Gustaf Adolfs torg, Göteborg

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Gustaf Adolfs Torg, Göteborg)
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Adolfs torg, Göteborg
Adolfstorg.JPG
Gustaf Adolfs torg med statyn över kungen i mitten, en senare tillbyggnad av Rådhuset till vänster samt Wenngrenska huset och Stadshuset till höger.
Annat namn Gustaf Adolfs Torg
Namn efter Gustav II Adolf
Namngiven (1854)
Tidigare namn Stora torget, Stortorget
Läge
Plats Sverige Nordstaden, Göteborg
Yta 6 300 m²
Betydelse
Monument Gustav II Adolfs staty
Byggnader Rådhuset, Börsen, Stadshuset
Handel Nordstan

Gustaf Adolfs torg ligger i stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg vid Stora Hamnkanalen. Det kallades Stora torget eller Stortorget fram till 1854 då Bengt Erland Fogelbergs staty av stadens grundare, kung Gustav II Adolf, placerades på torget. Fram till 1848 hade torget användes som salutorg men inför planerna på att placera Gustav Adolfs-statyn där flyttades den funktionen till Kungstorget.[1]

År 1900 uppmättes torget till 4 640 kvadratmeter[2] och år 2012 till cirka 6 300 kvadratmeter.[3]

Idag omges torget av Börsen, Stadshuset, Wenngrenska huset och Rådhuset. Det senare inrymmer såväl kommunledning som stadsledningskontor. Rådhuset är ursprungligen ritat av Nicodemus Tessin d.ä. och stod klart 1672. Dess tillbyggnad som stod klar 1936 är ritad av Gunnar Asplund och anses internationellt vara ett av de finare exemplen på tidig funktionalism.[4]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fram till 1854 kallades platsen för Stora torget eller Stortorget. Efter uppförande av Gustav II Adolfs statyn kom torget att istället kallas för Gustaf Adolfs torg. Något formellt beslut om namnbytet vid den tidpunkten har ej kunnat hittas, men det är klarlagt att Gustaf Adolfs torg är den äldsta namnformen[5] varför stadsfullmäktige 1959 fastslog namnet. Andra namnformer och stavningar som förekommit är exempelvis Gustav Adolfstorg, Gustaf Adolfstorg och Gustaf Adolfs Torg.[6]

Historik och utseende[redigera | redigera wikitext]

Byggnader vid torget[redigera | redigera wikitext]

Gustav Adolfs Torg. Litografi i planschverk 1859.

Torget har länge varit Göteborgs administrativa centrum med Rådhuset (1672), Börsen (1849) och Stadshuset (1749). Denna status är idag inte lika självklar, bland annat då tingsrätten flyttat sin verksamhet från rådhuset. Det allra första rådhuset, det gamla rådhuset i Nya Lödöse, en enkel träbyggnad, flyttades till dåvarande Stora Torgets sydöstra hörn och renoverades 1624-1625 för 554 riksdaler. Huset flyttades redan 1625 till en plats utanför stadsporten (senare Kungsporten) som accishus.[7] Det efterträddes av ett nytt tornprytt rådhus i trä, byggt mellan 1624-1626 och beläget vid torgets sydöstra del, vid hörnet av nuvarande Södra Hamngatan - Korsgatan en plats som kallades för "Spaldings hörn". Vid en mycket omfattande brand den 10 maj 1669 förstördes det helt, och planerandet för ett nytt rådhus startade direkt.

Kanaler, broar och gator runt om torget[redigera | redigera wikitext]

Fyra gator löper längs dess sidor – Köpmansgatan på norra sidan längs med Börsen, Torggatan på västra sidan längs med Rådhuset, Norra Hamngatan på södra sidan av torget längs med Stora Hamnkanalen och Östra Hamngatan på östra sidan längs med Nordstan. Torget samt områdena däromkring översvämmades helt under 1600-talet vid hårda stormar och då älvvattnet steg. Först omkring år 1700, efter att gatorna höjts med cirka 2,4 meter över den ursprungliga marknivån, var faran för översvämning vid högvatten i stort sett avvärjd.[8]

