteringsyta 10-15 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Pixy´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande och härdig. Träden blir endast 30 % av storleken med P cerasifera. Börjar bära frukt redan 2-3 år efter plantering. Mycket god härdighet. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån.

Päron[redigera | redigera wikitext]

Pyrus communis[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande, ger stora träd med bra rot och god jordförankring. Fruktsättningen kan ta några år. God härdighet. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Pyrus communis `Pyrodwarf´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande och härdig. Bär frukt tidigare, efter 3-4 år. God härdighet. Planteringsyta 8-12 m2 beroende på sort och jordmån.

Äpple[redigera | redigera wikitext]

Frögrundstammar[redigera | redigera wikitext]

Antonovka är en frögrundstam, starkväxande och härdig – vanligast i Finland[2] Andra sorter som har använts i Sverige är kärnor från franska cideräpple, Äpplesorterna Grahams Jubileumsäpple och Socker-Miron. Både Antonovka och Socker-Miron har bra vinterhärdighet.[3] Northern Spy frögrundstam är blodlusreistent.[4] Denna har använts vid framtagning av MM-grundstammarna. Frön från triploida äpplesorter går ej att använda.[5]

A2[redigera | redigera wikitext]

Svenskt. Den vanligaste grundstammen. Ger en kraftig tillväxt och stadig rot med god jordförankring. Bra härdighet. Trädet står stadigt och ger god skörd, det tar cirka fyra år innan det bär frukt. Grundstammens härdighet upp till zon 1-5(6). Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och beskärning. A2 har forskats fram av Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (därav A:et). Den är härdigare än de flesta andra grundstammar på marknaden och lämpar sig därför mycket bra i nordligare klimat så som i Sverige. Träden är ca 80% av fröplantor av Antonovka. Ett äppleträd på grundstammen A2 kan bli 100 år. A2 är mycket mottaglig för päronpest. [6]

B9[redigera | redigera wikitext]

Ryskt. Är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så stödstolparna bör sitta kvar hela trädets livstid. Trädet börjar bära frukt tidigt. Har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån. B9 ganska svagväxande träd där frukterna är lättåtkomliga. Den passar även mycket bättre i en liten villaträdgård än ett mer starkväxande träd. I torra områden är det viktigt att vattna eftersom rotsystemet är litet. De här grundstammarna är lämpliga om man vill göra en äppelhäck. Plantera med 80 cm mellanrum efter en spalje så får man plats med många sorter. Träden bär ofta redan vid två års ålder. Träden blir troligen inte äldre än 20 år.

B118[redigera | redigera wikitext]

Rysk, härdig grundstam. Trädet blir ca 60% av Antonovka. Bra rotsystem. Lämpligt underlag för ett medelstort träd i kalla områden.

Malus B396[redigera | redigera wikitext]

Likt B9. Odlingsträd, klarar -34 °C

B491[redigera | redigera wikitext]

Likt B9. Odlingsträd, ca 1 m mellan plantorna 15-25 år

Bemali[redigera | redigera wikitext]

Mera svagväxande än M26 ca 1,5 meter hög (avsedda för balkonger)

Lunds Doucin[redigera | redigera wikitext]

En dansk kraftigväxande grundstam.[7]

M4[redigera | redigera wikitext]

Den vanligaste grundstammen i Sverige för svagväxande träd fram till omkring år 1950. Kallas även för Gul Doucin.[8] Ger mer starkväxande träd än M9. Träden bär typiskt ett år senare än M9. Nackdelen är att träden ibland blåser omkull. Ger träd som är 47% av A2.[9]

M1 M2 M5[redigera | redigera wikitext]

Har i liten utsträckning använts i Sverige.

M13[redigera | redigera wikitext]

Lika kraftigväxande och senbärande som fröstam.[10]

M16[redigera | redigera wikitext]

Ketzinder Ideal. Är lika kraftigväxande som fröstam. Men ger ett mer enhetligt resultat.

M7[redigera | redigera wikitext]

Relativt kraftig tillväxt, måttlig produktivitet. Ger träd som är 67% av A2.[9]

M9[redigera | redigera wikitext]

M9 är en mycket svagväxande grundstam ca 30% av Antonovka. Rotsystemet är klent och trädet behöver stöd hela livet, samt är känsligt mot torka. M9 är den vanligaste grundstammen i moderna, kommersiella äppelodlingar. Där sätter man träden med 80-100cm mellanrum. Trädet bär snabbt vilket är viktigt i en kommersiell odling. Vill man göra en enkel frukthäck så är M9 bra. Räkna inte med att trädet blir äldre än max 20 år. Tyvärr så är den bara härdig i zon1 (2)[11]

M26[redigera | redigera wikitext]

M26 är en engelsk grundstam som ger ett ganska litet träd ca 40% av Antonovka. Relativt kort livslängd.

M27[redigera | redigera wikitext]

Mycket svagväxande, bra och tidig produktivitet

MM104[redigera | redigera wikitext]

Ger träd som är 74% av A2.[9]

MM106[redigera | redigera wikitext]

MM106 är en engelsk grundstam (korsning mellan Northern Spy och M1) som inte är lika härdig som A2. Trädet kan planteras med 2000 träd/hektar. Trädet blir 53% av A2.[9] Trädet välter inte lika lätt som med M4. Ger mindre skorv än M9. Tål torka bättre än B9 och M9.[12] Räkna med att trädet bara blir 20-30 år.

MM111[redigera | redigera wikitext]

MM111 är en engelsk grundstam(korsning mellan Northern Spy och Merton 793).Kraftig tillväxt, med ganska bra produktivitet[13]

P22[redigera | redigera wikitext]

En polsk grundstam. Extremt svagväxande, med bra produktivitet. Känsligt mot torka.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Grundstammar fruktträd”. Arkiverad från originalet den 9 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180209063109/http://www.rangedala-plantskola.se/media/wysiwyg/Tips/grundstammar.pdf. Läst 8 februari 2018. 
  2. ^ ”Frukt & Bär - www.tyreso-tradgardssallskap.se”. 123minsida.se. Arkiverad från originalet den 16 oktober 2016. https://web.archive.org/web/20161016221552/http://www.tyreso-tradgardssallskap.se/12121693. Läst 8 februari 2018. 
  3. ^ Frukt i år 1957.
  4. ^ Frukt i år 1958.
  5. ^ SPF, årsskrift, 1957.
  6. ^ Rootstock for fruit crops, 1987.
  7. ^ Fruktodlaren
  8. ^ Fruktodlaren, olika årgångar
  9. ^ [a b c d] Frukt och bärodling 1979.
  10. ^ SPF årsskrift, 1945.
  11. ^ ”Äppelsorter - Handbok” (på svenska). handbok.alternativ.nu. Arkiverad från originalet den 8 februari 2018. https://web.archive.org/web/20180208183025/http://handbok.alternativ.nu/Odling/Frukt_och_b%C3%A4r/%C3%84ppelsorter. Läst 8 februari 2018. 
  12. ^ Mine æbler, Ritt Bjerregaard, 2003.
  13. ^ ”Fruktodling och efterskördsbehandling - SLU”. https://pub.epsilon.slu.se/11870/7/tahir_ibrahim_150213.pdf. Läst 18 december 2018.