Blackeberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blackeberg
Blackebergs torg och nytt punkthus, 2018.
Blackebergs torg och nytt punkthus, 2018.
KommunStockholm
KommunområdeVästerort
StadsdelsområdeBromma stadsdelsområde
DistriktBromma distrikt
Antal invånare8 983 (2017)
PostortBromma
Stockholm län vapen b ram.svg Portal:Stockholm

Blackeberg är en stadsdel i Västerort inom Stockholms kommun. Stadsdelen tillhör Bromma stadsdelsområde.

Blackeberg byggdes i tidstypisk folkhemsarkitektur under tidigt 1950-tal och anses representera en lyckad strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets södra och norra utkanter har under 2000-talet börjat exploateras med nyproduktion, och ytterligare utbyggnad är beslutad i det östra området kring Blackebergsvägen.

Geografiskt läge[redigera | redigera wikitext]

Blackeberg omges av Södra Ängby, Råcksta, Grimsta och Grimsta naturreservat. Längs gränsen mot Södra Ängby leder Blackebergsvägen med gamla anor.

Historia[redigera | redigera wikitext]

"Charta öfver Blackeberg" 1785.

Blackeberg var ett torp på Råcksta gårds ägor, omnämnt första gången 1599. År 1785 förvärvades egendomen Blackeberg av bagaren och handelsmannen Johan Tillander för att användas som sommarställe. Från den tiden existerar en karta som redovisar en beskrivning över Blackeberg. 1861 revs Blackebergs mangård av "snus-kungen" Knut Ljunglöf som lät bygga sjövilla, stall, såg och mjölkvarn (se Kvarnvikens kvarn). Åren 1890-1893 lät Knut Ljunglöf uppföra den stora villan, Ljunglöfska slottet med tillhörande park, Ljunglöfska parken, i Blackeberg. Slottet och parken ligger på Blackebergsbacken intill Mälaren.

På 1880-talet byggde Knut Ljunglöf mangårdsbyggnaden Lilla Ängby vid det som idag har Bällstavägens och delar Blackebergsvägens sträckningar. Lilla Ängby gård är en liten rödmålad mangårdsbyggnad, som ligger i hörnet av Holbergsgatan och Blackebergsvägen i Blackeberg. Nordväst om gården finns idag Ängby kyrka, som ligger i Blackeberg vid gränsen till Södra Ängby. Lilla Ängby gårds stallbyggnad låg på platsen för nuvarande Ängby kyrka. Gården är vad som finns kvar av en liten bondgård, som avstyckades 1720 från Stora Ängby gård.

På Blackebergsbacken vid Mälarens strand uppstod under åren 1928 till 1930 Frimurarebarnhuset efter ritningar av arkitekt Hakon Ahlberg. Anläggningen, som bekostades av Frimurarorden, var en internatskola och ett barnhem och hade byggts på den stora Ljunglövska egendomen. Idag är Frimurarbarnhusen en del av Blackebergs sjukhus och inrymmer Västerorts Aktivitetscenter VAC.

Blackebergs nyare historik[redigera | redigera wikitext]

Stadsplan för Blackeberg 1949.
Blackebergs bostadskvarter Kinesen, Araben, Turken, Karelaren och Indianen (i mitten), byggda 1951-1954 av Svenska Bostäder, arkitekt Hjalmar Klemming.
Foto: Oscar Bladh 1962.

Kort före andra världskriget planerade fastighetsdirektören Axel Dahlberg att uppköpa mark i Blackebergsskogen i anslutning till Frimurarebarnhuset för att stadsplanelägga en villabebyggelse likt Södra Ängby. Andra världskriget kom dock emellan och projektet kom aldrig till stånd.

Stockholms stad köpte Blackebergs ägor 1948 och den första stadsplanen fastställdes 1949 för norra delen och 1950 för södra delen. Den nya stadsdelen bebyggdes med smalhus, lamellhus, punkthus, centrumanläggning, biograf och bibliotek i tidstypisk stil under det tidiga femtiotalet som brukar kallas folkhemsarkitektur.

Blackebergs torg med sina tre fontäner utformades av Erik Glemme och det markanta stationshuset ritades av Peter Celsing. Blackeberg är i sin helhet synnerligen välbevarat och anses av bland andra förre stadsarkitekten Per Kallstenius vara ett mycket lyckat resultat av strävan att integrera bostadshus i naturområde. Områdets plan är oregelbunden och i arkitekturen finns snillrika variationer i detaljutformning inom en övergripande, sammanhållande idé. Blackeberg blev även ett av de första områdena i Stockholm med en utvecklad trafikseparering, med strikt åtskillnad mellan gång- och bilvägar.

Bland byggherrarna på tidigt 1950-tal märks de allmännyttiga bostadsföretagen AB Svenska Bostäder, AB Familjebostäder och Stockholmshem. Samtliga producerade lamellhus i tre till fyra våningar och ritades av olika arkitekter. Svenska Bostäder anlitade huvudsakligen Hjalmar Klemming medan Stockholmshems byggnader ritades av Ernst Grönwall och Nils Sterner. Sterner stod för ett av de få tegelshusen, annars överväger putsade hus. Sterners röda tegellängor i kvarteret Mexikanen (Björnsonsgatan 196-243) utnämndes 1995 av Dagens Nyheter till ett av Stockholms vackraste hus.[1]

Byggarbetena började 1950 och 1958 var stadsdelen färdigställd. Huvuddelen av bebyggelsen stod klar redan 1954. Inom kvarteret Engelsmannen (längs Björnsonsgatan) uppfördes i slutet av 1950-talet tre punkthus i nio våningar. De är ritade av Åke Porne och förtätades år 2017 med ytterligare två punkthus ritade av arkitektkontoret DinellJohansson.

