Gunnar Aronsson

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Gunnar Aronsson
Gunnar Aronsson, 2017.
Född22 november 1943 (80 år)
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet, filosofie doktor[1]
SysselsättningForskare
ArbetsgivareNational Institute of Academic Anaesthesia (1990–2007)[2]
Stockholms universitet (2007–)[3]
Redigera Wikidata

Gunnar Torbjörn Aronsson, född 22 november 1943 i Bäcke församling i dåvarande Älvsborgs län,[4] är en svensk professor emeritus i arbets- och organisationspsykologi.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Aronsson är född och uppväxt i ett småbrukarhem i Nössemarks socken vid svensk-norska gränsen i Dalsland. Efter avslutad folkskola arbetade han i skogen och vid sågverk. 1965 påbörjade han vuxenstudier med studentexamen 1968 och en fil. kand.-examen 1970 vid Stockholms universitet med psykologi som huvudämne. Han tog psykologexamen 1974 och blev filosofie doktor 1985 med en avhandling[5] där två av fem artiklar berörde sågverksarbetares arbetsvillkor. Aronsson hade professor Bertil Gardell och professor Gunn Johansson som handledare. Han blev docent i psykologi 1987.

Anställningar[redigera | redigera wikitext]

Från 1974 till 1983 arbetade Aronsson som forskningsassistent och doktorand vid Psykologiska institutionen. Från och med 1983 var Aronsson verksam vid Arbetarskyddsstyrelsens forskningsavdelning, som omvandlades till Arbetsmiljöinstitutet, och 1995 till Arbetslivsinstitutet. 1985–1987 tjänstgjorde han som vikarie för professor Bertil Gardell vid Psykologiska institutionen. 1990 utnämndes han av regeringen till professor i arbets- och organisationspsykologi vid Arbetsmiljöinstitutet. Efter nedläggningen av Arbetslivsinstitutet 2007 blev han gästprofessor vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och från och med 2013 är han verksam där som professor emeritus. Han har varit gästprofessor vid Karlstads universitet 2000–2001 och seniorprofessor i Public Health vid Högskolan Väst 2016–2018. Han har även varit verksam i flera forskningssamarbeten vid Karolinska Institutet kring arbetsvillkor, sjukfrånvaro och sjuknärvaro.

Forskningsområden och forskning[redigera | redigera wikitext]

Aronssons forskningsområde är arbetslivsrelaterad stress, hälsa och ohälsa utifrån strukturella aspekter som typ av produktionsteknik och typ av arbete, inflytande, särskilt kontroll i sitt arbete och över sitt arbete, position på arbetsmarknaden. Forskningen har vanligtvis varit tvärvetenskaplig och innefattat såväl arbetsvillkorsdata som hälso- och ohälsodata, sjuknärvaro- och sjukfrånvarodata samt psykofysiologiska data. I Aronssons doktorsavhandling "Arbetsinnehåll - handlingsutrymme – stressreaktioner - Teorier och fältstudier"[5] utvecklades ett kontroll- och resurs-belastningsperspektiv, som därefter kommit att utgöra en bred referensram för tvärvetenskapligt inriktade studier av många yrkes- och personalgrupper: sågverksarbete,[6] bussförare i lokaltrafik[7], hemtjänstpersonal, så kallat bildskärmsarbete, distansarbete, socialt arbete,[8] vårdpersonal, lärare och skolledare med flera akademikergrupper. Utifrån den referensramen med inflytande, resurser, kontroll i och över arbetet [9][10] har Aronsson lett eller deltagit studier i många studier kring stressreaktioner, återhämtning,[6][11][12] sjukfrånvaro, sjuknärvaro, tidsbegränsade anställningsformer,[13] arbetsplats- och yrkesinlåsning[14]. Forskningen har vanligen genomförts i samarbete med lokala referensgrupper och lokalt anpassade material har utarbetats.

