Hakon Ahlberg

Hakon Ahlberg
	Hakon Ahlberg
Född	10 juni 1891; Laholms stadsförsamling
Död	12 mars 1984 (92 år); Oscars församling
Medborgare i	Sverige
Utbildad vid	Kungliga Tekniska högskolan
Sysselsättning	Arkitekt, redaktör
Noterbara verk	Mälarhöjdens kyrka och Stora Sköndals kyrka
Maka	Ellen Nisser; (g. 1925–1959); Elisabeth Waldenström; (g. 1965–)
Föräldrar	Axel Ahlberg; Anna Ahlberg
Släktingar	Alf Ahlberg (syskon)
Utmärkelser
	Prins Eugen-medaljen (1957); Alvar Aalto-medaljen (1973)
	Redigera Wikidata

Hakon Claes Axel Ahlberg, född 10 juni 1891 i Laholm, död 12 mars 1984 i Stockholm, var en svensk arkitekt och grundare av Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) och dess förste ordförande. Han var en flitig debattör och som arkitekt ritade han allt från kyrkor och museer till bostäder och sjukhus. Han var son till Axel Ahlberg och bror till Alf Ahlberg.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Hakon Ahlberg examinerades från Kungl. Tekniska Högskolan i Stockholm 1914, och hade bland andra Lars Israel Wahlman och Erik Lallerstedt som lärare. Han studerade också på Konstakademien 1914–1917, där han hade Ivar Tengbom som lärare. Åren 1918–1920 var han sekreterare i Svenska Slöjdföreningen.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Alf Ahlberg var son till kontraktsprosten Axel Ahlberg och Anna Lindskog och bror till Alf Ahlberg. Han växte upp i Harplinge.

Hakon Ahlberg hade en huvudroll som ideell ledare för 1900-talets svenska arkitekter som deras organisatör och talesman. År 1936 tog han initiativet till organisationen Svenska Arkitekters Riksförbund (SAR) som han ledde som ordförande till 1944.

Ahlbergs verk kännetecknades av tidens ombrytning i arkitekturstilen. Här fanns allt, från svensk nationalromantik och tjugotalsklassicism, internationellt även kallat Swedish grace, till funktionalism. Konstindustripaviljongen i Näckrosdammen som han ritade till Göteborgsutställningen 1923 är ett exempel på en byggnad helt i nyklassicismens anda, medan han i Frimurarebarnhuset i Blackeberg från 1928 visar en geometrisk saklighet. Bostadshusen i Hjorthagen i Stockholm från 1934 illustrerar en funktionalistisk arkitektur.

En helt osentimental anknytning till svensk byggnadstradition kommer till sin uttryck i byggnaderna för Landsorganisationens (LO) folkhögskola i Brunnsvik norr om Ludvika där brodern Alf Ahlberg var verksam. Husen påbörjades 1928 och kompletterades i flera etapper fram till 1940-talet. Här grupperar sig enkla faluröda trälängor med sadeltak och några vitputsade stenhus till ett litet brukssamhälle, som fint smälter in i landskapet.

I hans senare verksamhet dominerar sjukhusbyggnader, och han var Medicinalstyrelsens arkitekt från 1935. Här kan nämnas Sidsjöns mentalsjukhus utanför Sundsvall (1939) och universitetssjukhuset i Maracaibo i Venezuela (1946-54).

Hakon Ahlberg var 1921-1922 redaktör för Teknisk Tidskrifts fackavdelning för Arkitektur. När tidskriften lade ner sina fackavdelningar, gick han våren 1922 över till nystartade tidskriften Byggmästaren vars huvudredaktör han var fram till 1924. Ahlberg är representerad vid Nationalmuseum^[6]. Mellan 1929 och 1930 samt 1942 var han ledamot av Skönhetsrådet. År 1955 blev han hedersledamot av Hallands nation vid Lunds universitet.

