Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Malmö stad. För orten se Malmö , för dagens kommun, som även den ibland omnämns Malmö stad, se Malmö kommun . Malmö stad var tidigare en kommun i Malmöhus län .
Malmö finns omnämns som stad från mitten av 1200-talet.
Staden blev en egen kommun Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.
Staden utökades genom inkorporeringar:
1971 gick staden upp i den då nybildade Malmö kommun .
Staden tillhörde judiciellt Malmö rådhusrätt[ 1] [ 2] Malmö tingsrätt .
Den ursprungliga stadsförsamlingen var Malmö Sankt Petri församling . 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till Malmö Karoli församling och som återuppgick 1949 i Malmö Sankt Petri församling (och delvis i Kirsebergs församling ). Malmö Sankt Pauli församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. Malmö Sankt Johannes församling bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906. Möllevångens församling bildades 1949 genom utbrytningar ur Malmö Sankt Johannes församling och Västra Skrävlinge församling . Slottsstadens församling utbröts ur Malmö Sankt Petri församling 1969. Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. Eriksfälts församling bildades genom utbrytning ur Fosie församling 1969 och Sofielunds församling ur Västra Skrävlinge församling samma år.
Malmö stadsvapen som enbart sköld
Huvudartikel: Malmö stadsvapen
Blasonering : I silverfält ett rött, med gyllene krona krönt griphuvud. På hjälmen samma bild samt i kronan ett knippe strutsfjädrar av silver .
Vapnet gavs av unionskonungen Erik av Pommern till Malmö stad i privilegiebrevet från 1437 . Det är sannolikt landets äldsta, av en regent förlänade vapen. Ovanligt är också att det är försett med hjälm och hjälmprydnad. Gripen härstammar från Eriks hemtrakter i Pommern och har även funnit vägen till Skånes landskapsvapen från 1660
Malmö stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 79,58 km² , varav 78,64 km² land.[ 3]
I Malmö stad fanns tätorten Malmö , som hade 227 601 invånare den 1 november 1960. Tätortsgraden i staden var då 99,4 %.[ 4] Göteborg och före Norrköping . Vid tätortsavgränsningen den 31 december 2010 var Malmö fortfarande Sveriges tredje största tätort.[ 5]
Mandatfördelning i Malmö stad, valen 1912–1966 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S SIM C FR FP M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1912 21 4 29 54 1914 20 1 33 54 1916 19 35 54 1918 23 31 54 1919 34 4 16 54 59,0 1920 33 2 19 54 36,3 1922 34 2 18 54 45,0 1926 31 3 20 54 56,3 1930 35 2 17 54 61,2 1934 37 4 13 54 68,3 1938 38 3 13 54 71,0 1942 1 36 2 15 54 72,6 1946 4 29 5 16 54 79,2 1950 33 9 12 54 86,8 1954 33 10 17 60 86,7 1958 33 6 21 60 85,5 1962 36 6 18 60 85,3 1966 3 30 2 2 8 15 60 86,4 * Inför valet 1930 inkorporerades Fosie landskommun .1938 inkorporerades Husie landskommun .1954 inkorporerades Södra Sallerups landskommun .1966 inkorporerades Oxie landskommun . Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
^ om Malmö rådhusrätt före 1948 ^ om Malmö rådhusrätt efter 1948 ^ (PDF ) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter Statistiska centralbyrån . 1952-05-19. sid. 58. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf . Läst 9 oktober 2014 Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 28 i pdf:en^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005” . Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf . Läst 13 december 2010 .
Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok Libris länk . ISBN 91-7345-139-8