Den forskning som fått största internationella genomslaget handlar om sjuknärvaro som innebär att sjukfrånvaro ersätts med sjuknärvaro, det vill säga beteendet att gå till arbetet och arbeta trots att man upplever sig vara sjuk. Aronsson benämnde fenomenet sjuknärvaro och har lett eller deltagit i många projekt kring sjuknärvaro. I den första studien av sjuknärvaro[15] som publicerades 2000 och var en av de första vetenskapligt publicerade studierna inom området i världen undersöktes förekomst av determinanter för och konsekvenser av sjuknärvaro, och i en andra studie utvecklades en modell för studier av sjuknärvaro.[16] Efterföljande longitudinella studier visar att sjuknärvaro predicerar ökad risk för framtida ohälsa[17] och framtida sjukfrånvaro[18]. Positiva och negativa determinanter för sjuknärvaro har identifierats och analyserats.[19][20] I en studie visades det komplexa samspelet mellan hälsa och motivation som mediatorer för samband mellan krav, kontroll, och stöd gentemot sjukfrånvaro och sjuknärvaro.[21] I ett forskningssamarbete med Högskolan i Lillehammer där sjuknärvaro i Sverige och Norge jämfördes framkom olika mönster både ifråga om motiv och konsekvenser.[20]

Ett andra forskningsområde har varit datateknikens innebörd för arbetsvillkor och hälsa och för förhållandet mellan privatliv och arbetsliv. I de tidiga studierna låg fokus på kvalifikationskrav i datorförmedlat arbete[22] och på jämförelser av stressreaktioner och återhämtning i olika typer av datoriserat arbete med syftet att identifiera datateknikens vinnare och förlorare.[23] Både enkätdata  och hormondata (adrenalin) användes och kombinerades.[12] I fortsatta studier av digitaliseringen i arbetslivet har fokus förskjutits mot hur tekniken upplöser eller förtunnar arbetets tids- och rumsgränser[24][25] och hur arbetande utformar olika strategier för att hantera den förändrade genomträngligheten och skapa balans i livet. År 2022 publicerade Aronsson tillsammans med Ulf Lundberg en kunskapssammanställning[26] av den internationella forskningen om distansarbete med avseende på stress, balans i livet samt självskattad produktivitet före och under Covid-19-pandemin.

Kontroll i arbetssituationen handlar om arbetsorganisatoriska aspekter medan kontroll över sitt arbetsliv är relaterat till formell och upplevd position på arbetsmarknaden.[14] En form av låg kontroll är relaterad till osäkerheten i tidsbegränsade anställningar. Studierna av kontroll över sitt arbetsliv är huvudsakligen baserade på stora representativa urval. För studierna av tidsbegränsade anställningar utvecklade Aronsson en centrum-periferi modell,[27] som differentierade mellan olika typer av tidsbegränsade anställningar med avseende på hälsa, förutsägbarhet, kvalifikationskrav och andra aspekter. En annan form av låg kontroll är vad Aronsson benämnde "inlåsning"[28] som definieras som att uppleva sig vara i ett icke önskvärt yrke eller på en för framtiden icke-önskvärd arbetsplats. De visar bland annat att dubbel inlåsning (icke önskvärt yrke - icke önskvärd arbetsplats) är långt vanligare i arbetaryrken än i akademiska yrken. På populationsnivå är ohälsoeffekterna av inlåsning därför störst i arbetarklassyrken men ökad risk för ohälsa finns även för enskilda långtidsutbildade i tillsvidareanställningar.[29][30] 

Forskningsöversikter[redigera | redigera wikitext]

Aronsson har i samarbete med kollegor genomför ett antal översikter och kunskapssammanställningar av det internationella vetenskapliga kunskapsläget inom sina forskningsområden. Det gäller tidsbegränsade anställningar och hälsa,[13] arbetsmiljö och utbrändhet,[31] arbetsmiljö och depression,[32] hälsa, balans i livet samt effektivitet i distansarbete,[26] interventioner för återgång i arbete efter sjukskrivning.[33]

Expertuppdrag[redigera | redigera wikitext]

Aronsson har haft flera expertuppdrag i forskarsamhället och förordnanden inom statliga utredningar, och varit ledamot i flera vetenskapliga råd inom svenska forskarsamhället och internationellt.

