Häxprocessen i Visby (1705)

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Häxprocessen i Visby utspelades i VisbyGotland 1705-1707 och tillhörde de större på denna ö. Häxprocesser var sällsynta på Gotland, särskilt under svensktiden, och denna process tillhörde de största. Den beskriver också hur gammal folktro tolkades om av kyrkan, där ett besök hos småfolket under jorden tolkades som en resa till Blåkulla.

Ingeborg Jonsdotter inför rätta[redigera | redigera wikitext]

Ingeborg Jonsdotter skulle bli den huvudanklagade i processen. Jonsdotter (född 1628) var verksam som klok gumma. 1688 hade hon åtalats av prästen för att utöva medicin och förbjudits fortsätta sin verksamhet. 1705 åtalades hon för att utöva medicin. Under tiden i fängelset användes tortyr och svält som metod för att få henne att erkänna. Man gav order om, att hon inte skulle få någon mat förrän hon hade erkänt. Hennes patienter förhördes. Hon bekände att hon varit hos småfolket under jorden på Blåkulla då hon var ung och lärt sig ramsor för att bota sjukdomar och hur man mjölkar en ko genom att sticka en kniv i en vägg. Hon hade tagits dit av Margaretha Kuskes. Den allmänna opinionen var på hennes sida och flera personer blev påkomna för att ha smugglat in mat till henne. Då hon tillfrågades varför en Bohl Matsdotter Stridj hade gjort detta, svarade hon att Stridj också var häxa. Både Kuskes och Stridj häktades.

Kuskes och Stridj[redigera | redigera wikitext]

Kuskes var en fattig gammal kvinna i Visby som sparade pengar i påsar i huset för att kunna köpa sig en plats på ålderdomshem, pengar hon misstänktes ha tjänat på att sälja magiska tjänster. Hon torterades och bekände att hon hade varit i Blåkulla under jorden som ung där hon lärt sig förutspå framtiden av småfolket. En kvinna där hade rått henne att inte äta där; då skulle hon bli kvar för alltid. Hon bad om att få bli avrättad hellre än att utsättas för mer tortyr. Bohl Stridj var en välbärgad person och skällde ut fängelsets personal och rätten och blev också bättre behandlad i fängelset.

Jonsdotter och Kuskes tog båda tillbaka sina bekännelser. Kuskes sade till prästen i fängelset att hon bekänt på grund av tortyr. Då Bohl Stridj ställdes inför rätta och Jonsdotter fördes in för att vittna mot henne, tog hon tillbaka sitt utpekande och sade att hon bara hade pekat ut Stridj på grund av att hon hade behandlats så illa i fängelset.

Upplösning[redigera | redigera wikitext]

Ingeborg Jonsdotter vädjade om att få flytta till ett bättre fängelse, men hennes begäran avslogs; hennes hälsa blev svårt skadad, och hon tros ha dött i fängelset efter i november 1705. Skeppare Jacob Stridj krävde att hans fru Bohl skulle friges, och detta skedde 18 december 1705. Margaretha Kuskes frigavs 23 januari 1707.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  • Wall, Jan-Inge (1989). Hon var en gång tagen under jorden-: visionsdikt och sjukdomsbot i gotländska trolldomsprocesser = Once she was taken into the earth- : visionary tales and healing in Gotland witchcraft trials. Skrifter / utgivna genom Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B, Folkminnen och folkliv, 0348-4483 ; 19. Uppsala: Dialekt- och folkminnesarkivet. Libris 7750067. ISBN 91-85540-44-7 (inb.) [sidnummer behövs]