Äpple

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Äpplen)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om äpple. För trädet, se äppelträd.
Äpple
Red Apple.jpg

Ett äpple av sorten Gala.


Äpple är frukten från trädgårdsapel, Malus domestica, en domesticerad art i familjen rosväxter som är ett av de mest odlade fruktträden. Arten ingår i apelsläktet och familjen rosväxter.[1][2] Det är ett fruktträd som har odlats i Asien och Europa i tusentals år och som förekommer i mer än 1 000 sorter.

Det är inte fastställt vilken eller vilka av flera möjliga arter i släktet Maʹlus som ingår i kulturväxten.[3] Tidigare ansågs arten vildapel (M. sylvestris) ha spelat en stor roll i utvecklingen av äpple, men numera anses en annan art, M. sieversii från Centralasien ha spelat större roll.[4] Äpple- eller Äppel- Båda formerna förekommer i sammansatta ord. Dagstidningssökningar gav 100 svar på Äppelvecklare och 77 svar på Äpplevecklare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Det finns belägg för att ympning av äpplen har förekommit i minst 2 000 år. Talrika fynd av äppelrester har gjorts vid boplatser från yngre stenåldern och bronsåldern i Centraleuropa. Om äppelodlingar i Grekland och i romerska riket berättar de homeriska hymnerna.[3]

I Norden nämns äpplen tidigast i Snorre Sturlassons Edda. Under medeltiden förekom tillverkning av äppelvin i Norden.[3] Redan i skrifter från Babylon som skapades 800 år före Kristus betecknas äpplet som medicinalväxt. Samma gäller för skrifter från medeltiden. De äpplesorter som användes vid dessa tider hade troligtvis en annan smak än dagens äpplesorter, de var oftast syrligare, grövre och hade större mängd garvsyra. Ibland går det inte att avslöja vad de gamla skrifterna syftade på. Men som exempel har påståtts att frukt med skal är ett laxermedel och kan döda vissa skadliga bakterier.[5] På åland har äppelkärnor hittats på en 5000 år gammal boplats.[6]

De äldsta beskrivningarna av äppelsorter i Europa kommer från ett brittiskt kloster år 1204.[7] Européer förde med sig äpplet till sina kolonier, såsom Australien och Amerika.[8]

I Sverige har man hittat ett förkolnat äpple vid utgrävningar i Alvastra nära Omberg i Östergötland som är daterat till 2 500 år f.Kr. Under vikingatiden åt man också mycket äpple.[7] I Cajsa Wargs kokbok från 1755 finns det ett recept på skånsk äppelkaka med äppelmos.[9]

Äpplen har länge ansetts vara nyttiga. I Storbritannien lyder ett gammalt talesätt An apple a day keeps the doctor away (svenska: Ett äpple om dagen är bra för magen). Även tillägget And ten a day gives you a tooth decay (Tio om dagen till mål ger dig i tänderna hål) förekommer. Under 1950-talet myntades i Sverige begreppet Tänderna borsta var morgon och kväll – ät gärna ett äpple men ej karamell.

Skånsk äppleodling[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1800-talet var de flesta äppleodlingar i Skåne små. Den största var troligtvis den vid Bäckaskogs slott med 1200 fruktträd år 1870. År 1888 startar två stora äppleodlingar i Skåne; 1. Henric Åkesson startar en odling vid Karakås, Kivik,Södra Mellby socken. Denna odling kom efter några år att omfatta 4000 fruktträd. 2. En odling benämnd Helmershus i Tomarp, Österlövs socken, nära Ekestads järnvägsstation. Denna odling startades av Sven Helmer Örtengren och omfattade 33 tunnland. Största fruktodlingen i Skandinavien. Antalet fruktträd var som mest 7000-8000. Här odlades följande huvudsorter; Ananasrenett, Belle de Boskoop Blenheim, Borgherre, Cox Pomona, Cox Orange, Gravensteiner, Guldparmän, Gul Richard, Guldrenett, Harberts renett, Kalmar Glasäpple, Kanadarenett, Läderrenett, Melon, Maglemer, Pricess Noble, Rhode Island Greening och Tornpipping. Övriga sorter bland annat Alexander, Charlamowsky, Grågylling, Parkers grå Pipping, Ecklinville, Bramley, Lord Grosvenor, Queen, och Amerikansk Melon. Dessutom odlades 60 päronsorter. År 1895 uppfördes ett slott. Efter att ha drabbats svårt av fruktträdskräfta år 1894 och skorv år 1895 började han att bespruta träden. Troligtvis först i Sverige. År 1900 gav odlingen 160 kubikmeter frukt och År 1902 80 kubikmeter frukt.I början av 1930-talet i medeltal 250 ton.[10][11][12] Vid Småryd, Båstad planterades omkring 3600 träd år 1907. År 1930 fanns det i Sverige 4164682 äppleträd, därav 454535 i Malmöhus län, 228449 i Kalmar län 274846 i skaraborgs län, 304732 i Östergötland, och 305226 i Kristianstads län. De flesta träden fanns i hemträdgårdar.[13] Äppleskörd år 1943 i några skånska fruktodlingsdistrikt(yrkesodlingar); Båstad 365 ton, Kivik, 757 ton, Näsum, 131 ton, Vånga 356 ton.[14] Äppleodlingen i Södra Mellby socken nådde sitt maximum år 1975 med 417 hektar.

Pris

Priset för några äpplesorter kring sekelskiftet 1899/1900. Öre per liter: Kaniker 25, Alexander 20, Borgherre 18, Langtons Makalösa 18, Baronäpple 15, Hallonäpple=Grand Richard 20, Guldparmän 25, Smultronäpple=Röd sommarkalvill 25, Melon 25, Stenkyrke 25, Gravensteiner 25.[15][16] För Vit Vinterkalvill importerad från tyskland fick man betala 2kr och 50 öre för ett enda äpple.[17]

Bästa jorden[redigera | redigera wikitext]

I slutet av 1800-talet undersökte Leonard Holmström var i Skåne äppleträden växte bäst och gav äpple med den bästa aromen. På de platser där jorden bestod av lerig morängrus. Marken fick inte vara för fuktig. I Skåne fann han 4 sådana områden; 1. Mellan kivik och stenshuvud. 2. Vid Båstad 3.Spridda områden mellan Önnestad och Östra Sönnarslöv. 4. Fjälkestad, Österslöv, Arkelstorp, Villands Vånga.[18] Åren 1920-1930 gjorde Sveriges pomologiska förening en undersökning angående skördens storlek och äpplenas kvalité på olika platser i Sverige. Den bästa kvalitén på äpplena fanns vid Rosersberg Linköping. Undersökningen var inte särskilt vetenskaplig eftersom träden var olika gamla, hade gödslats olika och enbart två skånska fruktodlare var med(Småryd, Båstad och Vrams Gunnarstorp.[19]

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Trädet[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Äppelträd
Äpplen på ett äppelträd

Trädet, ibland kallat apel, är relativt litet, cirka 5–12 meter högt, med en rikt förgrenad krona. Det översållas i maj–juni av vita eller rosa blommor.

I Sverige finns två äppelarter som räknas till vår vilda flora: vildapel (Malus silvestris) och apel eller äppelträd (Malus domestica). Apeln härstammar ursprungligen från Malus sieversii som ännu växer vild i Centralasiens bergstrakter. När och hur apeln kom till Sverige vet vi inte, kanske via människor som kom invandrande.