Mitt i Östra Hamngatan gick förr Östra Hamnkanalen och där den mötte Stora Hamnkanalen fanns flera broar. Sedan kanalen lades igen 1936[9] är Stora Hamnkanalen överbyggd med Lejonbron (förr även kallad "Röda Bron" från 1638, då den rödmålades samt försågs med fyra järnlejon av bildhuggaren Hans Swant)[10] som knyter ihop torget och Hamngatorna med Brunnsparken. Torget stensattes 1629, och mellan 1624-1631 byggdes stenbryggor som tilläggsplatser för båtar, allt till en kostnad av 786 riksdaler.[11]

Beläggning och utsmyckning[redigera | redigera wikitext]

I mitten av 1600-talet fanns lindar planterade på torget.[12]

Den 8 november 1817 ritade stadsarkitekt Jonas Hagberg ett vattenhämtningsställe för torget, den så kallade "Gustaf Adolfsfontänen". Fontänen uppfördes åren 1817-1818. Dricksvattnet var självrinnande och leddes dit från Kallebäcks källa i urholkade ekstockar. Detta vattenhämtningsställe ersattes senare av vattenkastare av järn. Vattenhämtningsstället revs 1865 då den hotade att störta ner i Östra Hamnkanalen.[13]

I samband med stensättning av Norra Hamngatan, beslöts 1850 att även stensätta torget med tuktad sten i gatans förlängning. År 1852 stensattes hela torget med tuktad sten. Det var från de gamla fästningsverken som man hämtade råstenen, vilken höggs större och spetsigare än den i övrigt använda tuktade stenen, vilken köptes dels från stenbrott i stadens närhet, såsom Redbergslid, dels från Partille och Lerum.[14]

De första parkeringsautomaterna i Göteborg sattes upp 1955 utanför Börshuset på Gustaf Adolfs torg. Taxan var 25 öre för en halvtimma.[15]

Gustav II Adolfs staty[redigera | redigera wikitext]

Gustav II Adolfs staty är en bronsstaty av Bengt Erland Fogelberg, avtäckt på torget den 18 november 1854. Statyn som är Göteborgs äldsta offentliga konstverk föreställer Gustav II Adolf pekande med höger hand ned mot torget samtidigt som han tittar i fjärran å andra hållet, och avbildar det tänkta tillfälle när kungen ska ha uttalat "Här ska staden ligga!", och på ett symboliskt plan representerar statyn därmed tillblivelsen av staden Göteborg. Statyn är placerad på en hög kvadratisk bronssockel ovanpå ett trappstegsformat fundament i sten. På sockeln finns inskriptionen:

Åt
Konung Gustaf Adolf den Store
Götheborgs grundläggare
af Stadens innevånare
År 1849

[16].

Flaggstänger[redigera | redigera wikitext]

Till Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 placerades tre paradflaggstänger vid torgets östra del. Dessa var först provisoriska och ersattes 1932 av 23 meter höga "venetianska" master i stål. Installationen krävde att man pålade tio meter ner samt göt en betonggrund för att kunna fästa järnbalkarna som höll flaggstängerna. Postamenten i brons - tre meter höga - utfördes efter en idé av dåvarande chefen för Göteborgs konstmuseum, professor Axel Romdahl, ritades av arkitekt R O Swensson med relief formgivna av konstnären Bror Chronander. De ursprungliga flaggorna tillverkades av Flaggfabriken National i Göteborg, och hade måtten 14,4 x 10 meter.[17]

Flaggstängerna har reliefer som anspelar på Göteborg och dess historia, handel, sjöfart och kultur.

