Gustav III (staty)

Gustav III:s staty.

Gustav III:s staty är en skulptur som visar Sveriges kung Gustav III. Den skapades av Johan Tobias Sergel, göts och ciselerades av Charles Apelquist och kajanläggning och postament restes av byggmästaren Jonas Lidströmer. Den står på Skeppsbrokajen nedanför Slottsbacken i Stockholm och avtäcktes den 24 januari 1808.

Statyns tillkomst

När Gustaf III efter Freden i Värälä återkom till Stockholm möttes han vid Norrtull den 30 augusti 1790 av stadens borgerskap och magistrat. Dessförinnan hade Gustaf III beslutit att låta Stockholms borgerskaps militärkårer med sitt kavalleri låta eskortera honom från Haga in till staden. När man såg konungen från Norrtull ankomma från Haga avlossades 128 skotts salut med kanoner. Vid stadsporten möttes kungen med ett flertal tal, av vilka Överståthållaren Carl Sparre sa:

”	Tillåt likwäl, Allernådigste Konung, hufwudstadens Borgerskap, at med Eders Maj:ts nådiga behag, på utsedt rum inom hufwudstaden, upresa Eder Maj:ts Ärestod, till ewärderlig minneswård af deras glädje och erkänsla emot Försynens wård, wid de händelser som bidragit till Eders Maj:ts odödlighet...	„
– Götheborgs Tidningar, 21 september 1790, sid 3.

Kungen meddelade även senare samma dag på rådhuset att han ville skänka Obelisken i Stockholm till Stadens borgerskap för deras trohet och nit under kriget. Således hör Obelisken och Statyn ihop, och de lanserades samma dag. Som ett ömsesidigt tack mellan Gustaf III och Stockholms borgerskap.

Frågan lyftes därefter vid Riksdagen i Gävle 1792 där man även diskuterade placeringen av statyn. Carl Fredric Adelcrantz hade tidigare inkommit med förslag att den skulle placeras mellan de två broarna som utgör Norrbro, men detta hade kungen avvisat då han inte ville att den skulle inskränka på Gustaf II Adolfs ryttarstaty på Norrmalmstorg. Istället tyckte kungen att statyn skulle placeras på den plats där kungen hade landstigit i staden efter Skärgårdsflottans inlopp efter ryska kriget, och därmed mittemot den holme, Skeppsholmen, som var Skärgårdsflottans bas.

Detta gjorde att man förordade en placering på Skeppsbron på platsen där bland annat "Parmmätarehuset, Kokhuset och Norra Viktualievågen skole undanröjas", vilket inte skedde enbart för statyn utan också för att röja upp på platsen. Grunden för statyn kunde läggas redan 1792 och 1793.

Sergel, som fått uppdraget att utforma själva statyn erhöll ett arvode om 10 000 riksdaler, och mekanikus Charles Apelquist erhöll 20 000 riksdaler för gjutningen, ciseleringen och inköpet av metallen. Den 21 augusti 1799 förrättades gjutningen, ett väl valt datum då det var denna dag som 1772 års regeringsform hade godkänts, i gjuthuset vid Rännarebanan. Piedestalen hade blivit klar samma år och Kungliga Vitterhetsakademiens inskription var redan inhuggen.

Utseende

Statyn skulpterades av Sergel och göts i brons av kapten Charles Apelquist. 1799 var statyn färdiggjuten och den ciselerades i Marieberg vilket blev klart 1806, men av olika skäl invigdes den inte förrän i januari 1808. Detta torde varit den första lyckade statygjutningen genomförd av en svensk, något som det Meyerska styckgjuteriet misslyckats med två gånger.

Den uppställdes på sin plats och invigdes den 24 januari 1808 och står på en hög piedestal av röd älvdalsporfyr (blybergsporfyr) från Älvdalens porfyrverk. Statyns fundament är utförd som trappsteg i granit som är en omtyckt sittplats för turister.

Gustav III är avbildad stigande i land i triumf efter det ryska kriget 1788-1790, vilket skedde på samma plats som statyn står. Statyn skänktes och bekostades av Stockholms borgerskap och kan ses som deras tack till kungen. Gustaf III hade nämligen skänkt Obelisken på Slottsbacken till staden, för att uppmärksamma borgerskapet och tacka för deras stöd under kriget.

För figurens rörelse och hållning lät sig Sergel inspireras av den antika marmorskulpturen Apollo di Belvedere.

Piedestalen bär en inskription i guldbokstäver:

ÅT
KONUNG GUSTAF III
LAGSTIFTARE
SEGERVINNARE
FREDENS ÅTERSTÄLLARE
AF
STOCKHOLMS BORGERSKAP
MDCCXC

Årtalet MDCCXC är skrivet med romerska siffror och motsvarar år 1790.

Sergel skrev om sitt verk att Gustav III-statyn: "är i gående rörelse, den håller ett roder med vänstra handen och med den högra överräcker den en olivkvist som betecknar freden. Dräkten är flottans uniform, med en stor mantel uppfäst på vänstra axeln". Kungen är avbildad i Arméns flottas uniform (m/1779), och rodret är av samma modell som fanns på divisionschefsfartygen, som ofta var av klassen hemmema, inom Arméns flotta. Gustav håller dessutom en lagerkrans i handen på rodret, en antik segersymbol som gavs åt segrande fältherrar som återkom i triumf till Rom. På bröstet bär han kraschan för Serafimerorden samt även kraschan för Riddare med stora korset av Svärdsorden. Runt halsen bär kungen dessutom Svensksundsmedaljen i kedja. De två senare dekorationerna hade införts av kungen under kriget.