I mitten av 1900-talet var det vanligt att plantera äppleträd på vildstam med ett avstånd av 8x8 meter och träd på dvärgstam, med ett avstånd på 4x4 meter.[20] Förr fick äppelsorterna ofta namn efter yttre och inre egenskaper som kantäpple, glasäpple, hallonäpple, jordgubbsäpple, vinäpple, druväpple och järnäpple. Den vilda apeln förekommer i Norden ganska allmänt i lövdungar och hagar inom södra och mellersta Sverige och Norge (upp till Gästrikland och Trondheimsfjorden) samt sydvästliga Finland. Den finns också på skogskullar över hela Europa och Nordasien. Trädet behöver kyla på vintern. Därför odlas ej äpple nära ekvatorn. Det är heller inte möjligt att odla äpple inomhus i rumstemperatur.

Bladen[redigera | redigera wikitext]

I bladen sker fotosyntesen. För att åstadkomma ett äpple på 100 gram behövs 9 blad med en yta på vardera 22 kvadratcentimeter. Storleken och formen på bladen varierar mellan olika äpplesorter. Exempel på sorter med ovanligt stora blad: Bramley, Charles Ross, Mutsu, Bismark, Husmoder. Exempel på sorter med ovanligt små blad: Cox orange, Egremont russet, Jonathan, Guldparmän, Princess Noble. Exempel på sorter med avlånga blad: Gloster, Granny Smith, Rival.[21][22] I svensk odling finns det (2017) i medeltal 2 155 träd per hektar.[23]

Blommor Blommorna är olika stora på olika sorter. Blomningstiden beror på sorten, samt temperaturen på våren. År 1902 blommade äppelträden 3 veckor senare än normalt, vilket ledde till att de flesta äppelsorter ej blev fullmogna.

Skadedjur och sjukdomar[redigera | redigera wikitext]

Rådjur och sork vållar ibland skada på äppleträd. Insekter som Rönnbärsmal, Fruktträdsspinnkvalster, Äppelblomviveln och Äppelvecklare vållar vissa år stor skada. Vid år med dåligt med rönnbär angriper rönnbärsmalen äpple, vilket skedde i Sverige bland annat år 1918. Vissa sorter står bättre mot insektsangrepp än andra exempelvis Berner Rosenäpple.[24] Vanliga sjukdomar på äpple i Sverige är skorv(frukt och blad), mjöldagg(blad) och fruktträdskräfta(trädet). Päronpest(engelska fire blight) angriper hela trädet men är ovanlig i Sverige. Sorter som är mycket mottagliga för fruktträdskräfta är; Oranie, Prima, Priscilla, Ribston, Vit Astrakan, Vitgylling, Åkerö. Sorter med bra resistens mot fruktträdskräfta är Elstar, Filippa, Sävstaholm, Ölands Kungsäpple. Pricksjuka drabbar ibland vissa äpplesorter exempelvis Allington, Charles Ross, Cox Pomona, Fagerö, Flintinge, Grågylling, Hawthornden, Husmoder, Ivö, Jacques Lebel, Katja, Keswick Codlin, Peasgood Nonsuch, Queen, Reverend Wilks, Ribston, Riesenboiken, Rossvik, Springgrove Codlin, Venus, Wellington[25].[26][27] Stor motståndskraft mot pricksjuka har Berner Rosenäpple, Guldparmän, Guldrenett, Dronning Louise och Melon.[28] Olika typer av skador och röta kan uppstå vid lagring av äpple. Exempelvis gloeosporiumröta på Ivö och Linda.[29]

Väder[redigera | redigera wikitext]

Hagelstormar kan skada blomman och äpplet. Låg dagtemperatur under blomningen gör att de pollinerande insekterna ej flyger ut. För mycket regn kan ge upphov till skorvangrepp. Svag frost under blomningen gör att äpplena får en så kallad slips. Kraftig frost under blomningen gör att skörden uteblir. Kraftig blåst kan göra att äpplen ramlar ner i förtid. Vissa sorter är mer vindkänsliga än andra exempelvis; Blenheim, Borgherre, Filippa, Harberts Renett, James Grieve, Peasgood, Reverend Wilks, Röd Ananas, Röd Stjärnrenett, Signe Tillish, Skovfoged, Sparreholm och Åkerö.[30][31]

Marken[redigera | redigera wikitext]

De flesta äpplesorter vill ha en lätt jord med 5-10% ler. Det finns dock sorter som trivs bra på tung lerjord, exempelvis; Grahams Royal Jubilee.[32] Fuktig jord och fuktigt klimat gör att vissa sorter får fruktträdskräfta. [33]

Gödsling och kalkning Äppleskörden för varje år bort en viss mängd kalium som bör ersättas. Om markens pH-värde är mindre än 6 bör marken kalkas. En del pomologer anser att dolomitkalk bör användas. Vissa äpplesorter skall endast ha lite kvävegödning, exempelvis Åkerö, Berlepsch och Wealthy.[34] För mycket kvävegödning kan leda till fruktträdskräfta[35] samt dålig smak, dålig färg och pricksjuka.[36] En lämplig gödselgiva är 1,5kg kalium och 1 kg kväve per 100 kvadratmeter.[37] Brist på fosfor förekommer sällan. Att ha vitklöver(som är kvävefixerande) som mellangröda i en äppleodling, gör att odlingen kan bli självförsörjande på kväve.

Frukten[redigera | redigera wikitext]

Äpple
Äpplen av sorten Granny Smith
Näringsvärde per100 g
Vatten85,2 g
Energi56 kcal / 232 kJ
Protein0,3 g
Kolhydrater12,4 g
Varav sockerarter10,8 g
Kostfiber1,8 g
Fett0,1 g
Tiamin (B1)0,01 mg
Riboflavin (B2)0,02 mg
Niacin (B3)0,1 mg
Pyridoxin (B6)0,03 mg
Askorbinsyra (C)12 mg
Alfatokoferol (E)0,19 mg
Mineraler
Kalcium4 mg
Järn0,14 mg
Magnesium5 mg
Kalium115 mg
Natrium1 mg
Fosfor12 mg
Antioxidanter
β-karoten22 μg[38]

Sockerhalt i några äpplesorter[redigera | redigera wikitext]

Ananasrenett 14,8%, Baumanns renett 12,6%, Blenheim 12,9%, Belle de Boskoop 13,5%, Cox Orange 14,0%, Danziger Kantäpple 12,2%, Discovery 11,8%, Elstar 14,0%, Gloster 13,0%, Gravensteiner 11,5%, Grå fransk renett 17,0%, Gul Richard 12,0%, Ingrid Marie 14,7% Jonathan 13,1%, Kanadarenett 15,4%, Kasselrenett 14,3%, Rogers McIntosh 10,9%, Zuccalmaglio 13,9%.[39][40] Liksom för de flesta andra frukter består sockret av en blandning av glykos(druvsocker)22%, fruktos(fruktsocker)56% och sackaros(rörsocker)22%. Procentsiffrorna är typiska och varierar mellan olika äpplesorter.

Densitet[redigera | redigera wikitext]

Densiteten för ett äpple varierar mellan olika sorter; Ananasrenett 0,84, Berner Rosenäpple 0,76, Blenheim 0,76, Belle de Boskoop 0,82, Boiken 0,85, Discovery 0,81, Elstar 0,81, Gloster 0,80, Gravensteiner 0,81, Ingrid Marie 0,81,[40]

C-Vitamin[redigera | redigera wikitext]

C-vitaminhalten i olika äpplesorter kan variera från mindre än 2mg/100gram (Persikerött sommaräpple och Hampus) till över 40mg/100gram (Vit Vinterkalvill).[22]C-vitaminhalten varierar kraftigt mellan olika äpplesorter. Mycket C-vitaminrika(mg per 100 gram) sorter är: Vit Vinterkalvill 31,8, Ribston 30,6, Transparante de Croncels 26,4, Golden Noble 25,1.[41] Braeburn 24, Berlepsch 21.[42] Klimatet och markens näringsinnehåll gör att C-vitaminhalten varierar för en viss sort, exempel: Belle de Boskoop 6-21,2, Berlepsch 11-38, Braeburn 19-30, Cox Orange 5-19,6. Golden Delicious 5-17, Golden Noble 14-25, Jonathan 8,8-24,8, Ontario 16-36, Transparante de Croncels 18-40. [43] Sorter med mindre än 5mg C-vitamin per 100 gram enligt en svensk undersökning: Sävstaholm, Röd Ananas, Transparante blance, Lord Suffield, Åkerö, Gyllenkroks Astrakan, Arnmans gula Höstkalvill, Persikerött sommaräpple, Hampus, Stenbock.[44]

Förvaring

De som händer vid förvaring av äpple är 1. Att äpplet skrumpnar 2. Att syrahalten minskar 3. Olika typer av lagerskador, brunfärgning av fruktköttet och mögel. Detta fördröjs vid lägre temperatur. En äpplesort som håller en månad vid rumstemperatur, kan exempelvis hålla 2 månader vid plus 10 grader och 3 månader vid plus 3 grader. Lagom luftfuktighet i lagerlokalen är viktigt. Ruttnande äpple bör alltid sorteras bort, då de avger etengas som får de andra äpplena att mogna tidigare (allelopati).

