Håkan Nesser

Från Wikipedia
Håkan Nesser
Håkan Nesser på bokmässan i Göteborg september 2022.
Håkan Nesser på bokmässan i Göteborg september 2022.
Född21 februari 1950 (74 år)
Kumla
YrkeFörfattare, manusförfattare och lärare
NationalitetSvensk Sverige
Språkengelska och svenska[1][2][3]
Verksam1988–
GenrerKriminalromaner, romaner, noveller
DebutverkKoreografen
Noterbara verkVan Veeteren-sviten, Barbarotti-kvartetten
PriserSe lista nedan.
BarnJohannes Nesser
Webbplatsnesser.se

Sven Håkan Nesser, född 21 februari 1950 i Kumla,[4][5] är en svensk författare, manusförfattare och före detta högstadielärare[5] i Uppsala.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Håkan Nesser är son till lantbrukaren Sven August Nesser (1900-1974) från Översta i Hallsberg och kontoristen Maria Olivia (1913-1997) från Fjelie i Skåne[6]. Släktnamnet Nesser upptogs av fadern och hans bröder[7][8]. Håkan Nesser föddes på Elvesta gård utanför Kumla, men när han var barn sålde fadern gården varpå familjen flyttade in i Kumla och fadern arrenderade i stället mark att bruka. Efter realskolan i Kumla och gymnasiet i Hallsberg började Nesser studera vid Uppsala universitet. Efter flera kurser i humanistiska ämnen gick han på Lärarhögskolan varpå han 1974 blev adjunkt i svenska och engelska. Efter en kortare anställning i Märsta blev han 1979 lärare på Tunabergsskolan i Uppsala, där han verkade fram tills att han 1998 blev författare på heltid[9]. Däremellan var han gift och sedan äktenskapet sprack började han författa. Han debuterade 1988 med Koreografen, men skrev 1993 sin första kriminalroman, vilket blivit den genre som han slagit igenom med.[10]

Nesser är för närvarande (2020) bosatt på Furillen, Gotland.

Författarskap[redigera | redigera wikitext]

Nesser har rönt internationell framgång[5] med sina kriminalromaner om Van Veeteren, kommissarie och sedermera bokhandlare i den fiktiva staden Maardam. De har översatts till de flesta europeiska språk. Vid sidan av kriminalromaner har Nesser skrivit romaner i mer litterär stil[förtydliga], vilka också har nått en stor publik. Mest känd är Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö.

Fiktiva städer[redigera | redigera wikitext]

Maardam[redigera | redigera wikitext]

I Nessers romaner om kriminalkommissarie Van Veeteren och i Paula Polanskis Straff utspelar sig handlingen i den fiktiva staden Maardam.

Kymlinge[redigera | redigera wikitext]

I Nessers romaner om kriminalkommissarie Gunnar Barbarotti utspelar sig handlingen i den fiktiva staden Kymlinge. I första boken, Människa utan hund, framgår det att Kymlinge har ungefär 70 000 invånare och ligger någonstans i Västsverige men uppvisar samtidigt vissa likheter med Nessers hemstad Kumla.

K–[redigera | redigera wikitext]

I Nessers Kumlaromaner – Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö, Och Piccadilly Circus ligger inte i Kumla, Skuggorna och regnet, Himmel över London och Elva dagar i Berlin – utspelas delar av handlingen i den fiktiva staden K–, som lånat det mesta av Kumla. Boken Eugen Kallmanns ögon utspelar sig nästan uteslutande i K–, men detta K– ligger i stället i Norrlands inland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Barbarotti[redigera | redigera wikitext]

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 1 mars 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ CONOR.Sl.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sveriges befolkning 1990
  5. ^ [a b c] Med rätt att döda, Svenska Dagbladet. Publicerat 21 juni 2009, läst 24 juli 2009.
  6. ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280 
  7. ^ Sveriges befolkning 1970
  8. ^ Sveriges befolkning 1900
  9. ^ "Biografi". Nesser.se. Läst 2012-03-12.
  10. ^ http://www.nesser.se/biografi.cfm
  11. ^ ”Medaljförläningar 28 januari 2019”. Sveriges Kungahus. Arkiverad från originalet den 28 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190128191311/https://www.kungahuset.se/press/pressmeddelanden/2019pressmeddelanden/medaljforlaningar28januari2019.5.7ce04b63167c576df6c1328e.html?fbclid=IwAR2PhimYZNjzyCWjTXohEKnvXiI24efXbbVf5PwWnSFF9XUcJqZaJopPmnE. Läst 10 februari 2020. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]