Citat[redigera | redigera wikitext]

”	Att möta Hakon Ahlberg är att få träffa en människa, som i sin person kan sägas sammanfatta en hel epok - med alla de skiftningar och utvecklingssprång som ett sådant skede kan innehålla	„
– Stig Åhlund i tidskriften Byggmästaren 1980, inför Ahlbergs 90-årsdag^[7]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Brännkyrkas församlingshus, Liljeholmen i Stockholm (1920-25)
Paul U.Bergström, Hötorget, Stockholm (1924)
Paul U. Bergström, Södermalm, Stockholm (1924)
Frimurarebarnhuset, Blackeberg, Stockholm (1928-30)
Bolagshotellet i Malmberget (1930)
LO:s skola och Brunnsviks folkhögskola, Ludvika socken (1928-50)
Mälarhöjdens kyrka, Stockholm (1929)
Stora Sköndals kyrka, Stockholm (1929)
Barnarve, Ljugarn (1933, för borgarrådet Yngve Larsson)
Klarahallen, Stockholm, (1933)
Sankt Olofs sjukhus, Visby (1933-36)
Smalhusområdet Abessinien, Hjorthagen, Stockholm. Motalavägen med flera (1934-35)
Medborgarhus och konsthall i Falun (1935-36)
Allhelgonakyrkan, Malmberget (1945), flyttad, kommer att flyttas igen alternativt kan komma att rivas
Hovrätten för västra Sverige, Göteborg (1945-48)
Barnkliniken vid dåvarande Rikshospitalet, Oslo (1946-50)
Universitetssjukhuset i Maracaibo i Venezuela (1946-54)
Birgittas sjukhus i Vadstena (1950-60)
Prins Bertils villa i Tylösand (1953-54)
Hallandsgården, Hallands nations studenthem i Lund (1953-54)
Teater och Folkets hus i Falun (1954-56)
Stadshypotekskassans hus, Norrmalmstorg, Stockholm
Dalarnas museum, Falun (1960)
LKAB:s bolagskontor, Kiruna
LKAB:s sovringsverk, Kiruna
Domsjö kyrka, 1966
Sankt Hans kyrka i Lund (1970)
Tidigare LKAB-huset, Karlavägen 45 i Stockholm 1970-71
Vilunda kyrka i Upplands Väsby (1974)

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Hakon Ahlberg mottog 1973 Alvar Aalto-medaljen. Han var den förste mottagaren efter Alvar Aalto själv, och han är hittills den ende svenske mottagaren.

Källor[redigera | redigera wikitext]

KulturNav: Ahlberg, Hakon
Eva Rudberg, Eva Paulsson, red (1994). Hakon Ahlberg: arkitekt & humanist. T / Byggforskningsrådet, 1104-8433 ; 1994:24. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. Libris 7418953. ISBN 91-540-5669-1
Konsten och konstnärerna i Mälarhöjdens kyrka, av Rune Bengtsson, utgiven av Mälarhöjdens kyrkostiftelse, Ljusdal 1995
Svensk arkitektur, Byggförlaget, Stockholm 1986

Noter[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b c d] Sveriges dödbok, 18910610-0515 Ahlberg, Claes Axel Hakon, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Hakon Ahlberg, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}
^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Vem är det : svensk biografisk handbok, Norstedts förlag, 1977, s. 10, ISBN 978-91-1-766022-2, läs online läs online, läst: 9 april 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ Hakon Ahlberg i Nationalmuseums samlingar
^ Citerad i "Arkitekten och humanisten" i Rune Bengtsson: Konsten och konstnärerna i Mälarhöjdens kyrka, utgiven av Mälarhöjdens kyrostiftelse, Ljusdal 1995

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikimedia Commons har media som rör Hakon Ahlberg.
Bilder & media
Hakon Ahlberg hos Digitaltmuseum

[e4fd954ed57eee3608d3fe04000f3c28f4b489aa-1] [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 9 januari 2015, licens: CC0.^{[källa från Wikidata]}

[c21cf6e8c34e6babb7ef0e8218d199fdb297b56b-2] [a b c d] Sveriges dödbok, 18910610-0515 Ahlberg, Claes Axel Hakon, läst: 15 september 2019.^{[källa från Wikidata]}

[a3626f4ecbcf25e64498fb982877832bfac24485-3] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, Hakon Ahlberg, licens: öppen licens.^{[källa från Wikidata]}

[03918ed45dd6263b213725d94227de2ce30f4bec-4] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 20 december 2022.^{[källa från Wikidata]}

[21580d59430124df2336ad7c6df641a752e624ef-5] Vem är det : svensk biografisk handbok, Norstedts förlag, 1977, s. 10, ISBN 978-91-1-766022-2, läs online läs online, läst: 9 april 2019.^{[källa från Wikidata]}

[6] Hakon Ahlberg i Nationalmuseums samlingar

[7] Citerad i "Arkitekten och humanisten" i Rune Bengtsson: Konsten och konstnärerna i Mälarhöjdens kyrka, utgiven av Mälarhöjdens kyrostiftelse, Ljusdal 1995

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]