Brunfärgning

Vid delning av ett äpple blir snittytan ibland brun på grund av oxidation av fenoler. Filippa, Röd Kanel och Eldrött duväpple har en svag tendens till brunfärgning, medan Berner Rosenäpple, Gul Richard, Ingrid Marie, James Grieve, Vit Astrakan, Lord Suffield och Ribston har en mycket stark tendens till brunfärgning. Laxton Superb, Lord Lambourne, Lökäpple, Maglemer, Purpurella, Röd Kanel och Summerred och Gloster blir inte bruna.[45] Kartgallring

Vissa äpplesorter behöver kartgallras( vissa äpplekart plockas bort), då de sätter för mycket äpplekart i förhållande till mängden blad och trädets storlek. Kemisk kartgallring har använts i utlandet. Utebliven kartgallring leder till små äpple. Numera så undviks sorter som behöver kartgallras i yrkesodlingar. Exempel på sorter som kan behöva kartgallras; Danzigäpple, Delcorf=Delbarestivale, Ellisons Orange, Elstar, Eva-Lotta, Friedrich von Baden, Grågylling, Guldparmän, Hawthornden, Hornsberg, Röd Ananas, Spartan, Ölands Kungsäpple. [46][47]

En del äpplesorter exempelvis Stor Klar Astrakan kan i vissa fall bli "glasiga", beroende på att vätska fyller cellmellanrummet. Äpplen är knytnävsstora och söta (sura förekommer [48]) vanligen röda, gula eller gröna skenfrukter som äts i hela världen.[49] De kan ätas både råa och tillagade.[48] Man äter oftast inte kärnhuset, den så kallade äppelskrutten eller äppelskrotten.[49] Äpplen, framförallt äppelskalet, innehåller flavonoider, kalium och rikligt med C-vitamin. Äpple har skalpunkter(olika färg på olika äpplesorter) som på vissa sorter kan vara svåra att se. Äpplesorten Aspa har ofta röda skalpunkter på solsidan och gröna på baksidan.[50]

Ett äpple består av ungefär 50 miljoner olika slags celler, varje slag med viss funktion. Exempelvis är skalet sammansatt av en hinna, epidermis och flera lager som bildar hypodermis. Dessa lager innehåller de pigment, som ger olika äppelsorters karakteristiska färg på skalet.[51] Det röda pigmentet heter idaein (cyanidin-3-galactoside)[52]

Eftersom pistillen har fem märken blir kärnhuset femrummigt(ett fåtal äpplesorter har fyra kärnrum, exempelvis rött duväpple). I varje rum bildas en eller två kärnor, till att börja med blekgula, men övergående till brunt, när äpplet är moget(ett fåtal äpplesorter har blekgula kärnor när frukten är mogen). Kärnhuset är förbundet till skaftet med en sträng.


Flera hundra aromsubstanser har hittats i äpple.[53] De viktigaste är hexylacetat och hexenal.[54]

Julita gård i Sörmland finns en lång tradition av att odla äpplen, och idag finns där Nordiska museets klonarkiv, bestående av hundratals fruktträd av över hundra sorter.[55] Där hålls årliga äppeldagar med bland annat försäljning av trädgårdens olika äppelsorter och hjälp med sortbestämning av besökarnas egna äpplen.[56] En del äpplesorter har 5 åsar, exempelvis Cox Pomona, Signe Tillisch, Kanadarenett och Gravensteiner, andra saknar åsar exempelvis: Aroma, Cox Orange, Sylvia och Dronning Louise.[57]

Pollinering[redigera | redigera wikitext]

Endast ett fåtal äpplesorter är självfertila, andra måste pollineras av en annan diploid sort, som blommar samtidigt. Triploida äpplesorter(exempelvis Gravensteiner, Belle de Boskoop) kan inte pollinera andra sorter.

Plockningstid[redigera | redigera wikitext]

Det finns flera metoder för bedömning av plockningstid. För yrkesodlaren; 1. Att mäta äpplets hårdhet, med en penetrometer. 2. Att dela äpplet och pensla på en lösning av kaliumjodid och jod. Den bruna färgens intensitet visar hur mycket stärkelse som finns kvar. För amatörodlaren; 1. Att bita i äpplet för att avgöra hårdhet och smak. Metoden fungerer ej för äpplen var ätmognad är betydligt senare än, plockningstiden, exempelvis Blenheim. 2. Att se när äpplet får sin rätta färg. Kräver stor erfarenhet och fungerar bara på vissa sorter. 3. Kärnornas färg. Fungerar bra på vissa höstäpplen. 4. Att vrida äpplet ett halvt varv och se om det släpper från trädet. 5. Antal dagar mellan blommning och skörd. Denna metoden är ofta den bästa. Under en molnig sommar måste dagantalet ökas något. Det dagantal som är angivet i amerikansk pomologisk litteratur, gäller INTE för Sverige. Alla äpple måste naturligtvis skördas innan den första nattfrosten kommer.

Ätmognad[redigera | redigera wikitext]

Dessa siffror anger vilka veckor äpplena skall ätas för maximal smak och arom. Siffrorna kommer från Danmark men gäller även för Zon 1-2 i Sverige. Aroma 39-47, Belle de Boskoop 01-06, Cox Orange 44-50, Discovery 36-40, Elstar 45-51, Filippa 40-49, Guldborg 36-39, Ingrid Marie 44-47, James Grieve 36-39.[58] Gravensteiner 39-44, Holsteiner Cox 49-50, Summerred 39-41, Sunrise 38-41.[59]

En teckning av ett äppelskrutt

Användning[redigera | redigera wikitext]

Aroma äpplen i korg

Man kan äta äpplen råa eller i sallad eller tillagade, till exempel i paj eller kaka eller som must eller cider, där det är en råvara.[60]

Ett matäpple, eller köksäpple (det vill säga hushållsfrukt) (engelska codlin, franska cousinot), är ett äpple som inte i första hand äts färskt utan används till pajer, puddingar äppelmos med mera. Många maträtter, både traditionella och nyskapade, innehåller äpple tillsammans med exempelvis fläskkött, vitkål eller potatis.[61]

Smaken hos äpplen kan beskrivas i termer av syra, tannin och arom, och balansen mellan dessa smaker skiljer sig mellan olika matäpple. Några exempel:

  • Kraftig syra men ingen arom: Hawthornden, Ontario, Keswick Codlin och Ecklinville.
  • Medelmåttig syra men ingen arom: Alexander, Särsö, Lanes prins Albert, Queen och Reverend W Wilks.
  • Svag arom och kraftig syra: Bramley och Antonovka.
  • Svag arom och medelmåttig syra: Manks Codlin, Frogmore och Risäter.
  • Kraftig syra och kraftig tannin: Belle de Boskoop.