  • Ledamot i prioriteringskommittén ”Arbetsmarknadens förändring och reglering” Rådet för arbetslivsforskning (RALF) 1995–1997.
  • Ledamot i VINNOVAS prioriteringskommitté för Arbetslivsforskning 2003.
  • Ledamot i Handelns forskningsråds vetenskapliga råd (2007–2017).
  • Ledamot i Vetenskapliga Rådet REHSAM (Rehabilitering och samordning) 2009–2012, 2015.
  • Medlem i SBU:s expertgrupp 2011–2014, som utarbetade kunskapssammanställningen ”Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom. En systematisk litteraturöversikt”.[34]
  • Ledamot av programstyrelsen för Arbeidslivsprogrammet inom Norges forskningsråd mellan 2004 och 2009 och hade under den perioden och senare flera andra uppdrag inom Norges forskningsråd.

Aronsson har haft flera expertuppdrag inom statliga utredningar inom arbetsmiljöområdet.

  • Sekreterare i arbetsorganisationsgruppen (ordf. Göran Johnsson) inom regeringens Arbetsmiljökommission 1989–1990. Delförfattare i kommissionens betänkande Arbete och hälsa SOU 1990:49, bilagedel B.
  • Tillsammans med Gunn Johansson författare till Kapitel 16 "Produktivitet och effektivitet ur psykologiskt och socialt perspektiv" i Expertrapport nr 5 till Produktivitetsdelegationen, 1991.[35]
  • Expert i Näringsdepartementets arbetsgrupp 2000–2001 för analys av den starka ökningen av arbetsbetingad ohälsa (ordf. Mona Sahlin, Ds 2001:28).
  • Ledamot av expertgrupp inom Socialdepartementets utredning "Handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet" (ordf Jan Rydh). Aronsson och medförfattare skrev kapitlet "Vilja och villkor för återgång i arbete – en studie av långtidssjukskrivnas situation".[36]
  • Aronsson var ledamot i svenska Regeringens Arbetsmiljöråd åren 2004 till 2006, som leddes av arbetslivsminister Hans Carlsson.[37]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Aronsson G. (Red.) Arbetets krav och mänsklig utveckling. Stockholm: Prisma, 1983 (Introduktion av tysk och amerikansk forskning kring sekundärsocialisation och kvalifikationsteori) ISBN 9151815826
  • Aronsson, G. Arbetspsykologi: stress och kvalifikationsperspektiv. Lund: Studentlitteratur, 1987. ISBN 91-44-25881-X
  • Aronsson, G. & Berglind, H. (Red) Handling och handlingsutrymme. Studentlitteratur, 1990. ISBN 9144316313
  • Aronsson G, Sjögren A. Samhällsomvandling och arbetsliv. Omvärldsanalys inför 2000-talet. Fakta från Arbetsmiljöinstitutet. 1994 ISBN 91-7045-272-5
  • Aronsson G, Svensson L, Leksell K. Sjögren A. Förändringskompetens. Fakta från Arbetsmiljöinstitutet. 1995. ISBN 9170453039
  • Aronsson G. Astvik W, Freed Solfeldt M. Svensson L. Kvalitet genom inflytande. Om förändring och utveckling i hemtjänsten, Fakta från Arbetslivsinstitutet, 1995. ISBN 9170453322
  • Aronsson G. Kilbom Å (Red.). Arbete efter 45. Historiska, psykologiska och fysiologiska perspektiv. Fakta från Arbetslivsinstitutet, 1996. ISBN 91-7045-395-0
  • Aronsson, G, Kilbom Å. Arbeit uber 45. Schriftenreihe der Bundesanstalt fur Arbeitschutz und Arbeitsmedicin, Dortmund/Berlin, 2001. ISBN 3-89701-702-4
  • Aronsson G, Karlsson J Ch.(Red.) Tillitens ansikten. Studentlitteratur, Lund, 2001. ISBN 91-44-01566-6
  • Allvin M, Aronsson G, Hagström T, Johansson G, Lundberg U. Gränslöst arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber, Malmö, 2006 ISBN 978-91-47-07631-4
  • Svensson L, Aronsson G, Randle H, Eklund J. Hållbart arbetsliv – projekt som gästspel eller strategi i hållbar utveckling. Gleerups, Malmö, 2007 ISBN 978-91-40-65160-0
  • Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2011). Work without Boundaries. Psychological Perspectives on the New Working Life. Chichester: Wiley-Blackwell ISBN 978-0-470-66613-5
  • Aronsson, G., Hellgren, J., Isaksson, K., Johansson, G., Sverke, M., & Torbiörn, I. (2012). Arbets- och organisationspsykologi. Individ och organisation i samspel. Stockholm: Natur och Kultur ISBN 978-91-27-11905-5
  • Aronsson G, Johansen V, Marklund S, Rönning R & Solheim L (2015). Sjukfrånvarons dimensioner – svensk-norska jämförelser och analyser. Liber förlag.ISBN 978-91-47-11457-3

