Henning Sjöström

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Henning Sjöström
Henning Sjöström (t.h.) tillsammans med Kurt Haijby 1952.
FöddHenning Elof Sjöström
13 maj 1922
Burträsk, Sverige
Död16 oktober 2011 (89 år)
Stockholm, Sverige
NationalitetSvensk
Yrke/uppdragAdvokat
ReligionBuddhism[1]
MakaKerstin Sandels (1968-2011)[2]
Barn1 dotter[3] (född 1976)

Henning Elof Sjöström, född 13 maj 1922 i Burträsk, Västerbotten, död 16 oktober 2011 i Stockholm,[2] var en svensk advokat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Sjöström föddes 1922 som son till Johan Anton Sjöström (1876-1955) och Hedda Carolina "Lina" Lindmark (1879-1930).[4] Han kom från ett fattigt jordbrukarhem och var ett av 12 syskon.[5] I sin ungdom ägnade han sig bland annat åt friidrott. Han tävlade för Skellefteå AIK och tillhörde en tid den svenska eliten i spjutkastning. Hans personliga rekord från 1944 var 66,72 m.[2]

Sjöström blev juris kandidat 1948[6] och var verksam som advokat i Stockholm mellan 1953 och 1990 samt från 1995. Han blev känd under Haijbyaffären och genom rättegången om "neurosedynbarnen" 1964-68.[7] Han försvarade även hemmansägaren Gunnar Bengtsson, som åtalats för de så kallade tingshusmorden i Söderhamn 1971. Detta brott inspirerade Sjöström till romanen Mördaren i byn (1975). Expressens dåvarande kulturchef Bo Strömstedt uppfattade hans agerande som djupt oetiskt, vilket föranledde en intensiv debatt mellan de båda.[8] I Ebbe Carlsson-affären krävde Sjöström en granskning av de inblandades privata relationer då han menade att det fanns en homosexuell konspiration inom socialdemokratin.[9] År 1990 uteslöts Sjöström ur Sveriges advokatsamfund under fem år sedan dess disciplinnämnd ansett att han missbrukat sin ställning. Sjöström var i början av 1990-talet politiskt aktiv i Ny Demokrati.[6]

Sjöström var även en flitig författare av såväl skönlitteratur som facklitteratur. Flera böcker skrev han tillsammans med sin bror journalisten Ernst Sjöström (1924-2006).

Sjöström grundade advokatbyrån Juristhuset Lawhouse - advokatfirman Sjöström AB 1972. Advokatbyrån är än idag verksam med kontor i centrala Stockholm. [10]

Sjöström blev Senegals generalkonsul i Stockholm 1975 och var som sådan verksam ännu till sin död.

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Henning Sjöström gifte sig första gången 1959 med Karin Werner (född 1936), dotter till advokaten Einar Werner och Ann-Mari Hardt.[11] Han gifte sig andra gången med Kerstin Sandels den 19 oktober 1968.[4] Även Sandels var advokat och tillsammans var de länge centrala gestalter i Stockholms societetsliv.

Sjöström bodde sedan 1956 i en lägenhet på Strandvägen 15 i Stockholm med ett sommarhus på en egen ö intill Dalarö i Stockholms skärgård.[5][4] Sjöström avled den 17 oktober 2011. Han vårdades i slutskedet på Sofiagården på Södermalm.[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Strandvägen 15 där Sjöström bodde sedan 1956.

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Vägen från byn (1963)
  • Vägen förbi (1965) (tillsammans med brodern Ernst Sjöström)
  • Det glatta livet (1966) (tillsammans med Ernst Sjöström)
  • Så fortsatte vägen från byn (1968) (tillsammans med Ernst Sjöström)
  • Silverarken (1969) (tillsammans med Ernst Sjöström)
  • Kvinnorna i byn (1973)
  • Männen från byn (1974)
  • Mördaren i byn (1975) (i samarbete med Gunnar Sjöström)
  • Pigorna i byn (1976) (tillsammans med Ernst Sjöström)

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Rättsvetenskap[redigera | redigera wikitext]

  • Bankvälde och domstolsprestige (1958), denna skrift redogör för bakomliggande fakta till Torsten Kreugers sista resningsansökan i det s.k. Högbroforsmålet, som Henning Sjöström var behjälplig med.
  • Försvarsadvokaten (1959) (tillsammans med Armas Sastamoinen)
  • Skilsmässor och underhåll (1961)
  • Att skiljas på svenska (1966) (tillsammans med Leif Silbersky)
  • Dramat om Haijby (1973)
  • Skyldig eller oskyldig: Patty Hearst och verkligheten (1976) ISBN 91-0-041569-3

Religion[redigera | redigera wikitext]

  • Vägen till Buddha (1967) (tillsammans med Acarja Sunyata; bearbetning Ernst Sjöström)

Musik[redigera | redigera wikitext]

  • I do it my way, LP (1986) [12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ TT (17 oktober 2011). ”Henning Sjöström död”. Sydsvenskan. Arkiverad från originalet den 18 december 2011. https://web.archive.org/web/20111218013038/http://www.sydsvenskan.se/familj/dodsfall/article1561697/Henning-Sjostrom-dod.html. Läst 27 oktober 2011. 
  2. ^ [a b c d] TT (17 oktober 2011). ”Silbersky: ”Han var min mentor””. Svenska Dagbladet (Stockholm). http://www.svd.se/nyheter/inrikes/henning-sjostrom-dod_6557021.svd. Läst 18 oktober 2011. 
  3. ^ Schönstedt, Tommy (17 oktober 2011). ”Henning Sjöström död”. Expressen. http://www.expressen.se/nyheter/1.2593488/henning-sjostrom-dod. Läst 17 oktober 2011. 
  4. ^ [a b c] ”Personakt för Henning Elof Sjöström”. Fredman.se. Arkiverad från originalet den 27 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100827221118/http://www.fredman.se/fredman.se/html_henning_sjostrom/pedee3288.html. Läst 27 oktober 2011. 
  5. ^ [a b] Lundqvist, Olle (18 oktober 2008). ”Färgstark och fjärran från byn”. Norran. Arkiverad från originalet den 26 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111026233805/http://norran.se/2011/10/skelleftea/fargstark-och-fjarran-fran-byn/. Läst 17 oktober 2011. 
  6. ^ [a b] TT (17 oktober 2011). ”Henning Sjöström död”. Dalarnas Tidningar. http://www.dt.se/familjvanner/1.4008585-henning-sjostrom-dod. Läst 27 oktober 2011. 
  7. ^ Henning Sjöström har avlidit”. Dagens PS. 17 oktober 2011. http://www.dagensps.se/artiklar/sn/2011/10/17/263054/index.xml. Läst 17 oktober 2011. 
  8. ^ Peter Johansson: Banbrytaren, i Legally yours nr. 6/2011, sid. 26, 28. Läst 10 februari 2013.
  9. ^ Om rykten och konspirationer Norrländska Socialdemokraten, 10. april 2006, uppdaterad 18. januari 2011
  10. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2017. https://web.archive.org/web/20171025185720/http://www.juristhuset.se/om-juristhuset/. Läst 25 oktober 2017. 
  11. ^ SJÖSTRÖM, HENNING E, advokat, Sthlm i Vem är Vem? / Stor-Stockholm 1962 / s 1187.
  12. ^ ”Svensk mediedatabas”. SMDB. http://smdb.kb.se/catalog/id/001890957. Läst 20 december 2012.