Filippa, Arthur Turner och Golden Noble har en angenäm arom. Belle de Boskoop har bitter smak, skapad av mycket tannin och polyfenoler. Den. liksom Bramley, Boiken och Wellington är välkända matäpplesorter att användas efter nyår. Folke är en ny svensk matäpplesort. Kim, Charlamovsky och Cox Pomona användes ofta som köksäpple. De flesta höstmatäpplen kokar sönder snabbt och lätt och passar därför bra till äppelmos. Vintersorterna (att användas efter nyår) är däremot oftast fasta. Så kallade sötäpplen, innehåller ej mycket socker, däremot har de en mycket låg syrahalt, varvid den söta smaken framhävs.

Bakade äpple

Äpple avsedda att göra stekta äpplen av skall tåla värme utan att kollapsa. Sorter som Bramley, Friedrich von Baden, Cox Pomona, Filippa samt de flesta kalviller och sommaräpplen går ej att använda.[62]

Mos[redigera | redigera wikitext]

Många anser att till sockrat mos bör sura äpplesorter användas. För att få ett bra socker/syraförhållande i mosen. Vid mostillverkning bör varje äpplesort kokas för sig själv för att inte få för lång koktid. Färgen på äpplemos varierar med sorten; Filippa och Gravensteiner ger ett mycket ljust mos, medan eldrött duväpple ger ett rött mos. Enligt en undersökning gjord på Pometet i Danmark ger sorterna Bodil Neergård, Filippa, Jonagored, Discovery och Holsteiner Cox ett mycket gott mos, medan sorterna Guldborg, Röd Ananas och Holsteiner Cox gav det sämsta moset.

Marmelad[redigera | redigera wikitext]

Äpple för marmeladberedning (pektinrika) är Antonovka [22][63], Golden Noble[22], Vitgylling[64], Särsö[65].

Paj och kaka[redigera | redigera wikitext]

En del hävdar att alla äpplesorter går att använda till paj och kaka. Visst går det, men vissa äpplesorter får en bismak vid upphettningen. Danska kokböcker från 1800-talet anger ofta Gravensteiner som det bästa äpplet. Gravensteiner blir ganska löst i paj och kaka vilket många gillar. Golden Noble påminner mycket om Gravensteiner till sina egenskaper. Aroma, Bramley, Ecklinville och Wellington är också äpplen som ej ger någon otrevlig bismak. Dessa blir oftast inte lika mjuka som Gravensteiner och Golden Noble i paj och kaka.

Äppelvin[redigera | redigera wikitext]

Tillverkning av äppelvin var vanlig i Danmark i början av 1800-talet.[66]. I USA sker en betydande tillverkning av äppelvin. Äppelvin gjort på Gravensteineräpple har vunnit priser vid många tävlingar i USA. Andra populära äpplesorter för äppelvin i USA är Newtown pippin = Albermarle pippin och den nya sorten Goldrush. En del äpplesorter ger en icke önskvärd bismak. Olika pomologer har haft olika uppfattning om vilka äppelsorter som är lämpliga. Samtliga pomologer har säkert inte provat alla äpplesorter. De pomologer som levde på 1800-talet har definitivt inte smakat moderna äpplesorter. Dessutom är det till viss del en smaksak. Om man frågat samma pomologer vilket som är det godaste ätäpplet, hade svaren också varit varierande. Jonagold är en populär sort,. Äppelvin tillverkas av Jonagold i flera olika länder. Gränsdragningen mellan äppelvin och cider, är också ganska flytande, exempelvis ger Guldparmän ett äppelvin som är ganska likt engelsk cider. Här följer ett urval

Kasselrenett, Guldparmän och Guldrenett=Orleansrenett,[67] Gravensteiner, Röd Astrakan och Gul Bellefleur=Gul Bellflower.[68] Antonovka, Charles Ross, Ecklinville, Golden Noble, Kesäter[69] Adamsparmän, McIntosh Cornell, och Mutsu.[70]Ananasrenett, Orleansrenett, Rött Duväpple, Sykehouse och Engelsk Guldpippin[71] Boiken, Danziger kantäpple, Kunglig kortstjälk, Grå Fransk Renett, Kasselrenett, Purpurröd Cousinot och Parkers pippin[72] Borgherre, Grå kortstjälk och Kalmar Glasäpple[73] Bramley, James Grieve, Katja, Jonagold, S:t Edmunds Russet, Ashmeads Kernel.[74] Alexander, Katja, Tönnes.[75]

Cider[redigera | redigera wikitext]

För beredning av cider av engelsk och fransk typ användes cideräpplen med hög sockerhalt och hög tanninhalt. I England och Frankrike blandas ofta olika äpplesorter viv cidertillverkning, ofta görs blandningen så att den genomsnittliga syrahalten blir omkring 0,45%. I Sverige förekommer en liten produktion av sådan cider. Cideräpplen innehåller mer procyanidiner än "vanliga" äpplen. Detta ger den bittra smaken åt cidern. Lämpliga äppletyper för sådan cider är: Angela, Harry Masters Jersey, Fiona, Jane, Lizzy, Prince William.[76]

Tysk Cider

Tysk cider är ofta betydligt surare än Engelsk och Fransk cider. Kallas i Tyskland för apfelwein. En tysk cidertillverkare har 125 äpplesorter i sin trädgård. Vanliga äpplesorter som kan ingå i tysk cider: Champagnrenett, Sykehouse, Gäsdonker renett, Grå fransk renett, Bohnapfel, Karmelitrenett, Kunglig kortstjälk, Muskatrenett, Orleansrenett, Kanadarenett, Parkers pipping, Guldparmän, Breda renett, Ribston, Lemon pippin. Många av dessa äpplesorter är mycket gamla. [77]

Ätäpplen[redigera | redigera wikitext]

Ett ätäpple är ett äpple som är avsett att ätas färskt, utan tillagning. Äldre beteckningar för dessa äpplen är bordsäpple eller dessertäpple. Industriellt tillverkad äpplemos tillverkas nuförtiden nästan alltid från andrasortering av ätäpple.[62] Vissa sorter är bra både som "matäpple" och "ätäpple"; exempelvis Gravensteiner, James Grieve, Signe Tillisch, Blenheim, och Mutso (även stavat Mutzo).

De äpplen som inte kan lagras färska, på grund av kort hållbarhet (sommaräpplen) eller brist på svala luftiga förvaringsutrymmen, kan sparas i form av:

  • fruset eller konserverat äppelmos med eller utan socker (askorbinsyra kan tillsättas för att mosets ursprungliga ljusa färg inte p.g.a. oxidering ska övergå i brunt)
  • torkade äpplen
  • konserverade äppelhalvor som serveras till dessert med vispgrädde eller glass
  • frysas i mycket tunna klyftor för att snabbt mixas med mixerstav till glass tillsammans med grädde/mjölk, kanel och socker
  • styckfrysas i tjockare klyftor till äppelkaka och -paj
  • pressas eller centrifugeras till äppelmust

Till sötat äppelmos, paj och kaka kan i stort sett alla äpplen oavsett mognadsgrad användas. Det går helt enkelt åt mer socker för omogna sura äpplen.