Referenser[redigera | redigera wikitext]

[38] [39] [40]

  1. ^ läst: 26 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  3. ^ läst: 27 maj 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund.
  5. ^ [a b] Aronsson, Gunnar (1985). Arbetsinnehåll - handlingsutrymme - stressreaktioner: teorier och fältstudier = [Work content - autonomy - stress reactions] : [theories and field studies]. Stockholm: Psykologiska inst., Univ. Libris 485390. ISBN 91-7146-429-8 
  6. ^ [a b] Johansson G, Aronsson G & Lindström B.O. (1978). ”Social Psychological and Neuroendocrine Stress Reactions in Highly Mechanised Work.”. Ergonomics, 21, 583-589.. doi:https://doi.org/10.1080/00140137808931761. 
  7. ^ Aronsson, G., & Rissler, A (1998). ”Psychophysiological stress reactions in female and male urban bus drivers”. Journal of Occupational Health Psychology, 3(2), 122–129. doi:https://psycnet.apa.org/doi/10.1037/1076-8998.3.2.122. 
  8. ^ Aronsson G, Astvik W, Gustafsson K (2013). ”Work conditions, recovery and health – A study among workers within preschool, home care, and social work.”. British Journal of Social Work. doi:10.1093/bjsw/bct036. 
  9. ^ Aronsson, G (1989). ”Dimensions of Control as Related to Work Organization, Stress and Health”. International Journal of Health Services. 1989, 19, 3, 459-468. doi:https://doi.org/10.2190/N6KQ-HWA0-H7CJ-KUPQ. 
  10. ^ Aronsson, G. Ingår i I S.L Sauter, J. Hurrell, & C.L. Cooper (Eds.) Job Control and Worker Health. John Wiley & Sons Ltd (1989). Swedish Findings on Control and Health.. sid. pp 76-88. ISBN 0-471-92355-9 
  11. ^ Aronsson, G., Nylén, E. C., Ishall, L., Lindfors, P., & Sverke, M. (2019). ”The long arm of the job–work characteristics and recovery windows in social welfare work.”. International Journal of Workplace Health Management, 12(1), 15-27.. doi:https://doi.org/10.1108/IJWHM-11-2017-0089. 
  12. ^ [a b] Johansson G. Aronsson G. ”Stress Reactions in Computerized Administrative Work”. Journal of Occupational Behaviour, 1984, vol 5, 3, 159-181. doi:https://doi.org/10.1002/job.4030050302. 
  13. ^ [a b] Aronsson, G (2020). Anställningsform, hälsa, arbetstillfredsställelse, arbetsskador och mortalitet - en översikt av översikter. Ingår i Eklund J m fl. Framtidens arbetsmiljö – trender, digitalisering och anställningsformer. Myndigheten för arbetsmiljökunskap. sid. 83-122. ISBN 978-91-985961-5-1 
  14. ^ [a b] Aronsson, G (2022). Att ha kontroll över sitt arbetsliv: Om inlåsning, utlåsning och anställningsformer förr, nu och i framtiden. Ingår i Framtidens arbetsliv [ed] K Palm, L Ivarsson. sid. 243-265. ISBN 978-91-44-15310-0 
  15. ^ Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2000). ”Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism”. J Epidemiol Community Health, 54(7), 502-509.. doi:10.1136/jech.54.7.502. 
  16. ^ Aronsson, G., & Gustafsson, K. (2005). ”Sickness Presenteeism: Prevalence, Attendance-Pressure Factors, and an Outline of a Model for Research”. J of Occ Env Med, 47(9), 958-956.. doi:https://doi.org/10.1097/01.jom.0000177219.75677.17. 