Historiska bilder[redigera | redigera wikitext]

Blackebergs torg och tunnelbanestation[redigera | redigera wikitext]

Platsen kallas även Blackebergs Centrum och är uppbyggd i flera nivåer som domineras dels av snäckformade fontäner, skapade av Erik Glemme och dels av Blackebergs stationsbyggnad viklen ritades av Peter Celsing. Torget omges av bostadshus i två våningar med butiker i bottenvåningen som uppfördes 1952–1953 efter ritningar av Curt Strehlenert med AB Familjebostäder som beställare. Här låg bland annat en filial för Systembolaget samt livsmedelsbutikerna Sabis och Konsum.

Blackebergs stationsbyggnad fick av Celsing en gestaltning som skiljer sig från övriga förortsstationer genom sin konstruktion och sitt markanta utseende. Taket är en välvd betongkonstruktion som spänner fritt och utan pelare över biljetthallen där en monumental dubbeltrappa leder ner till spärrarna. Stationen togs i bruk den 26 oktober 1952. Stationsbyggnaden har blivit blåmärkt av Stadsmuseet i Stockholm, vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden".[2]

Blackebergs torg har fortfarande ett relativt stort utbud av både butiker, verksamheter och restauranger. Bland annat finns det en livsmedelsbutik, ett bibliotek, en restaurang, samt småföretag och den lokalt kända butiken Skridsko-Johan som har sin verksamhet här sedan 1979. Torget invigdes 1956 och året därpå öppnade biografen Kaskad. Den lades ner i slutet av 1990-talet men öppnade 2018 igen under namnat Bio Kaskad.[3] Torgets nordöstra hörn förtätades i början av 2000-talet genom ett punkthus med seniorbostäder ritade av Bergkrantz Arkitekter och byggda av JM.

Bilder, Blackebergs torg[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Blackeberg hade år 2017 cirka 9 000 invånare, varav cirka 35,4 procent med utländsk bakgrund.[4]

Blackeberg i litteratur och film[redigera | redigera wikitext]

John Ajvide Lindqvists skräckroman Låt den rätte komma in utspelar sig i Blackeberg på 1980-talet.[5]

Filmatiseringen Låt den rätte komma in (film) har hållit fast vid det och är delvis inspelad på orten. De flesta scenerna är dock inspelade i Luleå för tillgång på mycket snö och mörker.[6]

Staden i skogen : bilder och berättelser från Blackeberg av Tomas Zackarias Westberg är en bok med fotografier och intervjuer från Blackeberg. Boken är en "resa" genom Blackeberg och dess historia.

I dokumentärfilmen Ett anständigt liv från 1979, regisserad av Stefan Jarl finns en scen där "Kenta" Gustafsson står i en telefonkiosk på Blackebergs torg. Telefonkiosken är numera avlägsnad men platsen är märkt med en graverad gatusten till minne av episoden, oklart på vems initiativ.[7]

Idrottsplatser i Blackeberg[redigera | redigera wikitext]

I Blackebergs norra utkant, på Björnsonsgatan 166, är Blackebergs bollplan belägen.[8] Det är en 11-mannaplan med konstgräs som används för fotbollsspel av bland annat IF Brommapojkarna.

Ängby södra bollplan är trots namnet beläget vid Holbergsgatans östra ände, längs med Blackebergsvägen.[9] På den konsgräsbelagda 11-mannaplanen bedrivs fotbollsverksamhet av främst FK Bromma

Gator och vägar[redigera | redigera wikitext]

Blackebergs gator och vägar är namngivna efter nordiska författare, bland dem Holger Drachmann (Drachmansgatan), Nikolaj Frederik Severin Grundtvig (Grundtvigsgatan), Henrik Ibsen (Ibsengatan), Elias Lönnrot (Elias Lönnroths väg) och Arvid Mörne (Arvid Mörnes väg).

Nutida bilder, bostadshus (urval)[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Monica Andersson, Per Kallstenius, Per Wästeberg (1995). Stockholms vackraste hus. Dagens Nyheter. sid. 18. ISBN 91-7588-141-1 
  2. ^ Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmärkning av byggnader i Stockholm.
  3. ^ Stockholm Direkt: Nu blir Kaskad bio – i alla fall för en kväll, publicerad 2 mars 2017.
  4. ^ ”Områdesfakta”. statistik.stockholm.se. http://statistik.stockholm.se/omradesfakta/index.html. Läst 2 maj 2018. 
  5. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 18 november 2006. https://web.archive.org/web/20061118124753/http://www.ordfront.se/Bocker/Varaforfattare/JohnAjvideLindqvist.aspx. Läst 21 augusti 2006. 
  6. ^ ”Låt den rätte komma in”. Svensk filmdatabas. Svenska Filminstitutet. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?itemid=63205&type=MOVIE&iv=RecordingPlace. Läst 14 juli 2013. 
  7. ^ ”Blackeberg - mer än en post och två pizzerior”. tretonek.blogspot.se. http://tretonek.blogspot.se/2008/02/blackeberg-mer-n-en-post-och-tv.html. Läst 15 november 2016. 
  8. ^ Pihl, Tonny. ”Blackebergs bollplan - Bollplan”. www.stockholm.se. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=2d2ea8930e20467fb30ab2fc3316f218. Läst 7 december 2016. 
  9. ^ Stockholm.se, Betawebb. ”Ängby södra bollplan - Bollplan”. www.stockholm.se. http://www.stockholm.se/-/Serviceenhetsdetaljer/?enhet=017fc8b048974f2297e796cb6e4245e1. Läst 7 december 2016. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]