Torkning[redigera | redigera wikitext]

De flesta föredrar syrliga äpplen för torkning, eftersom söta äpplen blir sega efter torkning. Sorter som inte brunfärgas, exempelvis Fredrik, kan vara en fördel om de torkade äpplena skall säljas. Dock finns det olika uppfattningar om äpple för torkning. En del använder söta äpplen. Vid torkning får de dock inte vara det minsta övermogna eftersom de då blir bruna och torkar långsamt, vilket ger dålig kvalitet (risk för mögel och annat otrevligt). Detta är sannolikt anledningen till att många påstår att sommarfrukt inte passar för torkning: det är viktigt att bara använda de äpplen som är lagom mogna, vilket är mer ansträngande med sommarfrukt. Den lagom mogna sommarfrukten ger lika bra torkningsresultat som senare sorter. Pomolog Carl G. Dahl anger att Tranparante de Croncels och Boiken är lämpliga för torkning.[78] En svensk pomolog anger att sorten Linda är lämplig för torkning.[79]Tyska pomologer som Eduard Lucas och Reinard Mertens anger bland annat följande sorter som lämpliga för torkning: Cox Orange, Alexander, Blenheim, Boiken, Gul Bellefleur, Golden Noble, Guldparmän, Grå Höstrenett=Läderrenett, Danziger kantäpple, Harberts renett, Kasselrenett, Kanadarenett, Langtons Makalösa, Purpurröd Cousinot, Ribston, Rött järnäpple, Transparante de Croncels. I början av 1900-talet importerades till Sverige årligen stora mängder torkade äpple.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

Äppeltyper[redigera | redigera wikitext]

I en trädgård är det oftast önskvärt att ha äpplesorter med olika tid för plockmognad. Här är några vanliga äpplesorter uppställda efter tiden för plockmognad.

Sommaräpplen[redigera | redigera wikitext]

En definition på sommaräpple är de som i zon 1 plockas i augusti. Exempel på sommaräpplen är Charlamovsky, Discovery Gyllenkroks astrakan, Hampus, Sylvia, Gladstone, Huvitus, Mantet, Mio, Nanna, Silva, Sommarkryddäpple, Summerred, Stenbock, Stenkyrke, Suislepp, Sävstaholm, Vitgylling och Transparente blanche.[80][81] Alla sommaräpplen mognar inte samtidigt på trädet utan det gäller att hitta dem, just när de börjat bli mjukare och sötare. Beauty of Bath har en mycket kort hållbarhet. Smaken försämras efter bara någon dag i rumstemperatur. En del sommaräpplen, till exempel Oranie, Nanna och Alice kan däremot sparas ett par veckor.[82]

Tidiga Höstäpplen

Plockas i zon 1 i månadsskiftet augusti-september eller första halvdelen av september. Exempel; Arreskov, Ecklinville, Höstparmän, James Grieve, Katja, Melba, Ringstad.

Sena Höstäpplen[redigera | redigera wikitext]

Plockas i zon 1 i andra halvdelen av september. Exempel på höstäpplen är; Aroma, Cox Pomona, Delcorf, Filippa, Lobo, Gravensteiner, Gul Richard, Hallands Brunnsäpple, Princessäpple, Risäter, Signe Tillisch, Snövit, Spartan, Wealthy, Åkerö.[83][84][85] Hållbarheten för höstäpplen varierar från ett par veckor exempelvis Melba och Transparante de Croncels, till 2-4 månader exempelvis; Gul Richard, Lobo och Signe Tillish.[86] En del höstäpplen är som godast först i december månad exempelvis Gul Richard och Maglemer.[87]

Vinteräpplen.[redigera | redigera wikitext]

En definition på vinteräpple är de sorter som i zon 1 plockas i oktober. Exempel på vinteräpplen är Blenheim, Boiken, Dronning Louise, Elstar, Galloway, Golden Noble, Husmoder, Holsteiner Cox, Idared, Kanadarenett, Laxton Superb, Mutsu, Oberländer, Ontario, Topaz, Wellant, Ingrid Marie, Cox Orange, Ribston och Belle de Boskoop.[88][89]< Skördetidpunkten(som varierar mellan olika år) är viktig för maximal hållbarhet för äpplena. En del vinteräpple blir ätmogna efter någon månads lagring exempelvis; Belle de Boskoop, Blenheim, Boiken, Dronning Louise, Wellington och Jonathan[90] andra kan ätas direkt exempelvis Ingrid Marie.[91] En del vinteräpplen håller ända till april vid lagring i en sval källare, exempelvis Belle de Boskoop, Blenheim, Boiken, Bramley, Dronning Louise, Laxton Superb, Ribston.[92]

Nya äpplesorter[redigera | redigera wikitext]

Spontana mutationer uppkommer ibland. Sådana sorter kallas för mutanter. Sorten Jonagold har över 20 mutanter. Nya äpplesorter tillkommer ständigt genom korsning av befintliga sorter. I Sverige är de mest odlade sorterna(yrkesodlingar) Aroma, Ingrid Marie , Discovery och Rubinola, de mest planterade sorterna åren 2013-2017 var Ingrid Marie, Aroma, Rubinola och Elise.[93]; De vanligaste sorterna i Engelska yrkesodlingar; Cox Orange, Bramley och Egremount russet. Vanliga till sverige importerade sorter är Braeburn, Elstar, Holsteiner Cox, Jazz, Kanzi, Jona gold, Jonagored, Gala, Pink Lady, Granny Smith, Golden Delicious och Red Delicious. En del nya äpplesorter har okänd härstamning exempelvis sorten Christmas Pippin från år 2011. Denna sort är populär i England.

Gamla äpplesorter

Gamla äpplesorter försvinner, eftersom nya och bättre tillkommer. 14 klonarkiv finns i Sverige där omkring 300 gamla äpplesorter bevaras. Exempel; Alntorps ö Nora, Bergianska Trädgården Stockholm, Brunstorps gård, Capellagården Öland, von Echstedtska gården Säffle, Ekebyhovs slott Ekerö, Fredriksdal Hälsingborg, Julita, Krusenstiernska gården, Norrbys museigård Väte, Vadstena pomarium. På klonarkiven kan man finna ovanliga äpplesorter som Cludius Höstäpple, Rött järnäpple, Fredriksdalsäpple, Landskronaäpple, Vittsjö och Lomma. Klonarkiven anordnar ibland speciella äppledagar. En del klonarkiv säljer äppleträd, andra säljer ympkvistar.

Sortbestämmning Vid bestämning av en okänd äpplesort kan det vara bra att veta vilket år som trädgården är anlagd, som äpplet kommer ifrån. Därefter ser man vilka som är de mest utmärkande egenskaperna, exempelvis enfärgad, kraftig rost, tydliga åsar. Därefter stjälk, kärnhus, kärnor, täckfärgens utbredning, foderhåla, skafthåla, mognadstid, smak, brunfärgning

Gruppindelning[redigera | redigera wikitext]

Äpplen kan också delas in efter olika egenskaper. På 1800-talet gjorde pomologer försök att dela in äpplesorterna i olika grupper. Exempel i USA Warder år 1857, Nederländerna Berghuis år 1868, av den skotske pomologen Robert Hogg år 1875, och Tyskland; Johan Ludwig Christ år 1809, Adrian Diel år år 1832. Diels indelning har behållits av andra tyska pomologer, exempelvis Johan Georg Dittrich år 1837, Eduard Lucas år 1852 och Theodor Engelbrecht år 1889.[94] I Tyskland delades äpplen i olika grupper exempelvis kalviller, renetter och rosenäpple. Kalviller har tunt skal fet yta, är kantiga och oftast smultron- eller hallonarom. Exempel på kalvill är Signe Tillisch. Renetter har hårt fruktkött, tjockt skal, hög sockerhalt, och ofta lång hållbarhet. Exempel på renetter är Cox Orange, Elstar, Guldparmän, Ingrid Marie, Ribston och Blenheim. En del renetter har rost på skalet. Exempel på rosenäpple är Sävstaholm. Stora äpplen kallades ibland för Rambourer. Den tyske pomologen Dittrich, beskrev i sin pomologi år 1837, 47st kalviller, 69st rosenäpple, 33st rambourer och 241st renetter. Indelningen var inte enkel att göra eftersom det fanns mellanting mellan dessa grupper.

