Gustaf af Wetterstedt

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf af Wetterstedt
Gustaf af Wetterstedt (from Hildebrand, Sveriges historia).jpg
Född 29 december 1776
Vasa
Död 15 maj 1837
Begravd Norra begravningsplatsen[1][2][3]
kartor
Nationalitet Svensk
Alma mater Uppsala universitet
Sysselsättning Politiker
Make/maka Charlotta Aurora De Geer
Föräldrar Erik af Wetterstedt
Redigera Wikidata

Gustaf af Wetterstedt, född 29 december 1776 i Vasa i Österbotten, död 15 maj 1837, var en svensk greve, en av rikets herrar, utrikesstatsminister samt ledamot av Svenska Akademien.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Wetterstedska gravkoret

Gustaf af Wetterstedt var son till friherre Erik af Wetterstedt och borgardottern Anna Kristina Bladh ur släkten Bladh från Vasa. Fastän Wetterstedt redan vid sex års ålder fått kornettsfullmakt och 1794 blivit fänrik vid Nylands regemente, tjänstgjorde han aldrig som militär utan blev efter kansliexamen 1796 vid Uppsala universitet e. o. kanslist i utrikesexpeditionen.

Under studentåren och umgänget med flera av Juntans ledande män hade af Wetterstedt insupit så jakobinska idéer att fadern sände honom på en utländsk resa. Efter hemkomsten valde han den diplomatiska banan. Han befordrades till andre sekreterare i kabinettet för utrikes brevväxlingen 1801 och till kabinettssekreterare 1805; som sådan följde han Gustav IV Adolf under fälttåget i Tyskland och utnämndes kort efter revolutionen 1809 till statssekreterare. Förordnad till hovkansler samma år beledsagade han kronprinsen Karl Johan till mötet i Åbo 1812 och befann sig även vid hans sida under fälttågen i Tyskland, Holstein, och Norge 1813–1814. Från denna tid, eller rättare från 1812, kan af Wetterstedt anses som Sveriges verklige minister för utrikes ärenden. Den 3 mars 1813 undertecknade han jämte Lars von Engeström föreningsförbundet med England och den 4 april samma år fredstraktaten med Preussen. Den 14 januari 1814 slöt och undertecknade han fredsfördraget med Danmark i Kiel samt underskrev den 30 maj fredshandlingarna med Frankrike i Paris.

År 1814 utsågs han till en av de sex kommissarier som med Norges storting skulle underhandla om förening mellan Sverige och Norge och undertecknade akten den 4 november i Moss. Efter detta upphöjdes han till en av rikets herrar 1818, blev 1819 greve och utnämndes 1824 till statsminister för utrikes ärendena samt till chef för k. maj:ts kansli och kanslirätten. Under sina 13 år som utrikesstatsminister ingick han flera för Sverige viktiga fördrag, såsom konventionen med England om slavhandelns upphörande och den nya handels- och sjöfartstraktaten med samma land, underskrev gränsregleringskonventionen med Ryssland, handels- och sjöfartstraktater med Danmark, Preussen, Nordamerikas Förenta stater, Ryssland, Hannover, och så vidare.

af Wetterstedt var även verksam på Riddarhuset och skall 1812 ha genomdrivit indragningsmaktens införande. Som hovkansler opponerade han sig mot statsrevisorernas granskningsrätt. Han avled 1837 och slöt då sin grevliga ätt.

Redan 1811 blev han en av de aderton i Svenska akademien, varefter han blev hedersledamot av Lantbruksakademien 1812 samt ledamot av Musikaliska Akademien 1813, Vetenskapssocieteten i Uppsala 1816 och Vetenskapsakademien 1817 samt en mängd utländska vittra och lärda samfund. Den 24 april 1810 blev af Wetterstedt hedersledamot av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.[4] Han var även serafimerriddare och kommendör av Nordstjärneorden.

Han gifte sig 1811 med friherrinnan Charlotta Aurora De Geer och gjorde sitt hem till medelpunkten för Stockholms förnäma umgängesliv. Paret är gravsatta i Wetterstedska gravkoret på Norra begravningsplatsen.[5]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online
  2. ^ af Wetterstedt, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 5 mars 2017
  3. ^ läs online, läst: 7 mars 2017,
  4. ^ Matrikel över ledamöter av Kungl. Vitterhetsakademien och Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets akademien, Bengt Hildebrand (1753–1953), Margit Engström och Åke Lilliestam (1954–1990), Stockholm 1992 ISBN 91-7402-227-X s. 19f
  5. ^ Karl-Axel Björnberg: Kungliga och Norra begravningsplatserna (Bäckströms förlag 1998) sid.38 ISBN 91-88016-69-2

Källor[redigera | redigera wikitext]

Small Sketch of Owl.pngDen här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Wetterstedt, af, 2. Gustaf, 1904–1926.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Lars von Engeström
Sveriges utrikesstatsminister
1824–1837
Efterträdare:
Adolf Göran Mörner
(tillförordnad)