Den nordligaste flaggstången visar på relieferna mot torget uppifrån och ner; Polstjärnan, Karlavagnen, ett Ostindiskt skepp, samt Fiske med nät[18]. På sidan mot Östra Hamngatan ser man överst ett sjöflygplan, lastkranar, ett lastfartyg med en bogserbåt samt underst ett fiskenät i ett fiskstim.[19]

Den mellersta flaggstången visar mot torget den grekiska gudinnan Athena (som var vishetens, hantverkets och krigets gudinna) med en sköld som visar Göteborgs stadsvapen samt nederst bla. en lyra och en teatermask såsom symboler för konst [20]. På relieferna mot Östra Hamngatan syns den grekiske guden Mercurius (handelns och köpenskapens gud) samt under honom syns ett ymnighetshorn som är en symbol för överflöd och rikedom.[21]

Den sydligaste flaggstången visar mot torget en sol samt under denna ett solur (som saknar sin stång och alltså numera trasigt), samt sentensen MIG LEDER SOLEN, EDER SKUGGAN. Under denna ser man byggnadsverk i Göteborg såsom Skansen Kronan, Gathenhielmska huset, Gustavi domkyrka, Kronhuset, Chalmerska huset, Skansen Lejonet samt nederst Egnahemshus samt ett Landshövdingehus [22]. Mot Östra Hamngatan ses bla stora hamnkranar och SKF:s fabriker i Gamlestaden. [23]


Verksamheter[redigera | redigera wikitext]

På tomten där Börsen ligger idag låg tidigare det så kallade Kaulbarska huset som fått sitt namn efter landshövdingen Johan von Kaulbars. Huset hade brunnit och återuppbyggdes 1746. Ägaren var då kommissarien Jöns Holsts änka, som senare gifte om sig med landshövding von Kaulbars. Efter ännu en eldsvåda 1758 lät Kaulbars på nytt bygga upp huset, denna gång i sten. Kaulbars var med och grundade Göteborgs frimuraloge och under åren 1776-1788 inrymde byggnaden frimurarsamhället.[24] I början av 1800-talet hade krogen Engborgs källare ettablerat sig i källaren. Den drevs av Johan Engborg samtidigt som Maria Winberg drev Winbergskans krog ovanpå.[25] Tillsammans fungerade dessa båda verksamheter i början som stadens gästgiveri. I takt med att supandet ökade degraderades verksamheten.[26][27] Huset revs 1844.[28][29]

Gamla Brandstationen låg vid Gustaf Adolfs torg fram till mitten av 1800-talet.[30]

Torget var en gång övningsplats för garnisonens trupper och borgerskapets militärkorps. Vaktombytena var populära attraktioner, men 1889 drogs stadsvakten in och högvakten 1895.[9]

Offentliga bestraffningar utfördes länge vid torget. I början av 1700-talet kunde den skyldige bli dömd till kåkstrykning (spöstraff) vid kåken (spö- eller skampålen) som var placerad utanför Länshäktet vid Sillgatans (nuvarande Postgatans) möte med torget.[31][32] Spöpålen togs bort 1850 i samband med att det gamla Länshäktet revs.[33]

Marknader[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Adolfs torgs första julmarknad öppnade 16 december 1920.[34] En julgran har ofta stått placerad på torget, men även julbock har förekommit. Så var fallet exempelvis 1958 med en cirka fem meter hög bock.[35]

Panorama över torget.
Panorama över torget.


Gustaf Adolf stiftelsen[redigera | redigera wikitext]