Lågallergena äpplen[redigera | redigera wikitext]

Personer med äppelallergi kan prova följande sorter: Belle de Boskoop, Galloway, Transparante de Croncels, Transparante blanche, Orleansrenett, Ribston, Zuccalmaglio, Jakob Lebel, Ananasrenett, Berner Rosenäpple, Blenheim, Danziger Kantäpple, Santana, Friherre von Berlepsch, Ontario.[95].Gloster.[96]Risäter, Spartan, Stenbock, Belle de Boskoop.[97]

Äppelsorter[redigera | redigera wikitext]

Produktion[redigera | redigera wikitext]

Världens 15 största producenter av äpplen
Nr Område Produktion
(ton)
Andel
(%)
1 Kina Kina &&&&&&&040923200.&&&&&040 923 200 48,36
2 USA USA &&&&&&&&05185078.&&&&&05 185 078 6,13
3 Polen Polen &&&&&&&&03195299.&&&&&03 195 299 3,78
4 Indien Indien &&&&&&&&02497680.&&&&&02 497 680 2,95
5 Turkiet Turkiet &&&&&&&&02480444.&&&&&02 480 444 2,93
6 Italien Italien &&&&&&&&02473608.&&&&&02 473 608 2,92
7 Chile Chile &&&&&&&&01757225.&&&&&01 757 225 2,08
8 Ryssland Ryssland &&&&&&&&01624000.&&&&&01 624 000 1,92
9 Iran Iran &&&&&&&&01572844.&&&&&01 572 844 1,86
10 Frankrike Frankrike &&&&&&&&01531625.&&&&&01 531 625 1,81
11 Brasilien Brasilien &&&&&&&&01378617.&&&&&01 378 617 1,63
12 Tyskland Tyskland &&&&&&&&01115900.&&&&&01 115 900 1,32
13 Ukraina Ukraina &&&&&&&&01085350.&&&&&01 085 350 1,28
14 Argentina Argentina &&&&&&&&01012390.&&&&&01 012 390 1,20
15 Uzbekistan Uzbekistan &&&&&&&&&0965000.&&&&&0965 000 1,14
Total världsproduktion &&&&&&&084630275.&&&&&084 630 275 100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2014.[98]

Äppleproduktion i EU 11.779.000 ton år 2016. Viktigaste sorter i storleksordning: Golden Delicious, Gala, Idared, Red Delicious, Jonagold, Jonagored, Shampion, Elstar, Granny Smith, [99]Braeburn, Fuji, Cripps Pink, Röd Jonaprince, Pinova, Belle de Boskoop.

Sveriges självförsörjningsgrad av äpplen är 15-20%.[100]

Import[redigera | redigera wikitext]

Importen av äpple till Sverige tog fart efter första världskriget. Från början huvudsakligen från USA, men senare även från många andra länder. De svenska fruktodlarna krävde tull på importerade äpplen, vilket de också fick. Det förekom även importstopp för importerade äpplen under en del av året (15 augusti–11 februari). Importstoppet togs bort 1988–89, vilket gjorde att många svenska fruktodlingar försvann. Äppelimport under några år 1911 2191 ton, 1912 3674ton, 1929 21763ton, 1930 14873ton, 1947 24475ton, 1948 16454ton.

Skördens storlek[redigera | redigera wikitext]

Storlek av skörden i ton per hektar. Talen är från Danmark (1992) men torde vara relevanta även för Skåne.[101]

Gloster 32,7 Ingrid Marie 26,4 Golden delicious 26,2 Cortland 25,7 Lobo 25,4 Mutsu 23,5 Discovery 23,2 Jonagold 22,7 Rogers McIntosh 21,7 Spartan 21,5 James Grieve 21,3 Summerred 19,2 Belle de Boskoop 18,8 Cox Orange 17,0 Gravensteiner 17,0 Eldrött Duväpple 15,6. I Sverige var äppleskörden hos yrkesodlare år 2017 22133 ton, på en yta av 1532 hektar, vilket ger en medelskörd av 16,0 ton hektar.[102] Den låga siffran för hektarskörden beror på att många träd var nyplanterade. I Sverige fanns det år 2017 hos yrkesodlare 3,6 miljoner äppleträd, på en yta av 1660 hektar.

Populäraste äpplesorter[redigera | redigera wikitext]

Viktigaste sorter i svenska yrkesodlingar 1000-tal träd år 2017: Ingrid Marie 795, Aroma(inklusive amorosa(röd aroma)) 681, Discovery 373, Rubinola 288, Frida 224, Elise 195, Santana 171, Cox Orange 142, Gravensteiner(gul och röd) 124, Rubinstar 85, Gloster 42, Alice 34, Katja 34, Mutsu 21, Jonagold 14, Summerred 14, Signe Tilisch 11, Sunrise 8. [103] Övriga sorter i svensk yrkesodling är: Collina, Saga, Jonagored, Kim,[104], Bellida, Nanna, Vistabella, Åkerö[105], Mio, Transparante Blance.[106]

Odling och förvaring[redigera | redigera wikitext]

År 2017 fanns 1310 hektar av sveriges äppleproduktion(yrkesodlingar) i skåne, medan 222 hektar fanns utanför skåne.[107] Stora äppleodlingar i skåne finns nuförtiden i Villands Vånga, Kivik, Båstad, Kågeröd, Jonstorp, Dagstorp, Österslöv, Östra Sönnarslöv, Tomelilla, Fjelie.

Höst- och vinteräpplen som ska förvaras måste hanteras mycket försiktigt så att skalet inte skadas. Äpplen bör lagras så kallt som möjligt, men får aldrig utsättas för frost. Vid lagring måste ruttnande äpplen sorteras bort, då de avger etengas som får resten av äpplena att mogna i förtid. Skador i skalet är en ingång för mikroorganismer som förstör äpplet, till exempel monilia, en svampsjukdom som får äpplen att ruttna mycket snabbt, både på trädet och efter skörd. Den yttrar sig utomhus i form av brun röta med ringar av vita prickar. Under lagringen fram på vintern blir äpplena istället svarta och läderartade av monilian. Kylförvaring av äpplen(vid en eller två plusgrader) gör att lagringstiden blir avsevärt längre. Gravensteiner bör ej kylförvaras. Filippa håller till April vid förvaring i kylrum.[108] En del äpplesorter kan vid kylförvaring i Sverige förvaras till i maj månad, exempelvis Boiken, Fredrik, Jonathan.

Lämplighet för yrkesodling[redigera | redigera wikitext]

. En del gamla sorter har inte god smak och är därför svårsålda, exempelvis Alexander, Boiken, Pederstrup och Berner Rosenäpple. Det finns sorter som endast vissa personer gillar som ätäpple exempel; Golden Noble, Galloway, Karminj, Belle de Boskoop, yrkesodlare vill inte satsa på sådana sorter. Katja och Worcesterparmän är sorter ej särskilt populära i Sverige, men desto mer populära i England. Sura äpple som Antonovka är också svårsålda vilket också gäller Bramley. Mutsu och Gloster är äpple för allergiker. Sorter med kort hållbarhet som Macoun, Spartan och Sävstaholm förekommer sällan i yrkesodling. Maglemer är en sort med varierande bördighet[109] och förekommer nu för tiden ej i yrkesodling. Guldparmän är utsatt för många sjukdommar och förekommer ej längre i yrkesodling. Gravensteiner tar lång tid innan den bär frukt, och är därför mindre lönsam("pay off" tiden för yrkesodlingar ligger oftast kring 7 år). Cox Orange, Cox Pomona och Laxton Superb har gått tillbaka mycket i yrkesodling, på grund av att mer sjukdomsresistenta sorter har tillkommit. En del sorter hinner ej mogna i Sverige exempel; Enterprise, Fuji, Northern Spy, Granny Smith, Gold Rush och Keepsake. En del äpplesorter får lätt stötskador och förekommer därför sällan i handeln. Exempelvis Charlamowsky, Nanna, Signe Tillisch, Transparante de Croncels och Mio.[110]