Sergel blev samma dag som statyn avtäcktes, den 24 januari 1808, adlad av Gustav IV Adolf.

Bilder

• 
  Arméns flottas uniform, med Svensksundsskärp, som Gustav III bar under Slaget vid Svensksund 1790.
• 
  Gustav III iförd arméns flottas uniform m/1779, som han såg ut under slaget vid Svensksund. Kungen bär på bilden Serafimerordens axelband och dess kraschan, han bär runt halsen Svärdsorden samt dess kraschan på bröstet. Under Svärdsorden skymtar även Stora Svensksundsmedaljen.
• 
  Tidig förslagsskiss av Sergel över statyn. (1791)
• 
  Sergels maquette till statyn i lera. I Nationalmuseums samlingar. (1790-1793)
• 
  Ritning till piedestal och rundel runt statyn, troligen av Louis Jean Desprez, tidigt 1790-tal.
• 
  Ritning av statyns sockel och kajkonstruktion runt densamma, troligen av Erik Palmstedt och godkänd av kung Gustaf IV Adolf.
• 
  Kopparstick av statyn, utfört av Martin Rudolf Heland år 1808.

Avtäckningen den 24 januari 1808

Lavering av Emanuel Limnell som visar avtäckningen. Man ser de uppställda trupperna, en läktare anas till vänster i bild, landskapsvapen bakom statyn och de rostrala kolonnerna. Kanske är det Gustaf IV Adolf som rider ner för slottsbacken.

Statyn avtäcktes under högtidliga former den 24 januari 1808, dagen var Gustav III:s födelsedag. Det var hans son, kung Gustav IV Adolf som invigde statyn, vilket skedde med sedvanliga ceremonier. Flera regementen paraderade vid tillfället. Livgardet till häst var uppställda med tre skvadroner vid sidorna av uppfarten till Slottsbacken, Svea livgarde och Konungens svenska gardersregemente ordnades bataljonsvis i kolonn vid Obelisken. Runt statyn till vänster från slottsbacken sett samlades kommendörerna av det Kungliga riddarordnarna samt konungens högre ämbetsmän, till höger samlades Stockholms magistrat samt officerarna ur Stockholms borgerskaps militärkårer. Runt statyn stod dessutom Kunglig Majestäts drabanter uppställda i kyller och harnesk. På rundeln bakom statyn stod dessutom 100 man ur Arméns flotta samt runt dessa Arméns flottas officerskår.

Innan kungen lämnade slottet för att inviga statyn sa han till de församlade:

”	Intagen av det mest lifliga känslor, går Jag nu, att tillägna Min Högstsalig Herr Faders minne den wördnad och den ära, hwartill Jag, såsom Son och Undersåte, är skyldig.	„
– Göteborgs Allehanda, den 5 februari 1808, sid 1.

Konungen anlända till häst från slottet omgiven av Konungens stora vakt samt av Generalstaben. Då täckelset föll saluterade kungen statyn med sin värja, och allmänheten svarade med ett fyrfaldigt leve. Därefter gavs en generalsalva av trupperna med gevär. Artilleriet på Blasieholmen samt Arméns flotta på Skeppsholmen sköt därefter salut med 128 skott. Samtidigt som saluten gavs paraderade de närvarande trupperna förbi Konungen. För allmänheten hade ett flertal läktare uppförts.

För att inrama statyn under invigningen hade fanor placerats runt rundeln bakom statyn. Flaggorna visade dels Sveriges vapen, dels alla landskapsvapnen. Flaggparaden avslutades på ömse sidor med två rostrala kolonner.

Vid invigningen deltog flera av kungens gamla vänner och kollegor såsom Gustaf Mauritz Armfelt och Nils von Rosenstein. Armfelt skrev till en vän om händelsen och sina känslor:

”

Jag stod bredvid bildstoden, tryckt av tankar på det närvarande och framfarna, upphöjd likväl av en odödlig känsla. Om den store konungens bild kunde få lif, sade jag sakta, huru snart skulle icke Sveriges öde förvandlas.

„

Efter invigningen av statyn höll Sergel en festmiddag i sitt hem där kungens gamla vänner och bekanta deltog. Det var under denna måltid som Sergel utbrast i den kända skålen till kungens ära:

”

Ta mig tusan djäflar var icke Gustaf III en stråle af det eviga ljuset!

„

Till invigningen slogs även en medalj som delades ut till vissa av de närvarande, den visar Gustav IV Adolf i rustning på åtsidan, och frånsidan visar statyn samt inskriptionen AF STOCKHOLMS BORGERSKAP D 24 JAN 1808. Medaljen är graverad av Carl Enhörning.

• 
  Skiss av Louis Jean Desprez som visar utformning av av kajen vid invigningen av Sergels staty.
• 
  Frånsidan av Carl Enhörnings medalj, slagen till invigningen 1808.

Restaurering 2005-2006

Verket restaurerades år 2005-2006. Innan dess var man tvungen att lyfta bort skulpturen av kungen, vilket dock var svårare än konservatorn hade tänkt sig. Detta motstånd berodde dels på att kungen var väl förankrad i piedestalen, dels på att han var gjord av massiv brons från hjässan till bröstkorgen. Först efter flera försök och byte till större kranbil kunde kungen lyftas från sin sockel. Dagens Nyheters rubrik den 23 november 2005 löd: "Gustav III spjärnade emot".

Bilder

• 
  Fritz von Dardels målning, 1860

Referenser

• Uppgifter enligt "explore stockholm"
• Informationstavla på platsen.

Noter

Stockholms Borgerskap finansierade uppförandet av statyn.

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Gustav III:s staty.
  Bilder & media
  Stockholms Borgerskap finansierade uppförandet av statyn.