Karl XIV Johans staty

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Karl XIV Johans staty
Karl XIV Johans staty 2011b.jpg
Karl XIV Johans staty.
Koordinater59°19′33.7″N 18°04′19.3″Ö / 59.326028°N 18.072028°Ö / 59.326028; 18.072028
PlatsSlottsbacken, Stockholm, Sverige
FormgivareBengt Erland Fogelberg
TypStaty
MaterialBrons
Höjdcirka 4,5 meter
Påbörjat1847
Färdigt1854
Invigt4 november 1854 av Oscar I
16 december 2018 av Carl XVI Gustaf (ny placering)
TillägnatKarl XIV Johan

Karl XIV Johans staty är en ryttarstaty över Karl XIV Johan, Sveriges och Norges kung 1818–1844. Kungen är avbildad med fältmarskalksstav i handen och statyn symboliserar hans intåg i Stockholm som nyvald kronprins 1810. Statyn invigdes ursprungligen 1854 och är sedan 2018 placerad på Slottsbacken, utanför södra valvet på Stockholms slott.

Statyn beställdes av Karl XIV Johans son Oscar I, som betalade den ur sin egen "hand cassa". Skulpturen är ett verk av konstnären Bengt Erland Fogelberg och göts i München 1851–1854 av Ferdinand von Miller den äldre. Statyn placerades vid Slussen, med kungen ridande mot norr in i staden, och invigdes den 4 november 1854 av Oscar I. Då Slussen byggdes om på 1930-talet fick statyn en ny sockel och vändes samtidigt, så att kungen red mot söder. Statyn stod i 161 år vid Slussen, innan den åter flyttades i november 2015 i samband med att Slussens ombyggnad påbörjades. Statyn fick en provisorisk placering bredvid Slottet där ytterligare en ny sockel uppfördes 2018, för att sedan den 16 december samma år återinvigas av kung Carl XVI Gustaf.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Tillkomst[redigera | redigera wikitext]

I november 1844 meddelade Oskar I vid en audiens på Stockholms slott sitt beslut att resa en ryttarstaty över fadern. Den skulle placeras "någonstans inom tullarna".[1] Oskar I lät beställa den hos skulptören Bengt Fogelberg. Vid tiden var Fogelberg bosatt i Rom men han utförde ändå flera stora uppdrag i Sverige och under 1840-talet fick han beställningen på en ryttarstaty föreställande Karl XIV Johan. Ursprungligen ville Fogelberg visa kungen med dragen värja på slagfältet på en galopperande häst men Oskar I hade en annan vision, han ville se fadern “med den otäcka hatten” och med fältmarskalksstav i handen.[2] Så kom det sig att ryttarstatyn symboliserar kronprinsens intåg i Stockholm den 2 november 1810. Skulpturen göts i brons i München i ett stycke, bortsett från huvudet och ena armen. Statyn fördes därefter över land till Amsterdam och transporterades därefter med båt till Stockholm. Ingenjören Nils Ericson hade förberett platsen och själva grundläggningen och uppförandet av piedestalen utfördes av majoren i Väg- och vattenbyggnadskåren Carl Edward Norström biträdd av löjtnanten Johan Adolf Berg. Statyn placerades ursprungligen på den år 1850 färdigställda Slussen som hade utformats av Nils Ericson. Platsen hade bestämts av Oskar I men Fogelberg gillade inte valet, han hade hellre sett statyn mera centralt placerad.[2][3]

Statyn avtäcks den 4 november 1854 i närvaro av bland annat kungafamiljen och paraderande trupper. Målning av Carl Stefan Bennet. Nationalmuseum.

Avtäckning[redigera | redigera wikitext]

Den 4 november 1854, på dagen 40 år efter upprättandet av den Svensk-norska unionen, avtäcktes statyn under högtidliga former. Redan på morgonen strömmade folk till. Vid 11-tiden på dagen marscherade trupper upp på Skeppsbron och fram till statyn, kronprins Karl (XV) förde befäl dagen till ära. Därpå anlände drottning Josefina, änkedrottningen Desideria, kronprinsessan Lovisa och prinsessan Eugénie. På kvällen gavs middag på slottet för fler än sjuhundra personer. Festligheterna avslutades på Kungliga Operan. Samma dag utnämnde Oskar I Fogelberg till kommendör av Nordstjärneorden och Nils Ericson adlades. I samband med invigningen delades även Karl Johansmedaljen ut till de soldater som deltagit i paraden, samt senare till de levande officerare som deltagit i Karl Johans krig 1813-14.[4]

Omplaceringar och renovering[redigera | redigera wikitext]

Karl XIV Johan rider mot norr. Foto 1922.