  17. ^ Bergström, G., Bodin, L., Hagberg, J., Lindh, T., Aronsson, G., & Josephson, M (2009). ”Does sickness presenteeism have an impact on future general health?”. Int Arch of Occ and Env Health, 82(10), 1179-90.. doi:https://doi.org/10.1007/s00420-009-0433-6. 
  18. ^ Bergström, G., Bodin, L., Hagberg, J., Aronsson, G., & Josephson, M (2009). ”Sickness Presenteeism Today, Sickness Absenteeism Tomorrow? A Prospective Study on Sickness Presenteeism and Future Sickness Absenteeism”. Journal of Occupational and Environmental Medicine, 51(6), 629-638.. doi:10.1097/JOM.0b013e3181a8281b. 
  19. ^ Johansen, V., Aronsson, G., & Marklund, S. (2014). ”Positive and negative reasons for sickness presenteeism in Norway and Sweden: A cross-sectional survey”. BMJ Open, 4(2).. doi:https://doi.org/10.1136/bmjopen-2013-004123. 
  20. ^ [a b] Aronsson G, Johansen V, Marklund S, Rönning R & Solheim L (2015). Sjukfrånvarons dimensioner – svensk-norska jämförelser och analyser.. ISBN 978-91-47-11457-3 
  21. ^ Aronsson, G., Hagberg, J., Björklund, C., Aboagye, E., Marklund, S., Leineweber, C., & Bergström, G (2021). ”Health and motivation as mediators of the effects of job demands, job control, job support, and role conflicts at work and home on sickness presenteeism and absenteeism”. International Archives of Occupational and Environmental Health. 94, 409–418. doi:10.1007/s00420-020-01591-w. 
  22. ^ Aronsson, Gunnar (1989). ”Changed Qualification Demands in Computer‐mediated Work”. Applied Psychology 38 (1): sid. 57–71. doi:10.1111/j.1464-0597.1989.tb01374.x. https://iaap-journals.onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1464-0597.1989.tb01374.x. 
  23. ^ Aronsson G, Åborg C, Dallner M (1994). ”Winners and losers from computerization: A study of the psychosocial work conditions and health of Swedish state employees”. International Journal of Human- Computer Interaction, (6) nr 1, 17-35.. doi:https://doi.org/10.1080/10447319409526081. 
  24. ^ Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U (2011). Work without Boundaries. Psychological Perspectives on the New Working Life.. Chichester: Wiley-Blackwell. ISBN 978-0-470-66613-5 
  25. ^ Mellner, C., Kecklund, G., Kompier, M., Sariaslan, A., & Aronsson, G. (2016). Boundaryless Work, Psychological Detachment and Sleep: Does Working ‘Anytime – Anywhere’ Equal Employees Are ‘Always on’?. sid. 29-47. doi:https://doi.org/10.1108/S1877-636120160000016003 
  26. ^ [a b] Aronsson, G., & Lundberg, U. (2022). Distansarbete: översikt av internationella forskningen om arbetsmiljö och hälsa, balans i livet och produktivitet före och under covid-19 pandemin med särskilt beaktande av kvinnors och mäns villkor. Myndigheten för arbetsmiljökunskap, 2022. https://mynak.se/publikationer/villkor-for-distansarbete/. 
  27. ^ Aronsson, G., Dallner, M., & Gustafsson, K. (2002). ”Work environment and health in different types of temporary jobs”. European Journal of Work and Organizational Psychology, 11(2), 151-175.. doi:https://doi.org/10.1080/13594320143000898. 
