Karl XIV Johans staty

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl XIV Johans staty
Karl XIV Johans staty Billmark 1860.jpg
Karl XIV Johans staty, Billmark 1860
Koordinater59°19′33.7″N 18°04′19.3″Ö / 59.326028°N 18.072028°Ö / 59.326028; 18.072028
PlatsStockholm, Sverige
FormgivareBengt Erland Fogelberg, 1784–1854
TypStaty
MaterialBrons
Höjdcirka 4,5 meter
Påbörjat1847
Färdigt1854
Invigt4 November,1854, av Oscar I
TillägnatKarl XIV Johan

Karl XIV Johans staty är ett monument som skulpterades av Bengt Erland Fogelberg 1847–1851 och göts av Ferdinand von Miller den äldre i München 1851–1854 på beställning av Karl XIV Johans son Oscar I som betalade skulpturen ur sin egen "hand cassa". Skulpturen invigdes den 4 november 1854.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Karl XIV Johan rider mot norr, 1922.
Inskription på sockeln.
Detalj.

I november 1844 meddelade Oskar I vid en audiens på Stockholms slott sitt beslut att resa en ryttarstaty över fadern. Den skulle placeras "någonstans inom tullarna".[1] Oskar I lät beställa den hos skulptören Bengt Fogelberg. Vid tiden var Fogelberg bosatt i Rom men han utförde ändå flera stora uppdrag i Sverige och under 1840-talet fick han beställningen på en ryttarstaty föreställande Karl XIV Johan. Ursprungligen ville Fogelberg visa kungen med dragen värja på slagfältet på en galopperande häst men Oskar I hade en annan vision, han ville se fadern “med den otäcka hatten” och med fältmarskalksstav i handen.[2] Så kom det sig att ryttarstatyn symboliserar kronprinsens intåg i Stockholm den 2 november 1810.

Skulpturen göts i brons i München i ett stycke, bortsett från huvudet och ena armen. Statyn fördes därefter över land till Amsterdam och transporterades därefter med båt till Stockholm. Ingenjören Nils Ericson hade förberett platsen och själva grundläggningen och uppförandet av piedestalen utfördes av majoren i Väg- och vattenbyggnadskåren Carl Edward Norström biträdd av löjtnanten Johan Adolf Berg. [3] Vid ceremonin på 40-årsdagen av Svensk-norska unionen avtäcktes den under högtidliga former den 4 november 1854 i närvaro av kungen och konstnären. I samband med invigning delades även Karl Johansmedaljen ut till de militär som deltog, samt senare till de levande officerare som deltagit i Karl Johans krig.

Det sägs att änkedrottningen Désirée på sina åkturer genom Stockholm gärna lät stanna vagnen vid Slussen där hon beundrade statyn av sin framlidne make med orden Oh, qu’il est beau (Åh, vad han är vacker).[2]

Placering[redigera | redigera wikitext]

Statyn placerades ursprungligen på den 1850 färdigställda Slussen som hade utformats av Nils Ericson. Platsen hade bestämts av Oskar I men Fogelberg gillade inte valet, han hade hellre sett statyn mera centralt placerad.[2]

I samband med Slussens ombyggnad 1931–1935 flyttades och vändes statyn så att fursten nu rider ut ur staden mot Södermalm. En inskription på sockeln berättar härom. Då hade den ursprungliga sockeln av Carraramarmor vittrat sönder och byttes ut med en av granit som är högre än den ursprungliga.

Avbildning[redigera | redigera wikitext]

Statyns utseende är detsamma som 1854 och kungen bär en svensk fältmarskalksuniform, samt bär Serafimerordens band över höger axel. På bröstet bär han sammanlagt tre kraschaner, överst den för Serafimerorden, under denna till höger kraschanen för Riddare med Stora Korset av Svärdsorden (ser ut som ett upprätt svärd), samt bredvid denna kraschanen för en riddare av Carl XIII:s orden. På bröstet bär även kungen den italienska Järnkroneorden samt riddartecknen för Nordstjärneorden samt Vasaorden. Runt halsen bär han även halskorset för en riddare av Carl XIII:s orden.[3]

Hästen bär ornerade sadeltyg och på bröstremmen syns Sveriges Tre kronor. På sadelgjorden syns både Fogelbergs och von Millers namn.

Däremot har postamentet ändrats över tiden.

1854[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen stod statyn på ett postament av granit, utformat som fem trappsteg, som ledde upp till piedestalen som var rektangulär och huggen i carraramarmor skapad av bildhuggaren Jakob Lundberg. Den var rikt utsmyckad och den norra sidan bar Stora riksvapnet omgivet av Serafimerordens kedja, den södra sidan visade årtalet MDCCCLIIII (1854), den vänstra sidan sågs orden Åt Carl XIV Johan, Brödrafolkens Fader, af Oscar I..

Statyn vände sig då mot Gamla stan, som om han kom ridande från Södermalm.

1935[redigera | redigera wikitext]

Slussen byggdes om på 1930-talet flyttades statyn från sin ursprungliga plats, till ett läge längre söderut. Man vände också på statyn, så att den vände sig mot söder, ochs er ut att rida ut från staden mot Södermalm. Även postament och piedestalen ändrades, och den nya var tillverkade i granit.

Nya slussen[redigera | redigera wikitext]

Inför ombyggnaden för Nya Slussen flyttades Karl XIV Johans staty i november 2015 till en provisorisk plats på Gubbens gård utanför Livrustkammaren vid Slottsbacken. Här skall statyn genomgå en renovering, som utförs på uppdrag av Statens Fastighetsverk. Bland annat sänks sockelns höjd. Därefter flyttas den ytterligare en gång lite längre upp på Slottsbacken, ungefär i höjd med Slottets södra valv. Var statyn placeras när Nya Slussen står färdig är inte bestämt än.[4][5]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Melin, Från götisk romatik till realism. Studier i Bengt Erland Fogelbergs liv och verksamhet i Rom 1821-1854. fil. lic. avhandling Stockholms högskola. Sid. 140f.
  2. ^ [a b c] Oh, qu’il est beau.
  3. ^ [a b] Minnesblad af den 4 november 1854.
  4. ^ Epsteins blogg i DN: Karl XIV Johan flyttas i helgen, publicerad 4 november 2015. Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ Stockholms stad: Karl XIV Johans staty flyttas.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]