Malmö stad (stadskommun)

	Malmö stad; Före detta kommun
	Malmö rådhus
	; Malmö kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Skåne
Län	Malmöhus län (–1971)
Kommun, nu	Malmö kommun
Centralort	Malmö
Inrättad	1250
Ersatt av	Malmö kommun (1971)
Upphörd	31 december 1970
Befolkning, areal
Areal	80 kvadratkilometer (1952)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	55°36′25″N 13°00′13″Ö / 55.606944444444°N 13.003611111111°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Malmö rådhusrätts domkrets
Koder och länkar
Kommunkod	1280
	Redigera Wikidata

Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Malmö stad. För orten se Malmö, för dagens kommun, som även den ibland omnämns Malmö stad, se Malmö kommun.

Malmö stad var en stad och kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik

Malmö finns omnämns som stad från mitten av 1200-talet.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Staden utökades genom inkorporeringar:

1971 gick staden upp i den då nybildade Malmö kommun.

Judiciell tillhörighet

Staden tillhörde judiciellt Malmö rådhusrätt^[1]^[2] som 1971 gick upp i Malmö tingsrätt.

Kyrklig tillhörighet

Den ursprungliga stadsförsamlingen var Malmö Sankt Petri församling. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och upphörde 1949. Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906.

Fram till 1920-talet fanns även flera icke-territoriella församlingar i staden: Malmö slottsförsamling upphörde 1879, Malmö garnisonsförsamling 1927 och Malmö hospitalsförsamling 1928.

1949 reviderades församlingsindelningen i staden, vilket ledde till att Malmö Karoli församling upphörde och tre nya församlingar skapades:

Möllevångens församling bröts ut ur Malmö Sankt Johannes och Västra Skrävlinge församlingar.
Kirsebergs församling bröts ut ur Malmö Sankt Pauli och Västra Skrävlinge församlingar och tog över delar av den upphörda Malmö Karoli församling.
Slottsstadens församling bröts ut ur Malmö Sankt Petri församling.

Malmö Sankt Petri och Sankt Pauli församlingar utökades samtidigt med delar av den upphörda Malmö Karoli församling.

Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år.

Stadsvapnet

Huvudartikel: Malmö stadsvapen

Blasonering: I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver.

Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437. Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660

Geografi

Malmö stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 79,58 km², varav 78,64 km² land.^[3]

Stadsdelar^[4]

Tätorter i staden 1960

I Malmö stad fanns tätorten Malmö, som hade 227 601 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,4 procent.^[5] Malmö var 1960 Sveriges tredje största tätort, efter Göteborg och före Norrköping. Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Malmö fortfarande Sveriges tredje största tätort.^[6]

Politik

Lista över stadsfullmäktiges ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Carl Jöran Kock	1863	1872	partilös
Johan Ulrik Quensel	1873	1878	partilös
Claes Erik Boman	1879	1885	partilös
Johan Ulrik Quensel	1886	1892	partilös
Carl Herslow	1893	1904	partilös
Per Bendz	1905	1905	partilös
Ola Andersson	1905	1906	partilös
Edward Lindahl	1907	1917	Höger
Ernst Wehtje	1918	1919	Höger
Nils Persson	1919	1927	Socialdemokrat
Emil Olsson	1927	1949	Socialdemokrat
S.A. Johansson	1950	1962	Socialdemokrat
Oscar Stenberg	1963	1970	Socialdemokrat

Lista över drätselkammarens ordförande

	Från	Till	Politisk tillhörighet
Theodor Lundqvist	1863	1885	partilös
Mauritz Richter	1885	1895	partilös
Wilhelm Skytte	1895	1904	partilös
Per Bendz	1904	1905	partilös
Lars Adler	1905	1907	partilös
Severin Axelson	1908	1915	Höger
Ivar Öhman	1916	1923	Höger
S.M. Malmström	1924	1926	Socialdemokrat
Emil Olsson	1927	1927	Socialdemokrat
J.W. Hermansson	1928	1942	Socialdemokrat
S.A. Johansson	1943	1949	Socialdemokrat
Oscar Stenberg	1950	1956	Socialdemokrat
Anders Gustafsson	1957	1965	Socialdemokrat
Arne Lundberg	1965	1970	Socialdemokrat

Mandatfördelning i Malmö stad, valen 1912–1966

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1912

21

4

29

21

4

29

54

1914

20

1

33

20

33

54

1916

19

35

19

35

54

1918

23

31

23

31

54

1919

34

4

16

34

4

16

54

59,0

48

1920

33

2

19

33

19

54

36,3

49

1922

34

2

18

34

18

54

45,0

49

1926

31

3

20

31

3

20

54

56,3

52

1930

35

2

17

35

17

54

61,2

53

1934

37

4

13

37

4

13

54

68,3

51

1938

38

3

13

38

3

13

54

71,0

48

1942

1

36

2

15

36

15

54

72,6

49

1946

4

29

5

16

4

29

5

16

54

79,2

49

1950

33

9

12

33

9

12

54

86,8

48

1954

33

10

17

33

10

17

60

86,7

54

1958

33

6

21

33

6

21

60

85,5

53

1962

36

6

18

36

6

18

60

85,3

53

1966

3

30

2

8

15

3

30

8

15

60

86,4

53

* Inför valet 1930 inkorporerades Fosie landskommun.
* Inför valet 1938 inkorporerades Husie landskommun.
* Inför valet 1954 inkorporerades Södra Sallerups landskommun.
* Inför valet 1966 inkorporerades Oxie landskommun.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även

Lista över borgmästare i Malmö

Källor

Noter

^ om Malmö rådhusrätt före 1948
^ om Malmö rådhusrätt efter 1948
^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
^ Malmö stads adresskalender 1957
^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en
^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

Tryckta källor

Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8

[1] Malmö rådhusrätt före 1948

[2] Malmö rådhusrätt efter 1948

[SCB_FR_1950:1-3] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 58. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2014. https://www.webcitation.org/6T09ZkyrB?url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.

[4] Malmö stads adresskalender 1957

[5] SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine. sida 28 i pdf:en

[6] ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]