Gunnar Lange

Från Wikipedia
Gunnar Lange
Gunnar Lange (till höger) hälsar på Schleswig-Holsteins ministerpresident Kai-Uwe von Hassel vid en tillställning på handelskammaren i Kiel 1957.
Född9 mars 1909
Adolf Fredriks församling[1][2][3], Sverige
Död16 september 1976 (67 år)
Bromma församling[1][3], Sverige
BegravdRåcksta begravningsplats[4]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningPolitiker, nationalekonom, agronom, ämbetsman
Befattning
Statssekreterare, Landsbygdsdepartementet (1947–1950)
Statssekreterare, Finansdepartementet (1950–1954)
Förstakammarledamot, Malmöhus läns valkrets (1953–1970)
Sveriges civilminister
Regeringen Erlander II (1954–1955)
Sveriges handelsminister
Regeringen Erlander II, Regeringen Erlander III och Regeringen Palme I (1955–1970)
Ledamot av Sveriges riksdag
1971–1973 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns valkrets (1971–1974)[5]
Ledamot av Sveriges riksdag
1974–1976 års mandatperiod i Sveriges riksdag, Malmöhus läns valkrets (1974–1974)[6][7]
Ledamot av Sveriges riksdag (1975–1976)[8]
Politiskt parti
Socialdemokraterna
Redigera Wikidata

Nils Gunnar Lange, född 9 mars 1909 i Stockholm, död 16 september 1976 i Bromma, var en svensk politiker (s), Sveriges handelsminister 1955-1970.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gunnar Lange föddes i Stockholm som son till kanslirådet Nils Lange och Magda Lovisa Boije. År 1935 blev han amanuens vid jordbruksnämnden och sedan aktuarie där. Samma år som han fick tjänst i jordbruksnämnden blev han assistent hos chefen för jordbruksdepartementet. År 1941 tog han fil.lic. och fick då tjänst vid University of North Carolina som universitetslektor i jordbruk och nationalekonomi. År 1943 var han åter i Sverige, och blev byråchef vid livsmedelskommissionen. Från 1946 var han tillbaka på jordbruksdepartementet som statssekreterare, och på finansdepartementet från 1950.

29 november 1954 utsågs Lange till statsråd och chef för civildepartementet, och stannade där i knappt ett år, till 12 september 1955, då han fick samma befattning i handelsdepartementet. Han var Sveriges handelsminister till 9 oktober 1970, då han efterträddes av Kjell-Olof Feldt. Lange var riksdagsledamot 19531976, varav åren 19531970 i första kammaren. 1953–1968 var han ordförande för Svenska Fotbollförbundet.

Under sin tid som handelsminister spelade Lange en stor roll för skapandet av frihandelsorganisationen EFTA, där han var ordförande i ministerrådet 1959–1960, 1963 och 1967.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Vem är det 1961
  • När Var Hur 1972

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] N Gunnar Lange, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Adolf Fredriks kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, huvudserie, SE/SSA/0001/C I a/24 (1905-1909), bildid: 00028292_00271, födelse- och dopbok, s. 311, läs onlineläs online, ”78,(mars),9,1....Nils Gunnar,Fader; Lange Nils Johan Gabriel e.o? Hofrättsnotarie (18)72 2/8/Moder h.h. Boije Magda Louisa Tegnergatan.45 (18)79 22/7”.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges dödbok, 19090309-0355 Lange, Nils Gunnar, läst: 7 april 2018.[källa från Wikidata]
  4. ^ Svenskagravar.se, Lange, Nils Gunnar, läs online, läst: 27 mars 2018.[källa från Wikidata]
  5. ^ Riksdagens protokoll 1971:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Riksdagens protokoll 1974:1, läs online, läst: 1 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ Riksdagens protokoll 1974:104 (22-25 oktober 1974), 31 december 1974, läs online, läs online och läs online, läst: 15 december 2021.[källa från Wikidata]
  8. ^ Riksdagens protokoll 1975:39, 31 december 1975, läs online, läs online och läs online, läst: 15 december 2021.[källa från Wikidata]
  9. ^ Bra Böckers lexikon, 1977
Företrädare:
John Lingman
Sveriges civilminister
1954–1955
Efterträdare:
Sigurd Lindholm
Företrädare:
John Ericsson i Kinna
Sveriges handelsminister
1955–1970
Efterträdare:
Kjell-Olof Feldt