Efter att Gustaf Adolfs-statyn avtäckts, uppstod tanken på en Gustaf Adolf stiftelse, motsvarande den som tjugotvå år tidigare grundats i Tyskland. I december 1854 utfärdades ett upprop till "välsinnade församlingsmedlemmar" i Göteborg. De uppmanades att medverka till bildandet av "en evangelisk förening, som borde ansluta sig till den sedan den 3 september reorganiserade Gustaf Adolfs-stiftelsen i Tyskland." Bakom uppropet fanns domprosten Thomander, kyrkoherden i Christinæ tyska församling C. Prehn och grosshandlaren A.G. Levgren. Tillkom gjorde biskop Bruhn, kamrer O. Bahrman och Handelstidningens huvudredaktör, Sven Adolf Hedlund och andra. De sammanträdde den 13 juni 1855 i "Gymnasii Sollennitets Sal". Biskopen uppläste de kommitterades förslag till stadgar, vilka enhälligt godkändes, varefter Gustaf Adolf Stiftelsen i Göteborg förklarades grundad.[36][förklaring behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 90
  2. ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 6
  3. ^ Eniro kartor, Rita & Mät
  4. ^ Nicholas Adams (2014) Gunnar Asplund's Gothenburg - The Transformation of Public Architecture in Interwar Europe, The Pennsylvania State University Press, 978-0-271-05984-6
  5. ^ Carl Sigfrid Lindstam (1962) Göteborgs gatunamn, [II:a upplagan], red., Göteborgs gatunamnsberedning, s:167
  6. ^ Carl Sigfrid Lindstam (1986) Göteborgs gatunamn, Göteborgs Kommuns Namnberedning, ISBN 91-7810-577-3, s:148
  7. ^ Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680, Hugo Fröding, 1908 s. 98
  8. ^ Wimarson, (1923), s. 82f
  9. ^ [a b] Carlson, Gösta; Falklind, Hans (1987). Sekelskiftets Göteborg i färg. sid. 12. ISBN 91-970916-1-8 
  10. ^ Persson, Folke; Rundqvist, Agne (1953). Antologia Gothoburgensis. Göteborg: Rundqvists Boktryckeri. sid. 79 
  11. ^ Fröding, Hugo (1908). Berättelser ur Göteborgs äldsta historia 1603-1680. sid. 98 
  12. ^ Gatan, Thomas Reckmann, Gatubolaget, Göteborg 2011, s. 100
  13. ^ Källorna i Kallebäck. Pripps bryggerier. 1976. sid. 10 
  14. ^ Wimarson, (1923), s. 90f
  15. ^ Parkering i Göteborg genom ett halvt sekel, Peggy Sundvall, Gatubolaget, Göteborg 2006, s. 8f
  16. ^ Statyer berättar - 76 konstverk i Göteborg, (2004), sidan 12
  17. ^ Garellick, Robert (2004). Bilden av Göteborg, färgfotografier 1910-1970 : centrum - österut - söderut. Göteborg. sid. 14. ISBN 91-631-4036-5 
  18. ^ Baserat på bild
  19. ^ Bild
  20. ^ Baserat på bild
  21. ^ Bild
  22. ^ Baserat på bild
  23. ^ Bild
  24. ^ http://62.88.129.39/carlotta/web/object/315402
  25. ^ http://62.88.129.39/carlotta/web/object/315402
  26. ^ Fredberg, C R A (1921). Det gamla Göteborg del II. sid. 471 
  27. ^ Fröding, Hugo (1922). Berättelser ur Göteborgs Historia under Nyare tiden. sid. 102 
  28. ^ Lönnroth, Gudrun, red (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborgs Stadsbyggnadskontor & Göteborgs Stadsmuseum, Grafikerna Livréna i Kungälv, Göteborg. sid. 37. ISSN 1404-9546. ISBN 91-89088-12-3 
  29. ^ Holmström, Richard & Roth, Stig & Flygare, Arvid, red (1960). Göteborg (III:e uppl.). Malmö: Allhems Förlag. sid. 45 
  30. ^ Lignell, Harald, red (1952). Göteborgsbilder 1850-1950. Göteborg: Bokförlaget Nordisk Litteratur, Ludw. Simonson Boktryckeri. sid. 109 
  31. ^ Fredberg, C R A (1921). Det gamla Göteborg del II. sid. 466 
  32. ^ Dahl, Olga (1989). Den sanna historien om Tegelbruksmorden i Göteborg 1715-16. Göteborg. sid. 24 
  33. ^ Prytz, Carl Gustaf (1898). Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg (2:a utökade upplagan). Göteborg: Wald. Zachrissons Boktryckeri 
  34. ^ Göteborgsbilder 1850-1950. 1952. sid. 447 
  35. ^ På Plåten : Göteborg på bild under ett sekel, Ingrid Wirsin, Viveca Lärn, Claes Hylinger, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1999 ISBN 91-7029-393-7, s. 176
  36. ^ Gustaf Adolf stiftelsen i Göteborg - 1855-1955, Göteborg 1955, s. 1ff

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 4-5. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Scander, Ralf; m.fl (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg 1619-1982 
  • Göteborg. STF-landskapsserie. 1978 
  • Öhnander, Bengt A. (1990). Göteborg berättar mer 
  • Baum, Greta (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000 
  • Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, [del XX], huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning, Göteborg 1923, s. 82ff

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]