  28. ^ Aronsson, G., & Göransson, S. (1999). ”Permanent employment but not in a preferred occupation: Psychological and medical aspects, research implications.”. Journal of Occupational Health Psychology, 4(2), 152–163. doi:. https://doi.org/10.1037/1076-8998.4.2.152. 
  29. ^ Stengård, J., Bernhard-Oettel, C., Berntson, E., Leineweber, C., & Aronsson, G. (2016). ”Stuck in a job: being “locked-in” or at risk of becoming locked-in at the workplace and well-being over time.”. Work & Stress, 1-21. doi:https://doi.org/10.1080/02678373.2016.1163804. 
  30. ^ Aronsson, G., Taloyan, M., Westerlund, H., & Östergren, P. O. (2019). ”Associations Between Being ‘Locked-In’ and Health–An Epidemiological Study”. Journal of Working Life Studies 9 (3). doi:https://doi.org/10.18291/njwls.v9i3.116057. 
  31. ^ Aronsson, G., Theorell, T., Grape, et al. (2017). ”A systematic review including meta-analysis of work environment and burnout symptoms”. .BMC Public Health, 17(1).. doi:https://doi.org/10.1186/s12889-017-4153-7. 
  32. ^ Theorell, T., Hammarström, A., Aronsson, G et al. (2015). (2015). ”A systematic review including meta-analysis of work environment and depressive symptoms.”. BMC Public Health, 15(1).. doi:https://doi.org/10.1186/s12889-015-1954-4. 
  33. ^ Aronsson, G & Lundberg U (2915). ”Interventioner för återgång i arbete vid sjukskrivning - En systematisk kunskapsöversikt av meta-analyser med inriktning på muskuloskeletala och psykiska besvär”. Arbete och hälsa, 49(2). doi:https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/39858. 
  34. ^ Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattningssyndrom: en systematisk litteraturöversikt.. SBU-rapport, 1400-1403 ; 223. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU. 2014. Libris 16420402. ISBN 9789185413645. http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Gul/Arbetsmiljons-betydelse-for-symtom-pa-depression-och-utmattningssyndrom/ 
  35. ^ Drivkrafter för produktivitet och välstånd, Produktivitetsdelegationens betänkande SOU 1991:82. 1991. sid. Expertrapport 5: Produktivitet och effektivitet ur psykologiskt och socialt perspektiv. ISBN 9138837544. https://weburn.kb.se/metadata/906/SOU_7263906.htm. Läst 8 juni 2023 
  36. ^ ”En handlingsplan för ökad hälsa i arbetslivet - SOU 2002:5”. Regeringen. 1 januari 2002. https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2002/01/sou-20025/. Läst 8 juni 2023. 
  37. ^ Cecilia Jacobsson (22 april 2004). ”Ministern söker verklighetskontakt”. Dagens Nyheter. https://www.dn.se/arkiv/ekonomi/ministern-soker-verklighetskontakt/. 
  38. ^ Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2000). Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism. Journal of epidemiology and community health, 54(7), 502.
  39. ^ Aronsson, G., Gustafsson, K., & Dallner, M. (2000). Sick but yet at work. An empirical study of sickness presenteeism. Journal of epidemiology and community health, 54(7), 502.https://jech.bmj.com/content/54/7/502
  40. ^ https://jech.bmj.com/content/54/7/502

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gunnar_Aronsson&oldid=54428994”