Lämplighet för ekologisk odling[redigera | redigera wikitext]

Skorv och fruktträdskräfta beror både på sort, fuktighet och kvävehalt i marken och klimat. På platser med gynnsamt klimat och gynnsam jord är betydligt fler sorter odlingsbara än på platser med mindre gynnsamt klimat och jord. Vid ekologisk odling, är det viktigt att välja sorter, som har en bra resistens mot skorv och fruktträdskräfta. Platser med lerjord och/eller stor årsnederbörd och hög luftfuktighet, bör undvikas vid ekologisk odling. Hemträdgårdar följande sorter är lämpliga enligt boken "odla ekologiskt": Sylvia, Transparante blance, Oranie, Rescue, James Grieve, Summerred, Alice, Rödluvan, Gravensteiner, Åkerö, Wealthy, Melon.[111] Vissa av dessa sorter är benägna för fruktträdskräfta exempelvis Gravensteiner, Oranie och Åkerö. Summerred är starkt benägen för skorv. För yrkesodling: Aroma, Collina, Dayton, Frida, Katja, Discovery, Rubinola, Ingrid Marie, Holsteiner Cox och Santana är sorter som förekommer i ekologiska odlingar i Sverige. I ekologiska odlingar i Danmark förekommer; Aroma, Belle de Boskoop, Bellida, Collina, Cox Orange, Discovery, Eldrött duväpple, Elstar, Filippa, Guldborg, Holsteiner Cox, Ingrid Marie och Topaz. Sorter som skulle kunna provas i ekologiska äppelodlingar i Sverige är Alkmene, Florina, Freedom, Jupiter, Linda, Redfree, Sansa, Scrumptious, Sweet Sixteen och Zonga samt den nya svenska sorterna Fredrik, Folke och Agnes. Köbenhavns Universitet gick år 2018 ut med en varning för dessa sorter på grund av att skorvresistensen är bruten; Collina, Santana, Rubinola, Ahrista, Topaz, Pirouette, Katrina och Retina.[112] Sorter som nog borde undvikas; Ananasrenett, Summerred, Signe Tillisch, Lobo, Gloster, Cox Orange.

Äpplen, framförallt äppelskalet, innehåller flavonoider, kalium och rikligt med C-vitamin. . Se även sidan Äppelträd-Wikipedia.

Äpplet i kulturen[redigera | redigera wikitext]

Äpplet har även en betydande roll i sagan om Snövit.

Äpplet förekommer i kulturen av nästan alla eurasiska folkgrupper. Den används som symbol för kärlek, sexualitet, fruktsamhet, livet allmänt, upplysning och rikedom. Frukten förekommer i ett flertal sagor, mytologier och ritual. Asarna åt t. ex. av Iduns äpplen för att slippa åldras.[3]

Som symbol för kärlek och sexualitet är äpplet ett kännetecknande föremål för olika skönhetsgudinnor, till exempel Istar i mesopotamisk mytologi, Afrodite i grekisk mytologi och Idun i nordisk mytologi.

I Bibeln talas bara om en frukt på kunskapens träd i 1:a Mosebok. I konsten har dock denna frukt många gånger framställts som just ett äpple, och därav kommer uppfattningen att äpplet är en biblisk symbol för frestelse (se kunskapens träd).

Äpplet står även i sammanhang med skörden och på så sätt med rikedom och makt. Ett exempel som förtydligar denna förbindelse är riksäpplet. I denna betydelse förekommer äpplen även i sagan Mor Hulda (nedtecknad av Bröderna Grimm): Två systrar möter var för sig på vägen till mor Hulda ett äppleträd, som med mänsklig röst ber: "Skaka mig och plocka mina mogna äpplen!" Den lata flickan går bara förbi och mister därför till slut belöningen med guld.

Äpplet var även en symbol för dispyter. Det främsta exemplet i grekisk mytologi är det gyllene äpplet med påskriften Kallisti - till den vackraste som gudinnan Eris kastade under bröllopet mellan Peleus och Thetis. Paris gav äpplet till Afrodite och blev belönad med "världens vackraste kvinna" Helena, vilket blev orsaken till det trojanska kriget.

Enligt legenden fick Isaac Newton ett fallande äpple att tänka ut hur tyngdlagen påverkar inte bara allt på jorden utan också planeternas rörelser.

Landskapsäpplen[redigera | redigera wikitext]

2005 tog Sveriges Pomologiska Sällskap och Riksförbundet Svensk Trädgård fram landskapsäpplen.[113]

Landskap Äppelsort
Skåne Aroma
Blekinge Melonäpple
Halland Brunnsäpple eller fröllingeäpple
Småland Hornsbergsäpple
Öland Ölands kungsäpple
Gotland Stenkyrke
Bohuslän Veseäpple
Västergötland Kavlås
Östergötland Gyllenkroks astrakan
Södermanland Åkerö
Dalsland Oranie
Värmland Stenbock
Närke Sickelsjö vinäpple
Västmanland Fagerö
Uppland P.J. Bergius
Dalarna Tunaäpple
Gästrikland Malmbergs gylling
Hälsingland Bergviksäpple
Härjedalen Koritschnevoje eller rött kaneläpple
Medelpad Sundsäpple
Jämtland Rödluvan
Ångermanland Kramfors
Västerbotten Transparente Blanche
Norrbotten Silva
Lappland Rescue

Se även[redigera | redigera wikitext]

