Bjuvs köping

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bjuvs köping
fd kommun
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapSkåne
LänMalmöhus län
Kommun, nuBjuvs kommun
CentralortBjuv
Inrättad1 januari 1946
 avBjuvs landskommun
InförlivatNorra Vrams landskommun (1952)
Upphörd31 december 1970
Uppgått iBjuvs kommun
Areal, befolkning
Areal22 kvadratkilometer ()
Läge
Bjuvs köping 1952 M.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°05′00″N 12°55′00″E / 56.083333333333°N 12.916666666667°Ö / 56.083333333333; 12.916666666667
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
TingslagLuggude tingslag
Koder
Kommunkod1260
Redigera Wikidata
Denna artikel handlar om den tidigare kommunen Bjuvs köping. För orten se Bjuv, för dagens kommun, se Bjuvs kommun.

Bjuvs köping var en tidigare kommun i Malmöhus län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Bjuvs köping bildades 1946 genom en ombildning av Bjuvs landskommun där municipalsamhället Bjuv funnits sedan 25 september 1891. 1952 inkorporerade köpingen en del av Norra Vrams landskommun och 1971 ombildades köpingen till Bjuvs kommun.[1]

Köpingen hörde till Bjuvs församling.[2]

Köpingsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I svart fält en stolpe av silver, belagd med ett svart gruvbloss med röd låga.

Svart för stenkol, silver för gruvgång och facklan för ett gruvbloss. Vapnet antogs 1955 och registrerades för Bjuvs kommun i PRV 1974.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Bjuvs köping omfattade den 1 januari 1952 en areal av 22,09 km², varav 21,95 km² land.[3]

Tätorter i kommunen 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort Folkmängd
Bjuv &&&&&&&&&&&03221.&&&&&03 221
Gunnarstorp &&&&&&&&&&&&0618.&&&&&0618
Olstorp, del ava &&&&&&&&&&&&0134.&&&&&0134

Tätortsgraden i kommunen var den 1 november 1960 90,4 %.[4]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Vid folkräkningen den 31 december 1950 var befolkningen i köpingens huvudnäring uppdelad på följande sätt:[5]

Av den förvärvsarbetande befolkningen jobbade bland annat 18,5 % i jord- och stenindustrin, 17,8 % i livsmedelsindustrin, 10,9 % med gruvbrytning samt 10,4 % med jordbruk och boskapsskötsel. 455 av förvärvsarbetarna (26,3 %) hade sin arbetsplats utanför köpingen.[5]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1946-1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSÖVRCMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19462185
2185
25
23
1950287
287
3588,1
32
1954287
287
3587,6
31
1958269
269
3586,2
32
1962269
269
3587,6
34
19662447
2447
3587,1
31
  • Övriga 1950-1962 var Kommunens väl (m+c+fp)
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

^a Tätorten Olstorp var delad mellan Bjuvs köping (134 inv.) och Billesholms landskommun (133 inv.)

  1. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  2. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  3. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 52. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 1 oktober 2014 på WebCite
  4. ^ SCB Folkräkningen 1960 del 2 Arkiverad 29 juni 2015 på WebCite sida 28 i pdf:en
  5. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, IV, Totala räkningen: folkmängden efter yrke i kommuner, församlingar och tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1954-10-08. sid. 78-79. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_4.pdf. Läst 30 juni 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.