Grundstam

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

En grundstam används vid ympning av olika fruktvarieteter. Grundstammen utgörs av rotsystemet och den delen av trädet som befinner sig under ympningsstället. Grundstammar används vid odling av de flesta olika sorters fruktträd, bland annat äpplen och plommon. Men även vid odling av rosor.

Starkväxande[1] grundstammar ger i allmänhet större träd med god jordförankring och stadiga grenar.

Svagväxande grundstammar ger mindre träd med klenare rotsystem som gör att trädet inte står lika stadigt. Vi rekommenderar att stödstolparna till svagväxande träd får sitta kvar vid trädet hela dess livstid (använd impregnerade stolpar). Svagväxande grundstammar gör att trädet oftast börjar bära frukt i tidigare ålder, men när fruktsättningen börjar beror också på sorten. De är också lämpliga att använda om du vill spaljera trädet. Träd på svagväxande grundstammar har kortare livslängd.

Körsbär[redigera | redigera wikitext]

Prunus avium[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande, ger stora träd med god förankring i jorden. Något senare fruktsättning. God härdighet, upp till zon 5. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Gisela 5´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande. Träden blir endast 35% av storleken jämfört med P. avium. Börjar bära frukt tidigt, 2-3 år efter plantering. Mycket god härdighet, till zon 6. Bildar inga rotskott. Planteringsyta 9-12 m2 .

Plommon[redigera | redigera wikitext]

Prunus cerasifera körsbärsplommon[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande med god jordförankring. Något senare fruktsättning. God härdighet. Planteringsyta 15-20 m2

Prunus `St. Julien´[redigera | redigera wikitext]

En mer svagväxande grundstam än P cerasifera. Träden blir 70 % av storleken jämfört med P cerasifera. Börjar bära frukt 3-4 år efter planteringen. Mycket god härdighet. Planteringsyta 10-15 m2 beroende på sort och jordmån.

Prunus `Pixy´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande och härdig. Träden blir endast 30 % av storleken med P cerasifera. Börjar bära frukt redan 2-3 år efter plantering. Mycket god härdighet. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån.

Päron[redigera | redigera wikitext]

Pyrus communis[redigera | redigera wikitext]

Starkväxande, ger stora träd med bra rot och god jordförankring. Fruktsättningen kan ta några år. God härdighet. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån.

Pyrus communis `Pyrodwarf´[redigera | redigera wikitext]

Svagväxande och härdig. Bär frukt tidigare, efter 3-4 år. God härdighet. Planteringsyta 8-12 m2 beroende på sort och jordmån.

Äpple[redigera | redigera wikitext]

Antonkova[redigera | redigera wikitext]

Är en frögrundstam, starkväxande och härdig – vanligast i Finland[2]

A2[redigera | redigera wikitext]

Svenskt. Den vanligaste grundstammen. Ger en kraftig tillväxt och stadig rot med god jordförankring. Bra härdighet. Trädet står stadigt och ger god skörd, men det kan ta några år innan det bär frukt. Grundstammens härdighet upp till zon 6. Planteringsyta 15-25 m2 beroende på sort och jordmån. A2 har forskats fram av Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp (därav A:et). Den är härdigare än de flesta andra grundstammar på marknaden och lämpar sig därför mycket bra i nordligare klimat så som i Sverige. Träden är ca 80% av fröplantor av Antonovka. Ett äppleträd på grundstammen A2 kan bli 100 år.

B9[redigera | redigera wikitext]

Ryskt. Är en svagväxande grundstam som ger ett mindre träd, endast 35 % av storleken jämfört med A2. Roten blir svagare och jordförankringen inte lika stark så stödstolparna bör sitta kvar hela trädets livstid. Trädet börjar bära frukt tidigt. Har den bästa härdigheten av alla grundstammar. Planteringsyta 6-8 m2 beroende på sort och jordmån. B9 ganska svagväxande träd där frukterna är lättåtkomliga. Den passar även mycket bättre i en liten villaträdgård än ett mer starkväxande träd. I torra områden är det viktigt att vattna eftersom rotsystemet är litet. De här grundstammarna är lämpliga om man vill göra en äppelhäck. Plantera med 80 cm mellanrum efter en spalje så får man plats med många sorter. Träden bär ofta redan vid två års ålder. Träden blir troligen inte äldre än 20 år.

B118[redigera | redigera wikitext]

Rysk, härdig grundstam. Trädet blir ca 60% av Antonovka. Bra rotsystem. Lämpligt underlag för ett medelstort träd i kalla områden.

Malus B396[redigera | redigera wikitext]

Likt B9. Odlingsträd, klarar -34 °C

B491[redigera | redigera wikitext]

Likt B9. Odlingsträd, ca 1 m mellan plantorna 15-25 år

Bemali[redigera | redigera wikitext]

Mera svagväxande än M26 ca 1,5 meter hög (avsedda för balkonger)

M9[redigera | redigera wikitext]

M9 är en mycket svagväxande grundstam ca 30% av Antonovka. Rotsystemet är klent och trädet behöver stöd hela livet. M9 är den vanligaste grundstammen i moderna, kommersiella äppelodlingar. Där sätter man träden med 80-100cm mellanrum. Trädet bär snabbt vilket är viktigt i en kommersiell odling. Vill man göra en enkel frukthäck så är M9 bra. Räkna inte med att trädet blir äldre än max 20 år. Tyvärr så är den bara härdig i zon1 (2)[3]

M26[redigera | redigera wikitext]

M26 är en engelsk grundstam som ger ett ganska litet träd ca 40% av Antonovka. Relativt kort livslängd.

MM106[redigera | redigera wikitext]

MM106 är en engelsk grundstam som inte är lika härdig som A2. Trädet blir ca 60% av Antonovka. Räkna med att trädet bara blir 20-30 år.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Grundstammar fruktträd”. http://www.rangedala-plantskola.se/media/wysiwyg/Tips/grundstammar.pdf. Läst 8 februari 2018. 
  2. ^ ”Frukt & Bär - www.tyreso-tradgardssallskap.se” (på sv-SE). 123minsida.se. http://www.tyreso-tradgardssallskap.se/12121693. Läst 8 februari 2018. 
  3. ^ ”Äppelsorter - Handbok” (på sv-se). handbok.alternativ.nu. http://handbok.alternativ.nu/Odling/Frukt_och_b%C3%A4r/%C3%84ppelsorter. Läst 8 februari 2018.