I samband med Slussens ombyggnad 1931–1935 flyttades och vändes statyn så att fursten nu rider ut ur staden mot Södermalm. En inskription på sockeln berättar härom. Då hade den ursprungliga sockeln av Carraramarmor vittrat sönder och byttes ut med en av granit som är högre än den ursprungliga.

Inför ombyggnaden för Nya Slussen flyttades Karl XIV Johans staty i november 2015 till en provisorisk plats på Gubbens gård utanför Livrustkammaren vid Slottsbacken. Här genomgick statyn en renovering på uppdrag av Statens Fastighetsverk. Därefter flyttas den ytterligare en gång lite längre upp på Slottsbacken, ungefär i höjd med Slottets södra valv.[5][6] Det beslutades därefter att Karl XIV Johans staty skulle få en permanent placering på Slottsbacken. En ny sockel i granit, lägre än den gamla, uppfördes. Statyn återinvigdes den 16 december 2018 av kung Carl XVI Gustaf i närvaro av den övriga kungafamiljen.

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Ryttarstatyn föreställer Karl XIV Johan när han som kronprins anländer till Stockholm år 1810. Kungen bär en svensk fältmarskalksuniform, samt bär Serafimerordens band över höger axel. På bröstet bär han sammanlagt tre kraschaner, överst den för Serafimerorden, under denna till höger kraschanen för Riddare med Stora Korset av Svärdsorden (ser ut som ett upprätt svärd), samt bredvid denna kraschanen för en riddare av Carl XIII:s orden. På bröstet bär även kungen den italienska Järnkroneorden samt riddartecknen för Nordstjärneorden samt Vasaorden. Runt halsen bär han även halskorset för en riddare av Carl XIII:s orden.[3] Hästen bär ornerade sadeltyg och på bröstremmen syns Sveriges Tre kronor. På sadelgjorden syns både Fogelbergs och von Millers namn.[4]

Detalj

Postamentet[redigera | redigera wikitext]

Ursprungligen stod statyn på ett postament av granit, utformat som fem trappsteg, som ledde upp till piedestalen som var rektangulär och huggen i carraramarmor skapad av bildhuggaren Jakob Lundberg. Den var rikt utsmyckad och den norra sidan bar Stora riksvapnet omgivet av Serafimerordens kedja, den södra sidan visade årtalet MDCCCLIIII (1854), den vänstra sidan sågs orden Åt Carl XIV Johan, Brödrafolkens Fader, af Oscar I.. Statyn vände sig då mot Gamla stan, som om han kom ridande från Södermalm.

Då Slussen byggdes om på 1930-talet flyttades statyn från sin ursprungliga plats, till ett läge längre söderut. Man vände också på statyn, så att den vände sig mot söder, och ser ut att rida ut från staden mot Södermalm. Även postament och piedestalen ändrades, och den nya var tillverkade i granit.

Efter att statyn flyttats från Slussen 2015 byggdes ett nytt postament i granit på Slottsbacken, där statyn placerades 2018.

Kuriosa[redigera | redigera wikitext]

Det sägs att änkedrottningen Desidera på sina åkturer genom Stockholm gärna lät stanna vagnen vid Slussen där hon beundrade statyn av sin framlidne make med orden Oh, qu’il est beau (Åh, vad han är vacker).[2]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Karin Melin, Från götisk romatik till realism. Studier i Bengt Erland Fogelbergs liv och verksamhet i Rom 1821-1854. fil. lic. avhandling Stockholms högskola. Sid. 140f.
  2. ^ [a b c] ”Oh, qu’il est beau.”. Arkiverad från originalet den 13 juni 2018. https://web.archive.org/web/20180613160714/https://www.sfv.se/globalassets/kulturvarden-artiklar/1995_02/_oh_qu_il_est_beau_.pdf. Läst 23 juni 2018. 
  3. ^ [a b] Minnesblad af den 4 november 1854.
  4. ^ [a b] ”Karl XIV Johan på Slottsbacken”. www.kungligaslotten.se. 4 december 2018. https://www.kungligaslotten.se/artiklar-film-360/kungliga-slottet/2018-12-04-karl-xiv-johan-pa-slottsbacken.html. Läst 31 december 2020. 
  5. ^ Epsteins blogg i DN: Karl XIV Johan flyttas i helgen, publicerad 4 november 2015. Arkiverad 10 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Stockholms stad: Karl XIV Johans staty flyttas.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]