Gustaf Dahl

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Dahl
Frans Gustaf Abraham Dahl - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född 13 februari 1835[1]
Stockholm[2]
Död 21 september 1927[1]
Stockholm[2]
Begraven Norra begravningsplatsen[3]
kartor
Nationalitet Svensk
Sysselsättning Arkitekt[1]
Noterbara verk Kungliga biblioteket och Mariahissen
Barn Elsa Åkerhielm af Blombacka (f. 1872)
Redigera Wikidata
För borgmästaren och författaren med samma namn, se Gustaf Dahl (borgmästare) (1890–1992)

Frans Gustaf Abraham Dahl, född 13 februari 1835 i Stockholm, död 21 september 1927 i Stockholm, var en svensk arkitekt. Dahl förknippas kanske främst med Kungliga biblioteket i Stockholm som uppfördes 1871–1877. Han är far till arkitekten Theodor Dahl.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Kungliga Biblioteket
Allmänna barnhuset
Mariahissen

Dahl studerade vid Konstakademien 1851–1864, vistades som akademiens resestipendiat i England, Frankrike, Tyskland, Italien och Spanien 1864–1869 och blev 1875 ledamot av akademien. Han var 1875-1923 Vetenskapsakademiens arkitekt, 1877–1883 lärare i ornamentik vid Kungliga tekniska högskolan, 1883–1886 vice professor vid Kungliga akademien för de fria konsterna, 1886–1897 intendent och 1897–1903 förste intendent i Överintendentsämbetet. Kommendör avVasaorden 2 kl., riddare av Nordstjärneorden, RR S:t St O 3 kl., ledamot av Franska Konstakademien, Kungl. Akademien för de fria konsternas hedersmedalj i guld (Stockholm).

Huvuddelen av produktionen infaller huvudsakligen under 1870- och 80-talen där Dahls arbeten präglas av tidens stileklekticism. Bland hans arbeten märks Kungliga biblioteket i Stockholm (1871–1877), vilket får ses som hans främsta verk, men även som utmärkande i byggnadskonst under detta decennium. Troligen har Henri Labroustes rationella biblioteksbyggnader, under Dahls besök i den franska huvudstaden, stått förebild för interiörerna. Med järnet och cementbetongen som dominerande byggnadsmaterial samt skilda sektioner kunde brandsäkerheten tryggas i det nya biblioteket. De rationella lösningarna ges även uttryck i Mariahissen (1885), där själva hissanordningen infogats i en skärmbyggnad i yppig nygotik. Dahl hade även stor produktion på landsbygden. Han genomförde restaurering av rådhuset i Gävle (1871), Sofiakyrkan i Jönköping (1884–1888) och flera landsbygdskyrkor, Stadshotellet i Sala (1881–1882), Riksbankens byggnader i Mariestad och Vänersborg. För Postverket ritade han posthus i Sundsvall (1891–1893), Katrineholm och Nässjö, samt uppgjorde planerna för Centralposthuset, Stockholm.

De många ämbets- och förtroendeuppdragen kom genom den tid de tog i anspråk att i allt högre grad att begränsa hans konstnärliga gärning. I rollen som intendent ingick även arbetsledningen vid offentliga byggnadsföretag och restaureringar. Dahl efterlämnade många akvareller från studieåren i Italien och Spanien, vilka senare överlämnades som gåva till Konstakademien.

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Bilder av några verk[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0
  3. ^ Dahl, FRANS GUSTAF ABRAHAM, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 7 juni 2017

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]