Höörs köping

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Höörs köping
(1939–1970)
Höörs köpingsvapen
Höörs köpingsvapen
LänMalmöhus län
LandskapSkåne
CentralortHöör
Höörs köping i Malmöhus län
Kommunkod1267
Numera del avHöörs kommun
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Höörs köping. För orten se Höör, för dagens kommun, se Höörs kommun.

Höörs köping var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Höörs köping bildades 1939 genom en utbrytning ur Höörs landskommun där Höörs municipalsamhälle (fram till 1916 stavat Hör[1]) funnits sedan den 25 oktober 1901. Den nya köpingen räknade 1 720 invånare, varav 1 487 invånare hörde till det forna municipalsamhället och de resterande 233 till några andra kringliggande områden som också överförts till den nybildade köpingen från landskommunen.[2]

Den 1 januari 1949 överflyttades till köpingen ett område med 900 invånare från Höörs landskommun.[3]

1969 inkorporerades Snogeröds landskommun (utom Hurva församling), Norra Frosta landskommun samt Tjörnarps församling ur Sösdala landskommun. 1971 ombildades köpingen till Höörs kommun.[4]

Köpingen hörde till Höörs församling.[5]

Köpingsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I rött fält en kvarnsten av silver och däröver en ginstam av silver belagd med tre röda lågor.

Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t för Höörs köping 1949. Lågorna i det övre hörnet syftar på namnet (offerplats) kvarnstenen om att sådana tillverkats i trakten. Efter kommunombildningen registrerades vapnet på nytt i PRV 1974.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Höörs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 6,20 km², varav 6,14 km² land.[6]

Tätorter i köpingen 1960[redigera | redigera wikitext]

I Höörs köping fanns tätorten Höör, som hade 3 357 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i köpingen var då 97,3 %.[7]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Höörs köping 1940–1970
År Invånare
1940
  
1 719
1945
  
1 841
1950
  
3 082
1955
  
3 293
1960
  
3 422
1965
  
3 709
1970
  
8 829
Källa: SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961 och Folkmängd 31 dec 1950-1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1950-1968[redigera | redigera wikitext]

ValårSÖVRCFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1938668
668
20
18
1942668
668
20
18
1946668
668
20
173
19501096
1096
2583,1
24
1954997
997
2589,5
22
19589178
978
2584,1
22
196210276
10276
2582,7
25
19669367
9367
2585,3
22
19681231078
1231078
4087,5
37
  • Övriga 1968 var Fria Gruppen
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ SCB - Folkmängd inom administrativa områden 1910-1961
  2. ^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1939 s. 38 anm. till Malmöhus län fotnot 10
  3. ^ http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1948 s. 40 anm. till Malmöhus län fotnot 12
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 57. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  7. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 sida 28 i pdf:en