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Möjligen var den gyllene frukten en kvitten.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (15 juli 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/details/species/id/16790188. Läst 26 maj 2014. 
  2. ^ World Plants: Synonymic Checklists of the Vascular Plants of the World
  3. ^ [a b c d] ”Äpple”. Nationalencyklopedin. Bokförlaget Bra böcker AB, Höganäs. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/%C3%A4pple. Läst 15 december 2016. 
  4. ^ Jette Harboe. ”Om äpplenas ursprung”. Arkitekten (september 2003). http://www.arkitekt.se/s8158. Läst 15 december 2016.  Arkiverad 6 mars 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Bidrag över Malus domestica Borkh. i Liber herbarum II
  6. ^ Scientific Reports 9, 2019.
  7. ^ [a b] ”Äpplets historia”. http://www.ekdahl.org/apples/historia.htm. Läst 12 september 2009. 
  8. ^ ”Äpple”. LivsmedelsSverige. Arkiverad från originalet den 3 maj 2010. https://archive.is/20100503004103/http://www.livsmedelssverige.se/hem/fakta-om-mat/262-aepple.html. Läst 12 september 2009. 
  9. ^ ”Fakta om äpplen”. http://www.ekdahl.org/apples/fakta.htm. Läst 12 september 2009. 
  10. ^ Fruktodlaren år ?.
  11. ^ SPF årsskrift 1902.
  12. ^ Svenska Dagbladet, 8/11, 1902
  13. ^ Fruktodlaren 1930.
  14. ^ Fruktodlaren, år 1945?.
  15. ^ SDS 5/10 1899.
  16. ^ Gotlands Allehanda 1/11 1901
  17. ^ SPF årsskrift 1905, sid38.
  18. ^ SDS, 29/6 1899.
  19. ^ Emil Johansson, SPF årsskrift, 1933.
  20. ^ Danmarks Fruktsorter, Anton Pedersen, 1950.
  21. ^ M. Ried, Erwerbsobstbau, Nr6, 1985.
  22. ^ [a b c d] C.G. Dahl, Pomologi, 1943.
  23. ^ ”Sveriges officiella statistik. Fruktträd 2017.”. Statistiskt meddelande JO 33 SM 1802. Statens Jordbruksverk. 23 oktober 2018. https://www.scb.se/contentassets/6dd023f1d61d4dc89ff7e10a3101ebb0/jo0102_2017a01_sm_jo33sm1802.pdf. Läst 16 juni 2019. 
  24. ^ Svenska äpplen, Näslund.
  25. ^ Svenska äpplen, G.K. Näslund, 2010.
  26. ^ Pomologi, C.G. Dahl, 1943
  27. ^ Om frukt och fruktträdsodling, Abelin, 1906.
  28. ^ Om frukt och fruktträdsodling, Abelin, 1906.
  29. ^ Svenska Äpplen, G.K. Näslund.
  30. ^ Svenska äpplen, G.K. Näslund.
  31. ^ Pomologi, C.G. Dahl, 1943
  32. ^ Danmarks frugtsorter, Anton Pedersen
  33. ^ Svenska Äpplen, Näslund.
  34. ^ Pomologi, C.G. Dahl, 1943.
  35. ^ SPF årsskrift 1901, sid 69.
  36. ^ Fruktodlaren 1939.
  37. ^ Fruktodlaren, 1933, sid 111.
  38. ^ ”Livsmedelsdatabasen”. Livsmedelsverket. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160806073717/http://www7.slv.se/SokNaringsinnehall/Home/FoodDetails/588. Läst 14 september 2009. 
  39. ^ Mitteilungen des Obstbauversuchsringes des Alten Landes, Nr5, 2012.
  40. ^ [a b] Obstsorten Atlas, 1989
  41. ^ Bund Lemgo, Vitamin C-Gehalte der Apfelsorten.
  42. ^ Gartenakademie RLP.
  43. ^ Bund-Lemgo, Vitamin C-Gehalte de Apfelsorten
  44. ^ Emil Johansson, Sveriges pomologiska förenings årsskrift 1936
  45. ^ Pometet æblenögle, Köbenhavns universitet
  46. ^ Svenska äpplen, Näslund
  47. ^ Pomologi, C.G. Dahl, 1943
  48. ^ [a b] ”äpple”. ReceptHjälpen. Arkiverad från originalet den 30 december 2009. https://web.archive.org/web/20091230082455/http://www.recepthjalpen.se/apple.html. Läst 12 september 2009. 
  49. ^ [a b] ”Äpple (Malus domestica)”. 121.nu. 2 september 2008. Arkiverad från originalet den 2 maj 2013. https://archive.is/20130502175508/http://www.121.nu/onetoone/sokord/%C3%A4pple. Läst 12 september 2009. 
  50. ^ Svenska äpplen, Näslund.
  51. ^ Mavis Budd: En liten bok om äpplen, Informationsförlaget, Stockholm 1986, ISBN 91-7736-153-9
  52. ^ Temperate Zone Pomology. 1978 
  53. ^ Jackson (2003). Biology of apples and pears. Cambridge 
  54. ^ Corbo, M. R.; Lanciotti, R.; Gardini, F.; Sinigaglia, M.; Guerzoni, M. E. (2000). ”Effects of hexanal, trans-2-hexenal, and storage temperature on shelf life of fresh sliced apples” (på engelska). Journal of Agricultural and Food Chemistry 48 (6 (juni)): sid. 2401–2408. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/10888558. Läst 16 december 2016. 
  55. ^ ”Julitas klonarkiv för frukt | Nordiska museet”. www.nordiskamuseet.se. http://www.nordiskamuseet.se/artiklar/julitas-klonarkiv-frukt. Läst 16 december 2016. 
  56. ^ ”Julita 2016”. http://www.nordiskamuseet.se/sites/default/files/public/julita_2016_slutverslag_sv.pdf. Läst 16 december 2016. 
  57. ^ Äpplen i Sverige, Håkan Svensson.
  58. ^ Bolius.dk, hemsida
  59. ^ Sonneruplund.dk, hemsida
  60. ^ ”Cider (äpple) – Valv”. Valv. http://www.valv.se/explore/cider/apple. Läst 14 september 2009. 
  61. ^ ”Köket.se: Äpple i maten”. http://www.koket.se/apple_i_maten. Läst 16 december 2016. 
  62. ^ [a b] 100 älskade äpplen av Görel Kristina Näslund
  63. ^ Lind, Svensk Frukt, 1924.
  64. ^ Plantskolekataloger, Ramlösa Plantskola.
  65. ^ Plantskolekataloger, Experimentalfältet
  66. ^ Carl Hansen, Nordisk Tidskrift 1897.
  67. ^ Pomologi, C.G. Dahl, 1943.
  68. ^ V. Löveström, Hjo Tidning 11/12, 1885.
  69. ^ G.K. Näslund, Svenska Äpplen, 2010.
  70. ^ Carina Nilsson, Karaktärisering av äpplesorter för..... ,Lund2011.
  71. ^ Bredsted, Haandbog i dansk Pomologi, 1893.
  72. ^ Mertens, Der wichtigsten deutschen kernobstsorten, 1894.
  73. ^ C.J. Rosander, Svenska Trädgårdsföreningens Tidskrift, 1887, sid. 166-169.
  74. ^ www.orangepippintrees.co.uk
  75. ^ Pometet, aeblenögle, köbenhavns universitet.
  76. ^ Hilde Nybom, Svenskodlade cideräpplen, Pomologen, Nr4, 2017
  77. ^ wwwderleingarten.de
  78. ^ C.G. Dahl, Pomologi, 1943.
  79. ^ Svenska äpplen, Näslund.
  80. ^ Fruktodlaren, 1946, sid 126.
  81. ^ Våra äpplesorter, Anton Nilsson.
  82. ^ Svenska äpplen, G.K. Näslund
  83. ^ Pometet, æblenögle, köbenhavns universitet
  84. ^ Fruktodlaren, 1946, sid 126.
  85. ^ Våra äpplesorter, Anton Nilsson.
  86. ^ Våra äpplesorter, Anton Nilsson.
  87. ^ Fruktodlaren, 1946, sid 126.
  88. ^ Pometets, æblenögle, Köbenhavns Universitet
  89. ^ Fruktodlaren, 1946, sid126.
  90. ^ Våra äpplesorter, Anton Nilsson.
  91. ^ Våra äpplesorter, Anton Nilsson.
  92. ^ Fruktodlaren, 1946, sid 126.
  93. ^ Sveriges officiella statistik JO33.
  94. ^ Eduard Lucas, Einleitung in das….., 1877.
  95. ^ Bund Lemgo, Info Apfelallergie.
  96. ^ Mal-d1. Wikipedia.
  97. ^ Sveriges Pomologiska Sällskap, Äppelallergi.
  98. ^ ”Crops” (på engelska). FAOSTAT. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation. 13 februari 2017. http://www.fao.org/faostat/en/#data/QC. Läst 15 februari 2017. 
  99. ^ Mitteilungen des Obstbauversuchringes des Alten Landes, September, 2017
  100. ^ Granngården, hemsida.
  101. ^ Frukt och Bärodling, nr 1, 1992
  102. ^ Sveriges officiella statistik, JO33, SM1801.
  103. ^ Sveriges officiella statistik, JO33SM1802.
  104. ^ Äppelriket hemsida
  105. ^ Tord Erikssons frukt, hemsida
  106. ^ Hemsida "Fruktodlarna.se"
  107. ^ Sveriges officiella statistik, JO33SM1801.
  108. ^ Anton Pedersen, Danmarks frugtsorter, 1950.
  109. ^ Danmarks frugtsorter, Anton Pedersen, 1950.
  110. ^ Pometet æblenögle, Köbenhavns universitet, internet
  111. ^ Odla Ekologiskt, Bob Flowerdew
  112. ^ Köbenhavns Universitet, 2018
  113. ^ ”Landskapsäpplen”. http://www.karnhuset.com/landskaps.html. Läst 16 december 2016. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Nilsson, Anton: Våra äpplesorter (med info om de flesta äppelsorter i Sverige)

C.G. Dahl, Pomologi, 1943. Håkan Svensson, Äpplen i Sverige, 2003. G.K. Näslund, Svenska äpplen, 2010.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]