Håkan Nesser
| Håkan Nesser | |
 Håkan Nesser | |
| Född | 21 februari 1950 Kumla |
|---|---|
| Yrke | Författare, manusförfattare och lärare |
| Nationalitet | Svensk  |
| Språk | engelska och svenska[1][2][3] |
| Verksam | 1988– |
| Genrer | Kriminalromaner, romaner, noveller |
| Debutverk | Koreografen |
| Noterbara verk | Van Veeteren-sviten, Barbarotti-kvartetten |
| Priser | Se lista nedan. |
| Webbplats | http://www.nesser.se/ |
Sven Håkan Nesser, född 21 februari 1950 i Kumla,[4][5] är en svensk författare, manusförfattare och före detta högstadielärare[5] i Uppsala.
Biografi
Håkan Nesser är son till lantbrukaren Sven August Nesser från Översta i Hallsberg och kontoristen Maria Olivia från Fjelie i Skåne. Släktnamnet Nesser upptogs av fadern och hans syskon.[6][7] Han föddes på Elvesta gård utanför Kumla, men när han var barn sålde fadern gården varmed familjen flyttade in i Kumla och fadern arrenderade i stället mark att bruka. Efter realskolan i Kumla och gymnasiet i Hallsberg började Nesser studera vid Uppsala universitet. Efter flera kurser i humanistiska ämnen gick han på Lärarhögskolan varpå han 1974 blev adjunkt i svenska och engelska. Efter en kortare anställning i Märsta blev han 1979 lärare på Tunabergsskolan i Uppsala, där han verkade fram tills att han 1998 blev författare på heltid[8]. Däremellan var han gift och sedan äktenskapet sprack började han författa. Han debuterade 1988 med Koreografen, men skrev 1993 sin första deckare, vilket blivit den genre som han slagit igenom med.[9]
Nesser är för närvarande bosatt på Furillen, Gotland. Han har haft stor framgång[5] med sina kriminalromaner om Van Veeteren, kommissarie och sedermera bokhandlare i den fiktiva staden Maardam, även i norsk, finsk och tysk översättning.
Författarskap
Fiktiva städer
Maardam
I Nessers romaner om kriminalkommissarie Van Veeteren och i Paula Polanskis Straff utspelar sig handlingen i den fiktiva staden Maardam.
Kymlinge
I Nessers romaner om kriminalkommissarie Gunnar Barbarotti utspelar sig handlingen i den fiktiva staden Kymlinge. I första boken, Människa utan hund, framgår det att Kymlinge har ungefär 70 000 invånare och ligger någonstans i Västsverige men uppvisar samtidigt vissa likheter med Nessers hemstad Kumla.
K–
I Nessers "kumlaromaner", Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö, Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla, Skuggorna och regnet, Himmel över London samt Elva dagar i Berlin utspelas delar av handlingen i den fiktiva staden K– som lånat det mesta av Kumla. Boken Eugen Kallmanns ögon utspelar sig nästan uteslutande i K-, men detta K- ligger i stället i Norrlands inland.
Bibliografi
1988 – Koreografen, roman 1993 – Det grovmaskiga nätet, kriminalroman. Filmatiserad som TV-serie 2000, se vidare Det grovmaskiga nätet (TV-serie) 1994 – Borkmanns punkt, kriminalroman. Filmatiserad som långfilm 2005 1995 – Återkomsten, kriminalroman. Filmatiserad som TV-serie 2001, se vidare Återkomsten (TV-serie) 1996 – Barins triangel, roman 1996 – Kvinna med födelsemärke, ISBN 91-0-055943-1, kriminalroman. Filmatiserad 2001 som TV-serie, se vidare Kvinna med födelsemärke 1997 – Ormblomman från Samaria, kriminalnovell 1997 – Kommissarien och tystnaden, kriminalroman. Filmatiserad som Van Veeteren – Moreno och tystnaden 2006 1998 – Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö, roman. Filmatiserad 2005, se Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö (film) 1998 – Münsters fall, kriminalroman. Filmatiserad 2006, se Van Veeteren – Münsters fall 1999 – Carambole, kriminalroman. Filmatiserad 2005, se Van Veeteren – Carambole 1999 – Flugan och evigheten, thriller 2000 – Ewa Morenos fall, kriminalroman 2001 – Svalan, katten, rosen, döden, kriminalroman. Filmatiserad 2005, se Van Veeteren – Svalan, Katten, Rosen, Döden 2002 – Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla, roman. Filmatiserad 2014, se Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla (film) 2002 – Kära Agnes, kriminalroman 2003 – Fallet G, kriminalroman. Filmatiserad 2006 2004 – Skuggorna och regnet, roman 2005 – Från doktor Klimkes horisont, novellsamling 2006 – Människa utan hund, kriminalroman. Första boken i serien om kriminalinspektör Gunnar Barbarotti 2007 – En helt annan historia, kriminalroman. Andra Barbarotti-boken 2008 – Berättelse om herr Roos, kriminalroman. Tredje Barbarotti-boken 2008 – Sanningen i fallet Bertil Albertsson?, vitbok. Handlar om mordgåtan i Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö 2009 – Maskarna på Carmine Street, roman 2010 – De ensamma, kriminalroman. Fjärde Barbarotti-boken 2010 – Hur jag tillbringar mina dagar och mina nätter, novell (talbok) 2011 – Himmel över London, experimentroman 2012 – Styckerskan från Lilla Burma, kriminalroman. Femte (och sista) Barbarotti-boken 2013 – Levande och döda i Winsford, roman 2014 – Straff, roman 2015 – Elva dagar i Berlin, roman 2016 – Nortons filosofiska memoarer, hundbok 2016 – Eugen Kallmanns ögon, roman
Priser och utmärkelser
- 1993 – Debutant-diplomet
- 1994 – Bästa svenska kriminalroman för Borkmanns punkt
- 1996 – Bästa svenska kriminalroman för Kvinna med födelsemärke
- 1998 – Lundequistska bokhandelns litteraturpris
- 1999 – Nerikes Allehandas kulturpris
- 2000 – Glasnyckeln för bästa kriminalroman i Norden (Carambole)
- 2002 – Årets författare (SKTF) för Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla
- 2003 – Årets länsförfattare i Örebro län
- 2006 – Palle Rosenkrantz-priset för Skyggerne og regnen
- 2006 – Sveriges Radios Novellpris
- 2007 – Bästa svenska kriminalroman för En helt annan historia
- 2008 – Pocketpriset, guld i kategorin "deckare" för Människa utan hund
- 2014 – Palle Rosenkrantz-priset för Levende og døde i Winsford
- 2016 – Filosofie hedersdoktor vid Örebro universitet, Fakulteten för humaniora och socialvetenskap
Källor
Noter
- ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
- ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges befolkning 1990
- ^ [a b c] Med rätt att döda, Svenska Dagbladet. Publicerat 21 juni 2009, läst 24 juli 2009.
- ^ Sveriges befolkning 1970
- ^ Sveriges befolkning 1900
- ^ "Biografi". Nesser.se. Läst 2012-03-12.
- ^ http://www.nesser.se/biografi.cfm