Gustav II Adolfs staty, Göteborg

Gustav II Adolfs staty

Närbild av statyn.

Illustration av Bremen-statyn

Gustav II Adolfs staty i centrala Göteborg är denna stads äldsta staty och är placerad mitt på Gustaf Adolfs Torg sedan 1854.

Statyn i brons av Gustav II Adolf står på en hög kvadratisk bronssockel ovanpå ett trappstegsformat fundament i sten. På sockeln finns inskriptionen:

”

Åt Konung Gustaf Adolf den Store Götheborgs grundläggare af Stadens innevånare År 1849

„

.

Kungens pose, där han pekar med höger hand ned mot torget samtidigt som han tittar i fjärran å andra hållet, föreställer det tänkta tillfälle när kungen ska ha uttalat "Här ska staden ligga!", och på ett symboliskt plan representerar statyn därmed tillblivelsen av staden Göteborg.

Historia

Den 6 juni 1845 hade en insamling gjorts för att bekosta en Gustav Adolfs staty på torget, som uppgick till 5 000 riksdaler banko. I mitten av oktober 1845 fick professor Bengt Erland Fogelberg uppdraget att förfärdiga en staty, till en kostnad av 25 000 "mark hamburger banko". Statyn skulle vara 5 ³/₄ alnar hög och gjutas i München eller Paris samt vara klar före 1847 års utgång. År 1847 ingick Fogelberg ett avtal med den franske konstgjutaren E. Gonon i Rom samt med en i staden Carrara bosatt svensk, G. Lundberg, om framtagandet av ett postament av hård carraramarmor samt transport till Livorno. Till plan och trappsteg hade granitblock från Flatholmen vid Lysekil beställts. De var av samma sort som sockeln och trapporna vid den nya börsbyggnaden i Göteborg.

Under 1848 tog Fogelberg själv över arbetet samt bistod med medel ur egen ficka. Först den 27 september 1849 lämnade han besked till sina uppdragsgivare att han bland annat skaffat toskansk koppar till gjutningen, men att "Först var gjutugnens material ej nog eldfast för att motstå den erforderliga värmegraden, och vidare måste kopparn och den övriga metallen smältas i små portioner under begagnande av engelska stenkol, vilket allt var både tidsödande och kostsamt, på samma gång som avbränningen uppgick till 2,000 skålpund, som sålunda ånyo måste anskaffas". Oroligheterna i Rom drabbade dessutom all verksamhet som kunde innehålla "ädlare och mindre ädla metaller" då dessa användes för nödtillverkning av mynt. Endast genom kontakter via det danska konsulatet kunde metallen i gjuteriet räddas, men arbetet låg nere i över två månader under fransmännens belägring av staden. Därefter fortskred arbetet, men resultatet blev gjutskador på huvudet liksom hatten, kappan blev intryckt samt plinten. Metallen var dessutom oren och full av så kallade sandgruvor. Efter detta inledde Fogelberg en rättsprocess mot Gonon och krävde ersättning.

Från hösten 1849 till hösten 1851 kom ingen information från Fogelberg om statyn. Men han flyttade därefter modellen till Müllers konstgjuteri i München, där en staty göts 1851 och skeppades över Hamburg till Cuxhafen, för vidare transport mot Göteborg med kapten Strömbäck på skonerten Hoppet. Fartyget strandade dock på den östra sidan av Sandön utanför Helgoland och fylldes med vatten. Besättningen och passagerarna hade räddats, och öns befolkning erbjöd sig att bärga både fartyg och last mot en tredjedel av bärgarlönen. Statyn var försäkrad utöver gjutningskostnaderna till 12 000 banko mark. Statyn låg därefter på Helgolands strand och hade blivit överdragen med tjära av befolkningen för att inte oxidera.

I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning den 5 juni 1852 fanns denna annons auktion:"Den 10 juli detta år kommer på ön Helgoland för vedebörande räkning, den från strandade, från Hamburg till Götheborg destinerade skon. Hoppet, kapten Strömbeck, bergade Gustav Adolfs statyn af metall, att genom öppen och offentlig auktion försäljas. Detta vackra konstverk, bestämdt såsom en prydnad för Götheborg, är gjutet i München. Med undantag af att en af hattfjedrarna, ett finger och värjspetsen blifvit afbrutna, synes ingen vidare skada på detsamma; det ligger på stranden af Sandön under ett särskildt för detta ändamål uppfördt skjul, och har derigenom blifvit på det sorgfälligaste konserveradt; det väger ungefär 80 centner. Helgoland den 18 maj 1852. Eric Franz, Rathmann." Auktionen ägde rum den 10 juli samma år, och utropspriset var 10 000 mark. Man var villig att låta statyn gå för 8 000 mark, men buden stannade på 5 225 mark. Därmed blev statyn kvar i Helgoland.

Göteborgs magistrat beslöt därefter den 24 juli 1852 att "... sedan besked erhållits från Hamburg, att konung Gustav Adolfs statyn den dennes blivit försåld å Helgoland och av styrelsen på stället inropad, .. fattades det beslut om beställning genast hos direktören F. von Miller i München av en ny staty, vilken, enär modellen förefinnes i fullkomligt oskadat skick, bör vara hitkommen före midsommartiden nästa år." Kostnaden uppgick till 8 000 mark.

På hösten 1854 kom statyn till Göteborg, och invigningen skedde klockan 11 den 18 november samma år. Torgets läktare var fyllda med åskådare och stadens garnison uppställd runt torget. Statyn avtäcktes strax efter klockan 12 av landshövding Olof Fåhraeus och i närvaro av kronprins Karl. Fåhraeus inledningstalade med orden: "Tacksamheten har här åt stadens odödlige grundläggare rest en ärestod, som framgent skall erinra om förbindelsen till det värdiga redskap i försynens hand, varifrån detta borgerliga samhälle har sitt upphov. Må Eders Majestät avtäcka statyn." Även avdelningar av alla de svenska regementen, som deltagit i slaget vid Lützen, paraderade på torget.

Fogelberg hade rest hem från Rom för att medverka i festligheterna. Det var först meningen att den skulle ha avtäckts på Gustav II Adolfs dödsdag den 6 november, men fick senareläggas eftersom Fogelberg då skulle närvara vid invigningarna av statyerna av Birger jarl och Karl XIV Johan i Stockholm. Efter festligheterna i Göteborg reste Fogelberg vidare till Italien, där han avled i Triest den 22 december.

Det först gjutna exemplaret utbjöds på auktion och ropades in av myndigheterna i Hamburg, men senaten i staden vägrade resa den av politiska skäl. Därefter såldes statyn till "tretton handlare och en badläkare" i Bremen för 4 500 mark och ställdes upp vid Domsheide, nära Rådhusplatsen i stadens centrum. År 1942 konfiskerades statyn av riksmarskalk Hermann Göring och smältes ned till den tyska krigsindustrin.

Platsen hette Stora Torget när statyn restes, men namnändrades sedermera till Gustaf Adolfs Torg.

Sånger vid avtäckningen

Inledning

Allsvåldige, se till stad och land,

Ditt vinträd kom att besöka,

Håll det vid makt. Hvad din högra hand

Planterat, du själv föröka.

Vid avtäckningen

Sköra betäckning, fall! och blotta för dagens lystna blick

I ett nu det milda anletets glans, hur det ler i odödeligt herrskareskick.

O, huru lyser klar den frid som ej jordisk spira ger!

Oförgänglig ära, lån ifrån himmelen, gjuter i eviga strålar sig ner.

Öfver den höga, fria panna

Saliga, rika vågor stanna:

Saliga vågor

Himmelska lågor

Gjuta i eviga strålar sig ner.

Se, huru framtidsdiger

Spanar hans blick i obygd strand

Vallar och torn — och en stad uppstiger

Och samlar sig folk ur friaste land.

Männen på berget invid hans sida

De se till hafvet; han längre ser.

Dyrt är för frihet strida:

Ädlaste blod han för friheten ger.

Efter avtäckningen

"Förfäras ej, du lilla hop!"

Du, Gustaf, sjöng, då oväns rop

Omkring dig hördes skalla.

Han gladdes åt din undergång:

Men se, hans glädje blef ej lång:

Gud lät ditt mod ej falla.

Din sak är guds: gack i ditt kall

Och i hans hand dig anbefall,

Så räds du ingen fara.

Hans Gideon ska än bli spord,

Som Herrans folk och Herrans ord

Skall manligen försvara.

Slutsång

En bön må vi begära:

Du ärliga Göta blod,

Bevara din heder och ära,

Behåll ditt friska mod.

Utvälj den sköna kronan,

Som är ett hederligt namn,

Ärft af de gamla fäder:

Dess rykte oss ännu gläder;

Det klingar i alla land.

Bildgalleri

• 
  Text på sockeln: Åt konung Gustaf Adolf den store, Götheborgs grundläggare, af stadens invånare 1849.
• 
  Märkning på sidan av statyn: B.E. Fogelberg fecit (latin för har utfört det).
• 
  Märkningen i närbild.
• 
  Märkning på sidan av statyn: E. Müller München 1853.

Referenser

Källor

• Bengt A. Öhnander: Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, Tre böcker, Göteborg 2004, ISBN 91-7029-565-4
• Bengt A. Öhnander: Göteborg berättar, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988, ISBN 91-7029-010-5
• Bengt A. Öhnander: Göteborg berättar mer, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1990, ISBN 91-7029-059-8
• Robert Garellick: Göteborg före grävskoporna, Göteborgstryckeriet 2002, ISBN 91-630-5465-5
• Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden, Hugo Fröding, Medéns Bokhandel, Göteborg 1924
• F i Nordisk familjebok (första upplagan, 1881)
• Fecit i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)